- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
661-662

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schlegel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige har han utöfvat det största inflytande äfven
i filosofiskt afseende. Särskilt hafva hans etiska
åskådningssätt af oss upptagits till sjelfständig
behandling och vidare utveckling genom Biberg,
Boström och Sahlin. S:s vigtigaste arbeten äro:
Vertraute briefe über die Lucinde (1800), Reden
über die religion
(1799), Monologen (1800), Kritik
der bisherigen sittenlehre
(1803), Der christliche
glaube
(2 bd, 1821–22; »Den christliga tron»,
öfvers. af N. Ignell, 1842–46) samt hans äfven
utgifna föreläsningar i dialektik, psykologi och
pedagogik. Märkvärdig är ock hans med inledning
och kommentar försedda särdeles förtjenstfulla
öfversättning af Platons dialoger (6 bd,
1804–28). Bland monografier öfver honom märkas:
W. Dilthey, »Leben Schleiermachers» (I, 1870),
Dan. Schenkel, »Friedrich Schleiermacher»(1868),
och Weissenborn, »Vorlesungen über Schleiermachers
dialektik und dogmatik» (2 bd, 1847–49).
L. H. Å.

Schleifer (Fr. couli), musikt., för-slag af två eller
flere noter i sekundföljd. A. L.

Sehleinitz, Alexander von, grefve, preussisk diplomat,
född 1807 i Blankenburg vid Harz, blef 1848 preussisk
minister vid hannoverska hofvet, der han kraftigt
arbetade för deltagande i kriget mot Danmark,
förde 1849 underhandlingarna om vapenstillestånd med
nämnda makt och öfvertog i Juli s. å chefskapet för
utrikesministeriet, hvilken befattning han innehaft
förut, dock endast några dagar, 1848. Då emellertid
hans försök att häfda unionspolitiken gentemot
Bajern och Österrike ej kröntes med framgång, tog
han afsked 1850. I Nov. 1858 blef han utrikesminister
i Hohenzollern-Auerswalds kabinett, men 1861 trädde
han åter ut och utnämndes i stället till minister
för det kungl. huset. Död 1885.

Schleisner, Kristian Andreas, dansk målare, född
d. 2 Nov. 1810 i Kongens Lyngby vid Köpenhamn,
död d. 29 Juni 1882 i nämnda stad, utbildade sig
vid konstakademien och under porträttmålaren
K. A. Jensen. Med akademiens reseunderstöd
uppehöll han sig 1841–42 i München, der hans
sirliga kabinettsbilder gjorde lycka. Han
blef 1852 medlem af konstakademien och har
målat en mängd genretaflor, med ämnen från
handtverkslifvet, samt några altartaflor.
Ph. W.

Schleiz, hufvudstad i det forna furstendömet
Reuss-Schleiz, den andra staden i de nuvarande
furstendömena Reuss, belägen i en fruktbar trakt vid
floden Wiesenthal. 4,969 innev. (1885). Staden har
ett residens samt gymnasium, seminarium och anstalt
för döfstumma. S. var urspr. en slavisk ort och från
13:de till 16:de årh. en af Tyska ordens platser.

Schleppegrell, Frederik Adolf, dansk general, född
d. 28 Juni 1792 i Norge, af gammal lüneburgsk
adelsslägt, blef 1807 löjtnant vid sin faders
norska regemente samt kämpade 1808 och 1814 emot
svenskarna. S. ville ej aflägga ed till Karl XIII,
utan gick tillika med sina vänner Helgesen och
Rye 1815 i preussisk tjenst under fälttåget mot
Napoleon I. 1816 gick han in vid den danska hären,
blef 1819 kapten
och 1839 bataljonschef, visade stor ifver för
soldaternas utbildning samt vann deras fulla
tillit och hängifvenhet. 1848 fick S. en brigad
och anförde den på ett utmärkt sätt i nästan alla
större slag 1848–49. Det var han, som först talade
för att utfallet från Fredericia d. 6 Juli 1849 skulle
företagas af hela armén. 1850 erhöll han befälet öfver
den ena divisionen i slaget vid Isted, men då han,
otålig öfver den rådande förvirringen, personligen
sökte hejda fiendens framryckning, blef han sårad
och dog af såret d. 26 Juli. E. Ebg.

Schlesien. 1. Provins i sydöstra delen af konungariket
Preussen, gränsar i ö. till Posen, ryska Polen
och Galizien, i s. till österrikiska Schlesien,
Mähren och Böhmen, i v. till Böhmen, konungariket
och provinsen Sachsen samt i n. till Brandenburg och
Posen. S. omfattar det forna hertigdömet Schlesien
(se nedan), med undantag af kretsen Schwiebus,
grefskapet Glatz, några böhmiska enklaver,
en del af Oberlausitz och en liten del af området
Neumark. Arealen är 40,302,58 qvkm. S. är till största
delen lågland. Från Malapanes källa i ö. till Schwarze
Elster i v. genomdrages det af en dalsänkning, den
»schlesiska längddalen», hvilken hufvudsakligen
följer Oders lopp. I s. v. stiger landet småningom
till en höjd af 315 m. och öfvergår vid gränsen mot
Böhmen och Mähren i mellersta och högsta delen af
Sudeternas bergssystem, hvars hufvudpartier äro:
Isergebirge, Riesengebirge med Schneekoppe (1,605
m.), mellersta Tysklands högsta berg, Katzbach-
och Waldenburgergebirge, båda stenkolsberg, samt
bergen i Glatz, till hvilka höra Eulengebirge (1,014
m.) och Glatzer Schneegebirge (1,424m.). Öster om Oder
höjer landet sig likaledes mot s. och genomkorsas
af mindre betydande bergssträckor: Katzenberge,
Trebnitz-landryggen, öfverschlesiska Jura,
Tarnowitz-platån och öfverschlesiska stenkolsbergen,
hvilka sistnämnda bilda öfvergången till Karpaterna
och eger östra Schlesiens högsta topp, Annaberg
(400 m.). Största delen af provinsen tillhör Oders
flodområde, en del Weichsels och en del Sprees och
Elsters. Oder är provinsens hufvudflod; under ett
lopp af 507 km. upptager den inom S. bifloderna Olsa,
Ruda, Bierawka, Klodnitz, Malapane, Stober, Weida och
Bartsch fr. h., Oppa, Zinna, Stradune, Hotzenplotz,
Glatzer Neisse, Ohlau, Lohe, Weistritz och Katzbach
fr. v. I den på södra gränsen flytande Weichsel
utfalla Korzyniez, Gostine och Przemsa. Af insjöar
är den fiskrika Schlawasjön den mest betydande;
anmärkningsvärd är den samling sjöar, som kallas
Militsch-Trachenberg-sjögruppen. De enda kanalerna
i S. äro Klodnitz-kanalen och den nyligen byggda
Oder–Spree-kanalen. På mineralkällor har provinsen
stor rikedom. De mest bekanta äro Warmbrunn och
Salzbrunn. Klimatet är tämligen gynsamt i dalarna,
mera rått på höjderna. Breslau har en årstemperatur
af 7,9° C. Nederbörden är på slätterna normal,
på höjderna mycket vexlande. – Jordbruket och
ladugårdsskötseln äro af stor betydelse. Af hela
arealen voro 1883 55,8 proc. åker och trädgårdar,
8,6 proc. äng, 2,2 proc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free