- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1105-1106

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Simolin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ystad–Eslöfbanan. I staden finnas en enklassig pedagogi,
sparbank, afdelningskontor af Skånes enskilda
bank samt en badanstalt. Från tryckeri derstädes
utgifves »Cimbrishamnsbladet» 2 gånger i veckan. På
lemningarna af en skans, anlagd år 1700 s. om hamnen,
brinner numera en fyr. – I kyrkligt afseende bildar
S. med sitt annex Jerrestad ett regalt pastorat
af 3:dje klassen. – Jämte Kristianstad utgör S. en
valkrets vid val af riksdagsman i andra kammaren.

Stadens namn skrefs i äldre tider
Simbershaffn och Sömmershaffn; i mycket senare tider
ändrades det till Cimbrishamn, i sammanhang hvarmed
framkom sagan att platsen skulle fått sitt namn efter
cimbrerna. Emellertid är S. en urgammal stad, ehuru
den aldrig egt någon större betydenhet. Grunden till
stadens uppkomst har utan tvifvel varit fisket. Fordom
skall den hafva varit hamnplats för staden Thumathorp
eller Tummerup (nu Tommarp; se d. o.). Talrika olyckor
af eld, pest och fientliga härjningar hafva öfvergått
det lilla samhället och hindrat dess uppkomst.
Sedan mera än ett sekel skonad från dylika olycksfall,
om man undantager att hafvet gång efter annan svårt
skadat hamnen, har dock staden, som först på senaste
tid fått stapelstadsrätt och jernväg, i det hela fört
ett obemärkt lif A. G.

Simrock, Karl Joseph, tysk skald och germanist,
född i Bonn d. 28 Aug. 1802, utnämndes 1826 till
referendarie i preussisk tjenst, från hvilken
befattning han entledigades 1830 i anledning af en
öfver Julirevolutionen skrifven dikt. Sedan 1850
professor i forntysk literatur i Bonn, dog han
d. 18 Juli 1876. I förträffliga öfversättningar
från den tyska medeltidsliteraturen förstod S. att
med trohjertad naivitet väcka denna literaturs
gestalter till nytt lif. Sitt rykte grundade han
med en öfversättning af »Nibelungenlied» (1827;
40:de uppl. 1880). På denna följde öfversättningar
af »Walther von der Vogelweide» (7:de uppl. 1883),
»Wolfram von Eschenbach» (6:te uppl. 1883), »Gudrun»
(14:de uppl. 1888), »Gottfr. von Strassburg»
(2:dra uppl. 1875), »Edda» (8:de uppl. 1882),
»Heliand» (3:dje uppl. 1882) »Reineke Fuchs»
(2:dra uppl. 1852), Brants »Narrschiff» (1872)
m. fl. Dessutom införlifvade han med den tyska
literaturen arbeten af Shakspere samt »Fritiofs
saga» af Tegnér. Sjelfständiga arbeten af honom äro:
eposet Wieland der schmied (1835; 3:dje uppl. 1851),
Gedichte (1844, 1863), Kriegslieder (1870), Lieder
vom deutschen vaterland
(1871), Rheinsagen (9:de
uppl. 1883), Handbuch der deutschen mythologie
(6:te uppl. 1887), Quellen des Shakespeare (2:dra
uppl. 1870), Die deutschen volksbücher (2:dra
uppl. 1878-80) m. fl.

Simsnäppor, simsnäppslägtet. Se Phalaropodini.

Simson (Samson), judisk hjelte, tillhörde enligt
bibelns berättelse Dans stam och var under 20
år domare i Juda. Utrustad med en öfvernaturlig
kroppsstyrka, hvilken berodde på hans som nasir
aflagda löfte att icke klippa sitt hår, slog han utan
vapen ett lejon, aflyfte och bortförde stadsportarna
i Gassa samt dödade
med en »åsnakindbåge» 1,000 filistéer, till hvilka
han utlemnats som fånge. Till sist lyckades dock
en filisteisk qvinna, den sköna Delila, af S. få
veta grunden till hans styrka. Under det han sof,
klippte hon hans hår; fängslad, beröfvad sin syn,
måste han derefter arbeta i en trampqvarn i
Gassa. Men alltefter som håret tillväxte, återkom
hans styrka. En gång, då flere tusen filistéer
samlats i Dagons tempel och äfven ditfört S.,
kullstörtade han med ett tag de tvänne pelare, som
buro templets tak, hvilket i sitt fall krossade både
honom och hans fiender. (Jfr Domareb. 13–16.) S. är
en uppenbart mytisk personlighet, som icke låter
sig inpassas i domaretidens för öfrigt mycket oklara
historia. Berättelserna om hans bragder röja starkt
slägttycke med den lydiske Sandon och den grekiske
Herakles, två solgudomligheter af semitiskt ursprung.

Simson, Martin Eduard, tysk politiker, född
1810 i Königsberg, blef 1833 professor i juridik
därstädes samt valdes i Dec. 1848 till president i
nationalförsamlingen i Frankfurt, i hvilken egenskap
han ledde den deputation, som åt Fredrik Vilhelm
IV erbjöd tyska kejsarekronan (1849). Ledamot af
Preussens 2:dra kammare 1849–52, uppträdde han
som en af det konstitutionella partiets förnämste
talare, men egnade sig derefter uteslutande åt sin
verksamhet som akademisk lärare och domare, tills
han med början af prins Vilhelms regentskap (1858)
åter inträdde i representanternas hus, hvars president
han var 1860 och 1861. President i nordtyska och tyska
riksdagarna 1867–74, anförde han den deputation, som
d. 18 Dec. 1870 hos konung Vilhelm anhöll om tyska
kejsarevärdighetens upplifvande. S. är sedan 1879
president i riksrätten i Leipzig.

Simtuna. 1. Härad i Vestmanlands län, ingår i
Vestmanlands Östra domsaga och Salbergs-Väsby
fögderi samt omfattar socknarna Enåker, Norrby,
Tärna, Simtuna, Altuna, Fröshult och delar af
Nora och Vester-Löfsta. Areal 60,375 har. 10,795
innev. (1889). – 2. Socken i Vestmanlands
län, Simtuna härad. Areal 11,565 har. 2,532
innev. (1889). S. bildar med Altuna ett regalt
pastorat af 1:sta kl., Upsala stift, Södra Fjerdhundra
kontrakt.

Simulaker (Fr. simulacre, Nylat. simulacrum, af
Lat. simulare, låtsa), låtsad drabbning af trupper,
som öfva sig i krigskonst.

Simulation (jfr Simulera), förställning, falsk
uppgift. Särskildt begagnas ordet i medicinsk
betydelse. En mängd sjukdomars symtom kunna i
bedräglig afsigt efterhärmas, ofta så väl, att det
fordras läkarens hela skarpsinne och erfarenhet för
att upptäcka bedrägeriet. Oftast härmas sjukdomar,
särdeles fallandesot, af marodörer, som derigenom söka
undandraga sig krigstjenst. Sinnessjukdom simuleras
för att undgå straff för brott. Hysteriska qvinnor
visa ofta benägenhet att simulera hvarjehanda åkommor,
såsom magblödning, blodspottning m. m. för att väcka
medlidande eller vinna fördelar. Af samma anledning
kunna äfven ganska späda barn med största envishet
och tålamod simulera stumhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free