- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
667-668

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schleswig-Holstein ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lollfuss och Friedrichsberg, bilda en halfcirkel,
i hvars omedelbara närhet det på en ö uppförda
slottet Gottorp (se Gottorp) är beläget. Bland
de äldre byggnaderna utmärker sig den år 1440 i
gotisk stil restaurerade domkyrkan. Af offentliga
inrättningar eger staden bl. a. ett adligt
jungfrustift (S:t Johannes), ett gymnasium samt
anstalter för sinnessjuka och döfstumma. Hvarken
handel eller industri är af egentlig betydenhet. –
S., fordom kalladt Hedeby, var en af Danmarks äldsta
städer och egde redan år 850 en af Ansgar på Holmen
uppförd kristen kyrka. Det blef biskopssäte omkr. 948
och var från början af 12:te årh. residens för de
danske ståthållarna. Dess förut blomstrande handel
med Ryssland led emellertid svårt afbräck genom de
ständiga plundringarna under medeltidens senare hälft,
och först sedan de gottorpske hertigarna 1544 valt
S. till sitt residens, höjde det sig å nyo. 1731–1848
säte för den danske ståthållaren, blef staden för sin
schleswig-holsteinska hållning under kriget 1848–50,
till förmån för Flensburg, beröfvad värdigheten som
hertigdömenas hufvudstad. Vid den närmast söderut
liggande, numera raserade gränsvallen Dannevirke
utkämpades d. 23 April 1848 en strid, som följdes af
preussarnas intåg som segrare i S. Under kriget 1864
eröfrades staden af österrikarna d. 6 Febr. s. å.

Schleswig-Holstein, provins i Preussen, bildad af
de af Danmark i Wienfreden 1864 till Preussen och
Österrike afträdda hertigdömena Slesvig, Holstein
och Lauenburg, af hvilka de båda förstnämnda
genom freden i Prag 1866 och det senare genom
fördraget i Gastein 1865 af Österrike öfverlätos
på Preussen. Provinsen begränsas i n. af Jylland,
i ö. af Östersjön, Lybeck och Mecklenburg, i s. af
Mecklenburg, Hamburg och provinsen Hannover samt i
v. af Nordsjön. Areal 18,842 qvkm. Den består af det
mot n. afsmalnande fastlandet och en mängd öar: Åro,
Als och Femern i Östersjön, Römö, Sylt, Amrum, Föhr,
Halligerna, Pelworm, Nordstrand m. fl. i Nordsjön,
samt är med afseende på sin fysiska beskaffenhet
till största delen en fortsättning af det nordtyska
låglandet. Mellersta delen af landet sammanhänger med
Lüneburgheden och är en sandslätt, hufvudsakligen
bevuxen med ljung och skog. Den östra delen deremot
är småkullig, vacker och särdeles fruktbar samt har en
brant, af flere vikar (Apenrade-, Flensburg-, Schlei-,
Eckernförde- och Kiel-vikarna) inskuren kuststräcka
af 525 km. längd. I v. utbreder sig ett marskland,
bildadt af hafvets och flodernas uppslamning
och med en 330 km. lång, låg, af dammar till stor
del skyddad kust. På öarna i Nordsjön, särskildt
Sylt, förekomma vidsträckta af flygsand upptornade
dyner. Provinsens högsta punkter, som tillhöra den
i ö. framlöpande nordtyska landåsen, äro: Bungsberg
(159 m.) och Pielsberg (127,5 m.) i Holstein samt
Hüttenbergen (110 m.) i Schleswig. Hufvudfloder
äro: gränsfloderna Eider och Elbe, hvilken senare
på en sträcka af 104 km. berör provinsen och från
densamma upptager Bille,
Alster, Pinnau, Krückau och Stör, samt Schwentine
och Trave. Bland sjöar må nämnas Plön- och
Selentsjöarna i Holstein samt Wittensjön i
Schleswig. Vigtiga kanaler äro Schleswig-holsteinska
eller Eiderkanalen mellan Eider och Kiel (45
km., anlagd 1777–84), den 1887 började, ännu
ofullbordade Nord-Östersjö-kanalen mellan Elbes
mynning och Kiel, Stecknitzkanalen mellan Elbe
och Trave (72 km., inberäknadt de kanaliserade
Stecknitz och Delvenau), Kudensee-kanalen (15 km.,
den kanaliserade Burger Au) m. fl. Klimatet är
behagligt och sundt, med en medeltemperatur i Kiel
af 6,68° C. Nederbörden belöper sig till 635–642
mm. årligen. – Hufvudnäringarna äro-åkerbruk,
boskapsskötsel, fiske och skeppsfart. 1885 voro af
landets areal 58,3 proc. åker och trädgårdar,
10,8 proc. äng, 17,7 proc. betesmarker, 6,4
proc. skog och 6,8 proc. improduktiv mark. Säd,
i synnerhet hvete, odlas i marsklandet; frukt- och
trädgårdskultur blomstrar i trakten af Hamburg och
Altona. I uppfödandet af hornboskap står S. främst
bland de preussiska provinserna. Äfven häst- och
biskötseln» är af vigt. Ett gifvande småsillfiske
bedrifves i Östersjön; stora ostronbankar
förekomma kring Sylt. Mineraltillgångarna
inskränka sig till gips och salt, hvarjämte det
gifves vidsträckta» torflager. Industrien har,
förutom betydande skeppsbyggeri vid Elbe och i
Kielbukten, jämförelsevis ringa omfattning och
består hufvudsakligen af jern-, tobaks-, läder-,
pappers- och bomullsmanufakturer. Handeln befordras
kraftigt af ett jernvägsnät af 1,223 km. längd
(1889) samt en mängd kanaler och hamnar, af hvilka
senare Altona, Flensburg och Kiel i första rummet
böra omnämnas. Provinsens handelsflotta räknade 1884
öfver 142 ångfartyg om 55,448 tons, 571 segelfartyg
om 60,153 tons och 906 kust- och flodfarare om
27,120 tons. Befolkningens antal uppgick 1885 till
1,150,306 pers. (61 pers. pr qvkm.) och är i de
södra kretsarna tysktalande, i de norra hufvudsakligen
dansktalande samt i allmänhet af evangelisk-luthersk
trosbekännelse. – I administrativt hänseende
bildar landet 1 regeringsområde, Schleswig, med
21 kretsar. Till tyska riksdagen sänder provinsen
10 ledamöter. I Preussens andra kammare eger den
19 representanter, i första kammaren 7. Högsta,
myndighet för den evangelisk-lutherska kyrkan
är konsistoriet i Kiel. Katolikerna lyda under
kyrkodistriktet Osnabrück. Under oberlandesgericht
i Kiel sortera 3 landgerichte, 70 amtsgerichte
och 3 handelskamrar. Provinsialregeringens säte
är Schleswig, med undantag likväl för Lauenburg,
hvars förvaltning är förlagd till Ratzeburg. I
militäriskt hänseende tillhör S.-H. 9:de armékåren,
med generalkommando i Altona. – För den offentliga
undervisningen är sörjdt genom universitet,
sjökrigsskola och marinakademi i Kiel, 13 gymnasier,
1 progymnasium, 3 realgymnasier, 13 realskolor
och realprogymnasier, 7 lärareseminarier, 3
navigationsskolor, flere fackskolor och 1,822
folkskolor (1883). Provinsens vapen är en genom en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free