Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Germain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arbeten, Dantes ungdom (1869), Genius vid grafven
(1879), Italienskan (s. å.), Harlekin (1880) m. fl.
Saint-Marc Girardin [säng-mar åjirardä’ng], François
Auguste, fransk skriftställare, f. 1801 i Paris,
blef 1827 lärare vid collège Louis-le-grand derstädes
och inträdde s. å. som medarbetare i »Journal des
débats», i hvilken tidning han derefter, nästan ända
till sin död, författade literära och politiska
artiklar. Efter Guizot blef han 1830 professor i
historia vid Sorbonne, men 1834 utbytte han denna
befattning mot professuren i fransk poesi. 1835
invald i deputerade-kammaren, der han företrädesvis
uppträdde i undervisningsfrågor, utnämndes han 1837
till statsråd och medlem af undervisningsrådet samt
var i Febr. 1848 utsedd att blifva minister. Efter
konungadömets fall tog han ej annat än som publicist
andel i det politiska lifvet, förr än han 1871
invaldes i nationalförsamlingen; men då blef han
derstädes en af högra centerns ledare och var någon
tid ordförande i det utskott, som skulle undersöka
försvarsregeringens åtgörande. 1840 invaldes
han i franska akademien. Död 1873 i närheten af
Paris. S. var på sin tid en af Frankrikes anseddaste
publicister. Som politiker var han anhängare af
Juli-monarkien, ehuru han under andra kejsaredömet
fick bibehålla sina befattningar i statsrådet och
vid Sorbonne. Som literatur-historiker var han
strängt akademiskt ortodox. Hans i bokform utgifna
arbeten äro: Tableau de la marche et des progrès
de la littératurs française au 16:me siècle (1828,
prisb. af akad.), Rapport sur l’état de l’instruction
publique dans le midi de l’Allemagne (1835–38),
Notices politiques et littéraires sur l’Allemagne
(1835), Mélanges de littératur e et de morale (1840),
Cours de littérature dramatique (1843, många uppl.;
hans förnämsta verk), Sur l’instruction intermédiaire
en France (1846), De l’usage des passions dans le
drame (1847), Souvenirs et reflexions politiques
d’un journaliste (1859), Lafontaine et les fabulistes
(1867), J. J. Rousseau (1875) m. fl.
Saint Martin [sent martin l. sang martä’ng], en ö
bland de små Antillerna. Se Martin.
Saint-Martin [säng-martä’ng], Louis Claude, markis,
fransk teosof, kallad »le philosophe inconnu» och
den franske Jakob Böhme, f. 1743 i Amboise, var till
en början militär, men öfvergaf denna bana, efter att
hafva studerat Svedenborgs och Böhmes skrifter, samt
lefde sedermera i tillbakadragenhet, sysselsatt med
teosofiska studier och författareskap. Död i Aunay
vid Châtillon 1803. I ett oftast mycket dunkelt
språk, men ej utan lyftning, framställde S. sin
teosofiska lifsåskådning, bekämpande sensualismen
och materialismen. Hans förnämsta arbeten äro:
Des erreurs et de la verité (1775, flere uppl.),
Tableau naturel des rapports, qui existent entre
Dieu, l’homme et l’univers (1782), L’homme de désir
(1790, ny uppl. 1802), Ecce homo, le nouvel homme
(1796), De l’esprit des choses (1800) och Ministère
de l’homme-esprit (1802). Hans Correspondance utgafs
af Schauer och Chuguet (1862).
Saint-Martin de Ré [säng-martä’ng dö re], befäst
stad i franska depart. Charente-inférieure, på ön
Ré. Omkr. 3,000 innev. Hamn och skeppsvarf. Staden
uppväxte kring ett kloster och befästes af Vauban
1681.
Saint Mary’s River [sent meris ri’vör], ett vattendrag,
som sammanbinder de kanadiska sjöarna Lake Superior
och Huronsjön. Längd 96 km. Det bildar på ett ställe
stora vattenfall (Saults de S:te Marie), hvilka af
fartygen kringgås genom en kanal, öppnad 1855.
Saint-Maurice [säng-måri’ss], hufvudort i området
af samma namn i den schweiziska kantonen Wallis
(Pays de Vaud), belägen på Rhônes venstra strand,
417 m. öfver hafvet, i ett trångt pass mellan Dent
du Midi och Dent de Morcles, vid jernvägslinierna
Brig–Lausanne och S.–Bouveret. 1,631 innev. (1880),
hufvudsakligen fransktalande katoliker. Staden har ett
gammalt slott och två kloster äfvensom en bro öfver
Rhöne, byggd 1482. Af romarna kallad Agaunum, var den
fordom hufvudort i nantuaternas land. Sitt nuvarande
namn fick den af det berömda klostret Saint-Maurice,
troligen anlagdt 515, hvilket från 6:te till 10:de
årh. var en af härdarna för helvetisk kultur. Dess
abbot bär ännu titeln grefve och biskop af Betlehem.
Saint-Mihiel [säng-], stad i franska depart. Meuse,
vid Meuse (Maas). 4,878 innev. (1886). Staden har
pappers-, klädes- och spetsfabriker m. m. Berömdt
forellfiske. Departementets domstol är förlagd
till S. I kyrkan S:t Étienne finnes ett berömdt
skulpturarbete, föreställande Kristi begrafning,
af den i S. födde bildhuggaren Ligier-Richier. –
Nära staden ligga ofantliga klippor, kallade »les
falaises de S.», och rester af ett romerskt läger.
Saint-Nazaire [säng-nasär], arrondissements-stad
i franska depart. Loire-inférieure, på en udde
vid Loires utflöde i Atlantiska oceanen. 20,182
innev. (1886). Staden, som består af en äldre och en
nyare del, är en bekant badort samt eger etablissement
för skeppsbyggeri och saltberedning. Hamnen, som
är af stor betydelse på grund af läget vid Loires
mynning, består af tvänne bassänger, af hvilka den ena
(på 10 1/2 hektars yta) kan rymma 200 handelsfartyg
och den andra (på 22,5 hektars yta) hufvudsakligen är
afsedd för krigsflottan. Storartade hamnarbeten äro
dessutom under utförande. Regulier ångbåtsförbindelse
eger rum med Antillerna, Cayenne och Mejico. Staden,
uthamn till Nantes, är som tullstation en af de
mest betydande i hela Frankrike. De förnämsta
importartiklarna äro kol, trävaror, kaffe, indigo,
tobak, ris och bomull; de vigtigaste exportartiklarna
äro guld- och juvelerare-arbeten, lädervaror,
yllefabrikat, kläden, vin, fisk, smör m. m.
Saint Nicolas [säng nikåla’], stad i
belgiska prov. Östflandern, vid jernvägslinien
Gent–Antwerpen. 26,948 innev. (1885). Staden har en
mycket liflig industri; der finnas bomullsspinnerier,
siden-, ylle- och bomulls-, sjal-, barège-,
klädes-, spets-, tvål- och tobaksfabriker äfvensom
saltraffinaderier. Blomstrande handel med säd, lin,
frö och linneväf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
