Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shannon - Sharpe - Shaw, Robert Barkley - Sheerness - Sheffield - Sheffield. Se Buckingham, J. S. - Sheil, Richard Lalor - Shelburne, earl of. Se Lansdowne - Sheldon - Sheldon. 1. Charles S. - Sheldon. 2. Gilbert S. - Sheldon. 3. Francis af S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Lough Allen, men oceanångare kunna ej gå längre
än till Limerick. Grand- och Royal-kanalerna
sammanbinda S. med Dublin.
Sharpe [sjarp], engelsk fonetiker. Se Ellis, A. J.
Shaw [sjå], Robert Barkley, engelsk upptäcktsresande,
f. 1839 i närheten af London, flyttade efter
fullbordade studier öfver till Indien, der han
öfvertog en fadern tillhörig te-plantage, samt gjorde
derifrån åtskilliga exkursioner till trakterna af
Himalaja och trängde fram ända till Jarkand och
Kasjgar. 1871 gick han i regeringens tjenst samt
utnämndes 1874 till politisk agent vid Kasjgar-hofvet
och 1877 till resident vid birmanska hofvet. Han dog
1879. Resultaten af sina forskningar offentliggjorde
han bl. a. i High Tartary (1871) och A sketch of the
Turki language as spoken in eastern Turkistan (1875).
Sheerness [sjir-], hamnstad i engelska grefskapet
Kent, på ön Sheppey, vid Medways utflöde i
Thames. 14,286 innev. (1881). Staden, hvars hamn är en
mindre station för örlogsflottan, är starkt befäst,
har betydande dockor, anlagda 1830, samt är bekant
som hafsbadort.
Sheffield [sjäffild], stor fabriksstad i engelska
grefskapet York, West Riding, är belägen i en
dyster, ovänlig trakt vid floden Sheafs utlopp i
den segelbara Don samt vid Midland-, Great-Northern-
m. fl. jernbanor. Med sina förstäder hade S. 316,288
innev, år 1887 mot 284,508 innev, år 1881. Staden,
som på tre sidor är omgifven af kullar, har många
praktfulla offentliga byggnader, men deremot
få vackra privata bostäder, emedan de fleste
fabriksegarna bo i förstäderna. Bland byggnader
märkas en mängd kyrkor och kapell, stadshuset,
spanmålsbörsen, en stor glasbetäckt saluhall,
knifsmedernas präktiga hall m. fl. Af offentliga
inrättningar finnas flere sjukhus, en latinskola
(grundad 1603), ett metodistseminarium, en
folkhögskola, en ritskola, en polyteknisk skola,
flere högre skolor, ett fribibliotek, ett museum,
teatrar m. m. Stora parker och botaniska trädgårdar
bidraga att försköna staden. S. är sedan gammalt
berömdt för sin tillverkning af knifvar samt
kirurgiska, optiska och matematiska instrument,
liar, sågar och alla slags verktyg. Dessutom
tillverkas i S. artiklar af britanniametall och
pläterade varor af alla slag, särskildt försilfrad
koppar (Sheffield-plate), nickelsilfver m. m. Bland
andra industriinrättningar må nämnas snusfabriker,
bryggerier, fabriker för tillverkning af madrasser,
mattor m. m. Stadens industri sysselsätter en stor del
af nejdens befolkning. S. var i 11:te årh. hufvudort i
Hallamshire och erhöll sina första handelsprivilegier
af Edvard I (1272–1307). Dess slott, Sheffield castle
(på grund af parlamentets beslut förstördt 1648),
innehades af flere adelsslägter och tjenade 1572–84
som fängelse åt Maria Stuart. Först genom reformbillen
1832 blef staden representerad i parlamentet, dit
den sedan 1885 sänder 5 ombud.
Sheffield [sjä’ffild]. Se Buckingham, J. S.
Sheil [sjil], Richard Lalor, britisk politiker,
född vid Drumdowney i Irland d. 17 Aug. 1791, blef
advokat 1814 och var 1823–29 jämte O’Connell ledare
af agitationen för katolikernas emancipation. Medlem,
af underhuset från 1829, deltog han med glänsande
vältalighet i alla debatter rörande irländska
förhållanden. 1839–42 var han vicepresident i
handelsministeriet samt blef 1846 direktör för
myntväsendet och 1850 sändebud i Florens. Död d. 23
Maj 1851. I tidigare år skref S. flere med framgång
uppförda teaterpjeser.
Shelburne [sjä’lbörn], earl of. Se Lansdowne.
Sheldon [sjä’ldön], en från England till Sverige
inflyttad slägt, som innehar ett af de mest
framstående rummen i det svenska skeppsbyggeriets
historia. Den härstammar från Francis Sheldon, som af
politiska skäl nödgades lemna England och 1655 ankom
till Sverige. Han antogs s. å. till skeppsbyggmästare
för örlogsflottan och byggde åtskilliga örlogsfartyg,
men återvände 1685 till England, då han ej fick
ut någon ersättning för hvad han förskjutit till
flottans fartygsbyggnader. Han efterlemnade tvänne
söner, Francis (d. 1692) och Charles (se nedan),
hvilka efter hvarandra blefvo skeppsbyggmästare.
1. Charles S., f. 1655, blef 1692 efter sin broder
Francis skeppsbyggmästare för örlogsflottan och byggde
för dennas räkning ända till 59 fartyg. Med honom tog
det svenska skeppsbyggeriet så stora steg framåt,
att man ej vidare behöfde införskrifva utländska
skeppsbyggare. S. utförde för öfrigt äfven andra
byggnadsarbeten. Hans mekaniska snille röjde
sig på ett glänsande sätt i den 1724 fullbordade
anläggningen af den stora skeppsdockan på
Lindholmen i Karlskrona, »verldens åttonde
underverk», som den kallades. Han afled i
Karlskrona 1739.
2. Gilbert S., den förres
son, född i Karlskrona 1710, tog 1732
skeppsbyggeri-examen och utnämndes följande
år till underskeppsbyggmästare. Efter en
utländsk resa, hvarunder han besökte de
förnämsta skeppsvarfven i Europa, blef han
vid faderns död förordnad till skeppsbyggmästare
och utnämndes 1748, då skeppsbyggmästarekåren
omorganiserades, till kapten i flottornas
nyupprättade konstruktionskår. 1756 blef han
öfverskeppsbyggmästare med öfverstelöjtnants
titel. Sedan 1739 var han ledamot af
Vetenskapsakademien. S. dog 1794 i Karlskrona
efter att hafva byggt tillsammans 69 större och
mindre krigsfartyg, förbättrat hamnen och varfvet i
Karlskrona, ombyggt varfvet och hamnen i Göteborg
samt i förening med Ehrensvärd uppgjort planen till
ett skeppsvarf utanför Sveaborg.
3. Francis af S., den förres son, född i Karlskrona
1755, blef 1778 underskeppsbyggmästare och 1785
skeppsbyggmästare vid arméns flottas eskader
i Stockholm. Vid faderns död flyttades han
1794 till Karlskrona station, blef 1795 chef för
konstruktionsdepartementet derstädes och 1799
öfverstelöjtnant i konstruktionskåren. Sedan
1800 tjenstgörande vid konstruktionskontoret i
Stockholm, utnämndes han 1814 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
