Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seward, William Henry - Sevastopol l. Sebastopol - Seveberget - Sevede - Sevegruppen - 1. Sevelin, Per Erik - 2. Sevelin, Anna Sofia, född Thunberg - Sevenbom (urspr. Säfvenbom), Johan - Sevenoaks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1869, företog en tvåårig resa kring jorden och dog
i Auburn 1872.
Sevastopol l. Sebastopol, stad i ryska guvernementet
Taurien, på sydvestra kusten af halfön Krim,
vid S.–Lovosobanan och vid en från v. till
ö. inskärande, 8 km. lång, af tvänne fort försvarad,
i fyra mindre vikar delad bukt, som bildar en af
de största och säkraste hamnar i verlden. 26,150
innev. (1882). Särskild militärguvernör. S. är
station för ryska Svarta-hafsflottan, hvarför i
senaste tid betydande dock- och befästningsarbeten
hafva pågått. Förstördt genom belägringen 1854–55, är
det numera återuppbygdt med breda gator samt eger sex
kyrkor, en synagoga, statsbank, tullhus, realskola och
gymnasium för flickor. Den östra stadsdelen upptages
af kaserner, hospital och magasin. – Redan i 5:te
årh. f. Kr. anlades vid Karantänbukten en grekisk
koloni, Chersonesos Herakleia, hvilken i 2:dra
årh. införlifvades med det pontisk-bosporanska
riket och sedermera med Rom. Hufvudstad i en
bysantinsk provins, nådde Chersonesus en betydande
blomstring, men öfverflyglades i 13:de årh. af Kaffa
och härjades på 1500-talet af tatarer, som på dess
plats anlade byn Akhtiar. Efter ryssarnas eröfring
1783 utsågs denna på grund af sin förträffliga hamn
till station för Svarta-hafsflottan och erhöll sitt
nuvarande namn. Först 1805 började man emellertid
vidtaga kraftiga åtgärder för bebyggandet och
befästandet af staden, hvarefter den 1826 upphöjdes
till fästning af första rang. Hufvudpunkten i den
åt landsidan vettande försvarslinien utgjordes af
den berömda Malakov-bastionen. Under Krimkriget
(1853–56) uthärdade S. en elfva månaders belägring
af de förenade engelska och franska trupperna
(se Krimkriget), men utrymdes d. 8 Sept. 1855,
sedan fästningsverken blifvit nedskjutna eller
sprängda. Genom fredsslutet i Paris (1856) fick hamnen
endast användas som station för ryska handelsflottan,
hvilket vilkor dock sedan 1870 upphört att af ryssarna
anses gällande.
Seveberget (Sevo mons hos Plinius d. ä.), en förr
stundom bruklig, men numera sällan förekommande
benämning på Kölen (se d. o.).
Sevede, härad i Kalmar län, ingår i Sevede
och Tunalans domsaga och i Tunaläns och Sevede
härads fögderi samt omfattar socknarna Vimmerby
landsförsamling, Pelarne, Södra Vi, Djursdala,
Frödinge, Hvena och länsdel af Rumskulla. Areal
1,064 qvkm. 14,460 innev. (1889).
Sevegruppen, geol., benämning för den undre, äldre
afdelningen af det geologiska lagersystem, hvaraf
fjällsträckningarna utmed svensk-norska gränsen
(»Kölen eller Seveberget») utgöras. Sevegruppen
består till hufvudsaklig del af qvartsitiska
bergarter, glimmer- och hornblendeskiffrar. Den
yngre afdelningen har kallats Köligruppen (se d. o.).
E. E.
1. Sevelin, Per Erik, skådespelare, född 1791 i
Stockholm, blef 1801 elev vid kungl. teaterns
ballettskola, fick 1806 anställning vid
Djurgårdsteatern och antogs 1811 till skådespelare
vid kungl. teatern, der han sedan qvarstannade till
1838. Sedermera uppträdde han på
de mindre teatrarna, tills han 1844 åter fick
anställning vid den kungl. scenen, hvarifrån han för
andra gången afgick 1847. Död i Stockholm 1851. S. var
synnerligen framstående i karrikaturen, men lyckades
äfven i återgifvande af karaktersroller.
2. Sevelin, Anna Sofia, född Thunberg, sångerska,
den förres hustru, född d. 23 Juli 1790, intogs i
k. teaterns sångskola 1806 och anförtroddes sedan
åt sångläraren Stielers ledning. Ehuru urprungligen
en ovanligt djup alt (ess–d2), drefs hon upp
till sopran och fick till och med vid Trollflöjtens
upptagande 1812 sjunga Nattens drottning. Sedermera
utförde hon med mycken talang grefvinnan i Figaros
bröllop, Constance i Enleveringen, Agata i Friskytten,
Rosina i Barberaren, Jessonda m. fl. partier, »men
hennes ursprungligen så sköna stämmas fyllighet och
klang hade lidit genom vederbörandes oförståndiga
behandling». 1813 gifte hon sig. Vid k. operan
var hon anställd 1813–33. År 1837 fick hon afsked
med pension samt utnämndes till hofsångerska. Hon
sjöng äfven med framgång på k. teatern i Köpenhamn
och stadtteatern i Hamburg. Död d. 25 Febr. 1871.
A. L.
Sevenbom (urspr. Säfvenbom), Johan,
landskapsmålare, f. i Nerike 1721, kom 1744 till
Stockholm och blef till en början uppassare, men fick
omsider genom bemedling af Hårleman tillträde till
Taravals atelier och arbetade sedan å Stockholms slott
under J. Pasch. 1750 medföljde han Hugues Taraval,
sin förre lärares son, till Paris, och egnade sig
der åt utsigtsmålning under ledning af den berömde
Cl. J. Vernet. Han lyckades rätt snart tillegna
sig de yttre hufvuddragen af mästarens manér, såsom
åtskilliga taflor från hans Paristid (i Nationalmuseum
och Hammers samling) visa. Också kopierade han
ganska väl flere af Vernets arbeten. Emellertid
tillbragte han ganska bekymmersamma år, tills han
efter sin hemkomst 1760 erhöll beställningar å
dekorationsarbeten å de kungliga slotten och 1764
en årlig lön ur slottsbyggnadsfonden. Den senare
framgången synes varit en följd af det erkännande, som
en af honom 1763 målad Utsigt af Stockholm vann. Denna
tafla föranledde jämväl en beställning från Stockholms
magistrat å ett antal utsigter af hufvudstaden,
hvilka till ett antal af tio utfördes mellan 1765 och
1777. Dessa taflor, förvarade å stora rådhussalen,
utgöra hans förnämsta verk; de äro redbara och
noggranna arbeten af en flitig och i tekniskt afseende
solid konstnär, men sakna högre ingifvelse och äro
delvis tämligen tunga i färgen (hvartill kanske också
restauration bidragit). Eljest har S. efterlemnat
ganska få vedermälen af sin konst. Han blef omkring
1770 medlem af k. målare- och bildhuggareakademien och
något senare professor samt afled i Stockholm d. 27
Dec. 1784. -rn.
Sevenoaks [-åks], stad i engelska grefskapet
Kent, omkr. 40 km. s. ö. från London. 6,296
innev. (1881). Staden, som är föreningspunkt för flere
jernbanor, har en latinskola samt en mängd villor,
tillhöriga affärsmän i London. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
