Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rumohr, Theodor Vilhelm - Rumor (af Lat. rumor, rop, buller), gny, stoj, larm - Rumormästare. 1. En från trettioåriga krigets tid bruklig benämning på en militärisk värdighet - Rumormästare. 2. En i äldre tider vid de svenska brunnsorterna anställd tjensteman - Rump, Christian Gotfred - Rumpparlamentet (Eng. The Rumpparliament) kallades Långa parlamentet i England - Rumpskatt. Enligt Ericus Olai skall drottning Margareta hafva utskrifvit en skatt, som bestod i en viss afgift för hvart kreatur, som bonden egde - Rum sjö, sjöv., öppen sjö - Rumskots. Se Fördevind och Rum vind - Rumskulla, socken delad å Kalmar län, Sevede härad, med 9,217 har, 1,193 innev. och å Östergötlands län, Ydre härad - Rum vind, sjöv., en gynsam vind - Rumänien. Se Rumanien - Run, Eng. run (egentl. segling, resa), sjöv. Se Gå för run 2 - Runa. Se Runor - Runa, antiqvarisk tidskrift, utgifven af Richard Dybeck - Runafer, by och poststation i ryska guvern. Estland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
examen, blef tingskrifvare 1850 och »häradsfogde» i
Nord-Slesvig 1853, men fördrefs derifrån under kriget
1864. Död d. 15 Okt. 1884. R. är hufvudsakligen känd
genom sina under signaturen P. P. utgifna lifliga
»Faedrelandshistoriske malerier» Peter Tordenskjold
(1842; 5:te uppl. 1887) och Niels Juel og hans samtid
(1846–47; 4:de uppl. 1877). E. Ebg.
Rumor (af Lat. rumor, rop, buller), gny, stoj, larm.
Rumormästare. 1. En från trettioåriga krigets tid
bruklig benämning på en militärisk värdighet, hvars
innehafvare sorterade under generalgevaldigern
(öfverprofossen) samt utom qvarter och läger
hade makt och myndighet att beifra och afstraffa
förseelser (generalgevaldigern egde motsvarande
myndighet inom lägret). Rumormästaren fick omfånget
af sin befogenhet bestämdt genom den till Gustaf II
Adolfs krigsartiklar af 1621 fogade »General- und
obergerichtsordnung», hvars 6:te kapitel (»titulus»)
handlar »Vom ampt des rumormeisters». Äfven i Karl
XI:s krigsartiklar af 1683 bibehölls instruktionen
för rumormästaren med ungefär enahanda lydelse som i
Gustaf II Adolfs, men försvann jämte värdigheten sjelf
i senare tiders krigsartiklar. Rumormästaren hade
sig ålagdt att resa i förväg framför marschkolonnen
(generalgevaldigern deremot höll sig efter hären)
för att hindra förelöpare att bemäktiga sig qvarteren
äfvensom att tillse, att dessa senare ej utplundrades,
innan hären anländt. Han egde derjämte att straffa
soldater, som gripits på bar gerning vid utöfvandet
af brott eller förseelser. Der undersökning kräfdes,
hade han att hänskjuta saken till generalgevaldigerns
åtgärder. – 2. En i äldre tider vid de svenska
brunnsorterna anställd tjensteman, hvars uppgift var
att upprätthålla god ordning bland brunnsgästerna
och tillhandagå »brunnsrätten» (en af »förståndige»
män sammansatt rätt med brunnsintendenten till
ordförande) samt brunnsfiskalen. En qvarlefva af
denna värdighet fortlefver jämte namnet (stundom
förkortadt till »rumorn») ännu i dag vid en och
annan af våra helsobrunnar, t. ex. Medevi och
Söderköping, men betecknar numera detsamma som
brunnsvaktmästare. Rumormästaren var stundom
utrustad med en viss yttre ståt. – Numera
användes ordet rumormästare merendels i betydelsen
upptågsmakare, »rolighetsminister», »bullerbas».
E. G.
Rump, Christian Gotfred, dansk målare, född d. 8
Dec. 1816 i Hilleröd, död derst. d. 25 Maj 1880,
kom vid 16 års ålder till Köpenhamn för att utbilda
sig vid konstakademien och hos prof. J. L. G. Lund
samt började redan tre år derefter utställa sina
arbeten. Han debuterade med porträtt och historiska
taflor, men fördes sedan genom en af helsoskäl
föranledd vistelse i hemorten öfver till sitt verkliga
kall, landskapsmåleriet. Allmän uppmärksamhet vann
han först genom sitt Parti från Himmelbjerget (1849),
som förskaffade honom utställningsmedaljen. Två år
derefter belönades han med neuhausenska premiet för
Skogsparti från Frederiksborg,
den första af de sköna skogsinteriörer
hvilka skapade hans namn. Åren 1857–58 reste han med
akademiskt understöd utomlands, utan att likväl denna
resa, om än lärorik, tryckte någon prägel på hans
konst. Han återtog sina gamla ämnen, dess hällre som
åtskilliga försök i landskapspartier med fria,
öppna utsigter, t. ex. från Bleking, tydligt visade
både honom sjelf och publiken, att han deri lyckades
mindre väl. Deremot var han obestridd mästare, då det
gällde att låta luft och sol spela in genom det täta
löfverket, i hvars clairobscur bäcken sorlar mellan
fjolårets vissnade blad.
Ph. W.
Rumpparlamentet (Eng. The Rumpparliament) kallades
Långa parlamentet i England, sedan Cromwell d. 6 Dec. 1648 med vapenmakt
ur detsamma aflägsnat alla dem, på hvilka han icke kunde räkna. De
qvarvarande, ett 60-tal, betraktades endast som
svansen (Eng. rump) af det gamla parlamentet. – Äfven
de radikale medlemmarna af Frankfurtparlamentet,
hvilka efter de öfriges utträde fortsatte
öfverläggningarna i Stuttgart d. 6–16 Juni 1849 kallades Rumpparlamentet.
Rumpskatt. Enligt Ericus Olai skall drottning
Margareta hafva utskrifvit en skatt, som bestod
i en viss afgift för hvart kreatur, som bonden
egde. Deraf uppstod namnet. Det omtalas hvarken huru
stor skatten var eller för huru lång tid den utskrefs.
K. B-n.
Rum sjö, sjöv., öppen sjö.
Rumskots. Se Fördevind och Rumvind.
Rumskulla, socken delad å Kalmar län, Sevede härad,
med 9,217 har, 1,193 innev, och å Östergötlands län,
Ydre härad, med 7,143 harr 701 innev., tillsammans
16,360 har, 1,894 innev. (1888). R. bildar med Häsleby
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Linköpings
stift, Tunaläns och Sevede kontrakt.
Rum vind, sjöv., en gynsam vind, hvars riktning
är sådan, att en båt eller ett fartyg för sina
segel, utan afdrift, kan styras åt det håll man
önskar. Vinden skall alltså blåsa akterligare än
4 1/2–6 streck (51°–68°), beroende på om det är en
båt eller ett råtackladt fartyg. Ett fartyg med rum
vind säges »segla rumskots». Jfr Fördevind och Rymma.
R. N.
Rumänien. Se Rumanien.
Run [runn], Eng. run (egentl. segling, resa),
sjöv. Se Gå för run 2.
Runa. Se Runor.
Runa, antiqvarisk tidskrift, utgifven (med vexlande
tilläggstitlar) af Richard Dybeck, utkom med två
häften 1842, två 1843, åtta mindre häften 1844, ett
stort häfte årligen 1845 och 1847–50 samt i ny följd
med ett häfte årligen 1865 och 1869–76. Innehållet
utgöres af fornminnesbeskrifningar från flere svenska
landskap, nyupptecknade folkvisor, vallvisor,
folkdansar och lekar (med tillhörande melodier),
sägner, skrock och folkseder, gåtor, inhemska växtnamn
m. m. Texten belyses med prydliga litografiska
afbildningar.
Runafer, by och poststation i ryska guvern. Estland,
vid landsvägen mellan Reval och Pernau, omkr. 50
km. från förstnämnda stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
