- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
925-926

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sesostris l. Sexoosis - Sesquialtera - Sessa Aurunca - Session - Sessor - Sessrymne - Sestertie - Sestin - Sestini, Domenico - Sesto, Cesare da - Sestri Ponente - Setara - Setaria - Seth - Seth, von - Seti I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ramses II, hvilket i papyrerna läses Sesu eller Sessura,
hvarur ljudlagsenligt kunnat utveckla sig Sesostris
(jfr Strymon af roten sru). En tredje åsigt söker
förklara namnet Sesostris som en sammansmältning
af Seti och Ramses, namnen på två kungar, far
och son (af 19:de dynastien), hvilka gjort sig
synnerligen utmärkta genom krigiska bedrifter. I
den grekiska sagan har S. upphöjts till en hjelte,
som lik Alexander ej vet af någon gräns för sin
eröfringslystnad. Egyptologien har ej kunnat skänka
bekräftelse åt det grekiska åskådningssättet. K. P.

Sesquialtera (»halfannan», latinsk benämning på
qvinten, förhållandet 3 : 2), musikt., betecknar i
orgeln ett öppet flöjtregister, som anger qvinten och
tersen till den anslagna tonen, samt i mensuralmusiken
en med 3/2 betecknad proportion, antydande, att
3 minimae skulle gälla så mycket som förut 2.
A. L.

Sessa Aurunca, stad i italienska provinsen
Caserta. 5,864 innev. (1881). Biskopssäte. Staden
hette fordom Suessa Auruncorum och var under
romaretiden berömd för sitt vin. Ruiner af en romersk
bro, en amfiteater, aqvedukter och bad.

Session (Lat. sessio, af sedere, sitta), sittning,
sammanträde, öfverläggning (företrädesvis en
domstols).

Sessor, sjöv., tofter l. roddarebänkar å
vikingaskeppen. Dessa bänkar hade sin plats
uti rummet närmast masten, hvilket benämndes
»krapparummet». Platsen emellan sessorna kallades
»skiprum». Ett fartyg med 20 roddarebänkar kallades
tuttunga-sessa, ett med 30 bänkar triatigi-sessa. Jfr
Karfve.

Sessrymne, Nord. mytol., en rymlig sal i
gudinnan Fröjas boning Folkvång (se d. o.).
Th. W.

Sestertie (Lat. sestertius, sammandragning af
semi-as-tertius, halftredje ass), fornromerskt
silfvermynt = 2 1/2 (senare 4) ass och utgörande 1/4
af en denar. Sestertien var ock det vanliga romerska
räknemyntet, motsvarande ungefär 19–20 öre. Under
kejsaretiden präglades sestertier af koppar.

Sestin (Ital. sestina, af Lat. sex, sex), en
ursprungligen provençalsk versform, som består af sex
strofer, hvardera utgörande sex rader med konstigt
invecklade rim. Sestinen upptogs af italienarna,
bl. a. Petrarca, och blef derefter mycket använd
i den spanska poesien. I nyare tid har den stundom
efterbildats af germanska och nordiska skalder.

Sestini, Domenico, berömd italiensk numismatiker,
född i Florens 1750, var 1810–14 antiqvarie och
bibliotekarie hos storhertiginnan af Toscana samt
blef sedermera professor i Pisa. Död i Florens
1832. Skrifter: Letter e e dlssertazioni numismatiche
sopra alcune medaglie rare del la collazioni Ainslianea

(8 bd, 1789–1805), Classes generales seu monetae
urbium
etc. (1786; 2:dra uppl. 1821), Lettere e
dissertazioni numismatiche
(9 bd, 1813–20), Systema
geographicum numismaticum
(14 fol. bd outg.) m. fl.

Sesto, Cesare da, italiensk målare, född 1475
l. 1480, död efter 1520, troligen i Rom,
var elev af Lionardo da Vinci samt imiterade först sin
lärare och sedan Rafael. Hans lefnadsomständigheter
äro föga kända. Taflor af honom förekomma i Milano,
Neapel, Petersburg, Wien m. fl. st. samt ega
gemensamt med Lionardos ett visst ljuft och vekt
behag. O. G-g.

Sestri Ponente, naturskönt belägen stad i
italienska provinsen Genua, vid Genuabukten. 11,104
innev. (1881). Skeppsbyggeri, textilindustri, tvål-
och maskinfabriker. Staden är en mycket besökt badort
och har en mängd vackra villor, tillhöriga genueser.

Setara. Se Satara.

Setária P. B., bot., ett litet från Panicum
L. utbrutet slägte, hörande till nat. fam. Gramineae
Juss., kl. Triandria L. I Sverige växer på backar
och odlade platser, ehuru sällsynt, S. viridis
(L.) P. B., som är ett lågt, ljusgrönt, i små
tufvor växande gräs med strået ofta ända upp
bärande något breda blad, hvars snärp har form af en
hårkant. Den ljusgröna eller stundom ljust brunaktiga
cylindriska axvippan är sträf af svepenas borst.
O. T. S.

Seth, enligt bibeln (1. Moseb. 4: 25) Adams tredje
son, stamfader för de, i motsats mot kainiterna
(se Kain), för gudsfruktan utmärkte sethiterna. –
Sethianer l. sethiter kallades en i 2:dra
årh. e. Kr. framträdande, till ofiterna hörande
sekt, hvilken dyrkade S. som representant för den
andliga principen.

Seth, von, gammal svensk slägt, härstammande från
Frankfurt a. M. Den adlades 1716, blef friherrlig
1747 och greflig 1762. Genom adoption uppkommo tvä
nya ättegrenar, af hvilka den ena adlades 1772,
den andra 1808. – Slägtens märkligaste medlem har
varit Gabriel von S., grefve, riksråd, född på
Kåröd i Bohus län d. 1 Mars 1690. Han blef auditör
vid Hamiltonska regementet. 1713, krigssekreterare
vid hufvudarmén och guvernementssekreterare i Riga
1719 samt statssekreterare i krigsexpeditionen
1744. Friherre och riksråd 1747, utnämndes
han vid de kungl. ordnarnas instiftelse 1748
till serafimerriddare samt upphöjdes 1762 till
grefve. Ehuru medlem af hattpartiet, undvek han i
allmänhet alla partistrider, men egnade sig med nit
och skicklighet åt sina ämbetsåligganden. Jämte sina
meningsfränder måste han lemna rådskammaren 1765. Död
d. 13 Mars 1774.

Seti I, egyptisk konung af den 19:de dynastien,
lefde ungefär 1400 år f. Kr. S. är bekant dels genom
sina segerrika krig mot grannfolken i Syrien och
främre Asien, i spetsen för hvilka stod det mäktiga
chetafolket, dels och ännu mer genom sina storartade
minnesmärken, bland hvilka rikstemplets i Karnak
berömda, hypostylsal, i hufvudsak hans verk, är det
mest bekanta. I Bab-el-Moluk, i Thebes vestra del,
lemnade han efter sig en utomordentligt praktfull
grift, den elegantaste och i konstnärligt afseende
yppersta någon farao, så vidt vi veta, haft. I Abydos,
Redesie samt framförallt i Karnak efterlemnade han en
mängd rika minnen, som vittna om att reliefskulpturen
på hans tid nått en stor höjd. S. synes tidigt hafva
upptagit till medregent sonen Ramses

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:25:28 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free