- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
643-644

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammarsten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom hvilken slagets höjd, eller resten, regleras,
på samma gång dess styrka ökas genom tryckarens
elasticitet. För att öka tryckarens styrka och
elasticitet är ofvanpå densamma insatt en kortare
bjelke, e’, den s. k. hjelptryckaren. Hammaren
erhåller sin rörelse från hjulstocken, i,
vattenhjulets af grofva bjelkar noggrant hopfogade och
med tätt sittande jernband försedda axel, nära hvars
ena ände lyftarmringen med dess fyra bruskar, k, är
fäst. För hvarje gång en sådan brusk (se d. o.) under
hjulstockens omlopp kommer under hammarskaftet,
upplyftes hammaren, tills den träffar tryckaren, e,
hvarefter den åter nedfaller på städet i lagom tid
för att genast derefter upplyftas af den följande
brusken. Städet, g, är med sin nedre del infäldt
och fastkiladt uti städstabben, g’, en på
samma sätt som hjulstocken af grofva bjelkar noggrant
hopfogad och väl bandad stock, som är nedsatt uti en
timrad kista, n. För att mildra ryckningarna under
hammarens gång är ett lager timmer, f, lagdt mellan
hammarstolarna och stengrunden. – Andra konstruktioner
af hammarställningar finnas äfven, der bakstandaren,
eller den pjes, vid hvilken tryckarens bakre
ände ar fast, utgör ett från hammarstolarna skildt
stycke, och följaktligen sjelfva stolarna blifva
något mindre. – Äfvenledes påträffar man ännu på ett
och annat ställe de gammaldags hammarställningarna,
hvilka utgjordes af grofva träbjelkar, som löpte tvärs
öfver smedjan på en viss höjd öfver golfvet, och
från hvilka de likaledes af grofva bjelkar bestående
stolarna och bakstandaren gingo ned till golfvet och
voro fästa i den derunder varande, vanligen timrade
grunden, eller lagbron. C. A. D.

Hammarö, socken i Värmlands län, Mellansysslets
tingslag (förut Karlstads tingslag). Arealen 4,532
har. 1,660 innev. (1880). Prebendepastorat (till
Karlstads domkapitel) af 3:dje kl., Karlstads stift,
Kils kontrakt.

Hámmedj, kallas en till Fundj (se d. o.) hörande
stam, bosatt i Roseres och Fasogl vid Blåa Nilens
mellersta lopp. Om denna för sin skönhet berömda
stam hafva Pruyssenaere de la Wostyne och Marno
meddelat underrättelser i Petermanns "Mittheil.",
Ergänzungsheft N:r 51, och "Mittheil.," 1872.
H. A.

Hammel, Se Fårslägtet

Hammenhög, socken i Kristianstads län,
Ingelstads härad. Arealen 1,117 har. 1,003
innev. (1880). H. bildar med Hannas ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Ingelstads
kontrakt.

Hammer. 1. Julius H., tysk skald, f. 1810 i Dresden,
d. 1862, började 1851 redigera följetongen i
"Sächsische constitutionelle zeitung" och var
en af grundläggarna af Schillerstiftelsen i
Dresden. Utom åtskilliga lustspel och noveller
skref han lyrisk-didaktiska dikter, offentliggjorda
i samlingarna Schau um dich und schau in dich (1851;
22:dra uppl. 1874), Zu allen guten stunden (1854; 4:de
uppl. 1870), Fester grund (1857; 3:dje uppl. 1868)
och Auf stillen wegen (1859; 2:dra uppl. 1865). –
2. Edmund Guido H., tysk djurmålare, den föregåendes
broder, föddes 1821 i Dresden och gjorde der sina
första konststudier. Han

var derjämte en ifrig jägare och egnade sig derför
företrädesvis åt jagtmåleriet, hvartill han under
sina ströftåg gjorde studier. Efter att från 1842
hafva arbetat i J. Hübners atelier företog han
1847 en vidsträckt fotvandring till norra Italien,
hvarjämte han på samma sätt genomströfvade Sachsens,
Böhmens och Tyrolens berg och skogar. Frukterna deraf
äro mångfaldiga natursanna djurbilder, af hvilka de
flesta finnas i furstliga jagtälskares ego samt ett
par i Dresdens museum. 2. C. R. N.

Hammer. 1. Hans Jörgen H., dansk målare, född i
Köpenhamn d. 29 Dec. 1815, vann konstakademiens
silfvermedaljer 1842 och 1843 samt fick 1847 den
neuhausenska belöningen, men afbröt till en del sin
konstnärsbana 1848 för att som frivillig deltaga i
det första slesvigska kriget. 1849 blef han officer
i linien, deltog i hela kriget och avancerade till
premierlöjtnant samt qvarstod i i hären till 1860,
då han erhöll afsked med kaptens namn, heder och
värdighet. Åren 1856–59 tillbragte han emellertid,
med akademiens stipendium, uti Italien. 1881 företog
han, med understöd från Anckerska legatet, en ny
resa och dog derunder i Rom, d. 28 Jan. 1882. I
sina första taflor slöt H. sig nära till den
eckersbergska skolan, men ådagalade dock en
sjelfständig och klar uppfattning af området
för sin talang. Vistelsen uti Italien 1856–59
gaf hans konst en friare, mera lefvande prägel,
men han blef aldrig mycket produktiv. Deremot
utförde han sina arbeten med stor samvetsgranhet
och en klar, nykter uppfattning. Af hans taflor må
nämnas: Torget i Ariccia efter solnedgången (1863;
i Kristiansborgs galleri), en bild af god verkan,
som mästaren flere gånger reproducerade, Den lilla
axplockerskan hos sin farmor
(1866), med figurer i
kroppsstorlek, Skalden Baggesen på besök hos grefve
Schimmelmann
(1872), ett af hans bästa arbeten,
och slutligen den ofullbordade, stilfullt anlagda
Niels Ebbesen hos grefve Gert (1881). H. blef 1874
medlem af konstakademien i Köpenhamn. – 2. William
H., dansk målare, den föregåendes broder, född i
Köpenhamn d. 31 Juli 1821, utställde sin första tafla
(ett blomsterstycke) 1847, fick den neuhausenska
belöningen 1853 och vistades 1853–55, med akademiskt
stipendium, utrikes. För en stor tafla, Frukter under
ett äppleträd
(1860; i Kristiansborgs galleri),
erhöll han utställningsmedaljen. 1871 blef han medlem
af konstakademien och företog s. å., med understöd
från Anckerska legatet, en resa till Italien. Hans
blomster- och fruktstycken utmärka sig genom en frisk,
målerisk anordning och en lefvande färg. Ph. W.

Hammerdal. 1. Tingslag i Jämtlands läns Norra
domsaga, omfattar socknarna Hammerdal, Ström, Alanäs,
Frostviken och Frostvikens lappförsamling. – 2. Socken
i nämnda tingslag. Arealen 160,680 har. 4,147
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 1:sta kl.,
Hernösands stift, Jämtlands norra kontrakt.

Hammeren, nordligaste spetsen af ön Bornholm, en
klippsträckning, som bildas af flere bergshöjder
och fortsättes ut i hafvet af en låg udde, kallad
Sandhammeren. Den vigtigaste af höjderna är
Stejleberget, 83 m. Der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free