- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
279-280

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röstlängd, en offentlig urkund, i hvilken ett områdes röstberättigade upptagas med angifvande af hvars och ens röstetal - Rösträtt, jur. - Röstspringan. Se Glottis och Röst - Röstvärfning, en persons åtgörande, då han genom penningar, gåfvor, tubbande el. dyl. söker vinna röster vid val till allmänna värf - Röstånga, socken i Malmöhus län - Röstvand, insjö i Helgeland, Nordlands amt, Norge - Rötfeber, putrifeber. Se Septikemi - Rötmånaden kallas i Sverige tiden mellan den 23 Juli och 23 Aug. - Rötning. Se Linberedning - Rötscher, Heinrich Theodor - Rötsimpa. Se Simpslägtet - Rövær, ögrupp vid kusten af Ryfylke i Norge - Röök, Lars Jakob von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommunernas röstlängder med iakttagande af att främmande
trosbekännare och de, som anmält sig till utträde
ur svenska kyrkan, ej ega rösträtt. Kyrkostämmans
röstlängd begagnas emellertid endast i Stockholm
jämväl vid prestval, då deremot i andra församlingar
härför utarbetas särskild vallängd af häradsskrifvare
eller magistrat, hvilken vallängd å frågodagen
justeras. För riksdagsmannavalen upprättas
ej några särskilda röstlängder, utan dervid
användas de kommunala röstlängderna, i hvilka
de till riksdagsmannaval till Andra kammaren
röstberättigade i särskild kolumn angifvas. Enligt
praxis har den svenska röstlängden, ehuru justerad,
icke ovilkorligt vitsord med afseende å rösträtt,
enär det anses tillkomma vederbörande att alltid
tillse, att röstlängden hålles i god ordning. Jfr
Fyrk, Prestval och Riksdagsmannaval, sp. 1159, 1160.
K. H. B.

Rösträtt, jur., rätt att i beslutande eller väljande
församlingar eller korporationer afgifva röst och
derigenom bidraga till bestämmandet af beslutet eller
valet. Af särskild betydelse är rösträtten i kommunala
angelägenheter samt den politiska rösträtten, eller
rätten att deltaga i val af folkrepresentationens
ledamöter. Den kommunala rösträtten och den politiska
kunna vara ordnade efter mer eller mindre olika
grunder, såsom t. ex. i Preussen, eller ock gälla
för båda i samma land tämligen öfverensstämmande
regler, hvarvid antingen lagbestämmelserna rörande den
politiska rösträtten, om ock med någon modifikation,
äro tillämpliga med afseende å kommunal rösträtt,
så t. ex. i Norge och Danmark, eller ock, såsom
förhållandet är i Sverige, författningen såsom
en väsentlig förutsättning för politisk rösträtt
angifver åtnjutande af kommunal rösträtt, under det
att vilkoren för denna bestämmas i kommunallagarna. I
äldre tider var rösträtten i många fall beroende af
att tillhöra ett visst stånd eller en viss klass,
men af detta system finnas nu jämförelsevis få spår
qvar; för valrätten till finska landtdagen är dock
ståndsindelningen ännu af väsentlig betydelse (se
Finland, sp. 1292). Deremot äro vanligen mer eller
mindre betydelsefulla vilkor för rösträtt fastställda,
hvilka anknyta sig till personens statsborgareskap,
domicil, ålder, kön, god frejd samt skattskyldighet
och en viss förmögenhets- och familjerättslig
sjelfständighet. Inskränkas dessa vilkor för rösträtt
till fordran om statsborgareskap, manligt kön, god
frejd, att råda öfver sig sjelf och sin egendom och
hafva uppnått viss ålder, så betecknar man rösträtten
såsom allmän (Fr. suffrage universel). Bland land,
i hvilka rösträtten kan sägas vara i denna omfattning
medgifven, må nämnas Tyska riket, Frankrike, Schweiz,
Danmark och många nordamerikanska stater. Men
vanligen är rösträtten underkastad äfven andra
inskränkningar af olika slag (så t. ex. fordras i
Italien att kunna läsa och skrifva); det allmännaste
vilkoret är betalande af någon direkt skatt eller
ett visst mått af skattskyldighet (census) eller att
eljest innehafva en viss ställning i samhället. Med
afseende å rösträttsvilkoren för Sverige se Kommun,
sp. 1094, och Riksdag,
sp. 1135; for Norge se Norge, sp. 1362–1363.
K. H. B.

Röstspringan. Se Glottis och Röst.

Röstvärfning, en persons åtgörande, då han genom
penningar, gåfvor, tubbande el. dyl. söker
vinna röster vid val till allmänna värf. En
handling af denna art är enligt svensk rätt (Lag
af d. 28 Okt. 1887) belagd med straff af böter
fr. o. m. 50 till 1,000 kr. eller af fängelse i
högst sex månader. Vid prestval afgifven röst,
som genom röstvärfning vunnits, är af lagen
förklarad ogild. Den, som blifvit förvunnen att
vid riksdagsmannaval hafva gjort sig saker till
röstvärfning, förlorar derjämte sin behörighet
att såsom riksdagsman godkännas. I Norge medför
röstvärfning vid alla på medborgarenas förtroende
beroende val till offentliga värf såväl straff
af böter eller fängelse som ock obehörighet för
röstvärfvaren att för den gången komma i åtanke
vid valet. K. H. B.

Röstånga, socken i Malmöhus län, Onsjö härad. Areal
2,670 har. 757 innev. (1888). Annex till Billinge, Lunds stift,
Onsjö kontrakt.

Rösvand [röss-], insjö (450 m. öfver hafvet) i
Helgeland, Nordlands amt, Norge, anses vara näst
Mjösen den största insjön i landet. Ytinnehåll 287
qvkm. Genom Röån har den norrut, hvarest den omgifves
af omkr. 2,000 m. höga fjäll, bland dem Okstinderne,
sitt utlopp i fjorden Ranen. I södra delen af
R. ligger en stor ö, Rösvasholmen, med flere
gårdar. Den närmaste trakten är odlad och bebodd.
Y. N.

Rötfeber, putridfeber. Se Septikemi.

Rötmånaden kallas i Sverige tiden mellan den 23 Juli
och 23 Aug., emedan den då rådande värmen påskyndar
organiska ämnens förruttnelse. Jfr Hunddagarna.

Rötning. Se Linberedning.

Rötscher, Heinrich Theodor, tysk kritiker,
f. 1803, blef gymnasielärare i Bromberg 1828
och teaterkritiker i »Spener’sche zeitung»
i Berlin 1845. Död 1871. R. var en högt ansedd
bedömare af både talscenens och den lyriska scenens
företeelser. Med den lärdes grundlighet förenade
han en konstnärs naturel. Bland hans skrifter märkas
Aristophanes und sein zeitalter (1827), Abhandlungen
zur philosophie der kunst
(1837–42), Die kunst
der dramatischen darstellung
(3 bd, 1841–46;2:dra
uppl. 1864), hans förnämsta arbete, hvilket blifvit
kalladt »skådespelarnas bibel», och Dramaturgische
abhandlungen und kritiken
(1859).

Rötsimpa. Se Simpslägtet.

Rövaer, ögrupp vid kusten af Ryfylke i Norge, har
flere hamnar och är en vigtig plats för vårsillfisket.
Y. N.

Röök [rök], Lars Jakob von, konstnär, född i Stralsund
d. 14 Okt. 1778, blef konduktör vid fortifikationen
och tog officersexamen 1795. Samtidigt antogs han
till kammarpage hos den unge Gustaf Adolf och fick
1796 medfölja denne till Petersburg. 1798 afreste
han med uppdrag af konungen i en hemlig beskickning
till Berlin och besökte 1801 Paris. Några år senare
ämnade han göra en resa till Orienten, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free