- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1271-1272

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skiens-elfven ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grund hvaraf skilnaden söktes. Sjelfva
skilnadsprocessen utfördes derefter inför
domkapitlen. Nu gällande bestämmelser återfinnas
i 1734 års lag. Domkapitlens befattning med
skiljobrefvens utfärdande qvarstår i det hela blott
såsom ett minne af en numera förlorad makt. Så fort
tvist och undersökning i ämnet förekomma, utföras
de nämligen inför andra myndigheter. Skiljobrefs
utfärdande är dock ett oundgängligt afslutande moment
i skilsmässoproceduren, och de dömande myndigheterna
hafva att hänvisa parterna till vederbörande kapitel
för undfående af skiljobref. Deraf taga sig kapitlen
stundom anledning att fortfarande inlåta sig på en
pröfning i saken, så att de vägra skiljobref med
anledning af de i målet förekomna omständigheterna,
i afvaktan på utgången af tiden för framfödande
af det foster, hvarmed qvinnan kan gå hafvande,
o. s. v. Detta är dock olagligt. Då person, hvars
äktenskap upplöses genom skilnad, tillhör annan lära
än den evangelisk-lutherska, skall hon enligt svensk
lag hänvisas till läraren i sin församling. Af
dess regler beror hennes rätt att träda i annat
gifte. Domkapitlet eller annan svensk myndighet
utfärdar icke skiljobref åt sådan person. Ej häller
utfärdas skiljobref vid skilnad i äktenskap, som
ingåtts med borgerlig vigsel.

Skiljobref i de kristna landen har sin förebild i
den judiska rätten. Äfven denna fordrade ovilkorligen
en dylik handling (get) för skilnad i äktenskap. Men
enligt denna rätt utfärdades skiljobrefvet af mannen
till hustrun. Och den mosaiska rätten innehöll i
öfrigt inga föreskrifter vare sig om procedur inför
viss myndighet eller bestämda orsaker till sådan
skilnad. Jfr Skilsmässa. A. W.

Skill [hårdt k], Edward, träsnidare, f. 1831 vid
London, inkallades till Sverige 1865 som föreståndare
för den atelier, som då uppsattes för Ny Illustrerad
Tidning. 1870 begaf han sig till Nord-Amerika, men
återkom 1872 och återtog sin plats i tidningen. Död
d. 5 Maj 1873. Hans porträtt och andra träsnitt för
tidningen, i ett mjukt och vårdadt manér, tillvunno
sig också erkännande. S. utbildade flere elever,
bland hvilka Ida Falander, som längre fram ledde
tidningens xylografiska atelier, är den förnämsta.
-rn.

Skillerspat l. bastit, miner., ett mineral med en
sammansättning liknande serpentinens (se d. o.). Man
ser stundom i tät serpentin metalliskt skillrande
korn af svartgrön eller svartbrun färg, bildade genom
omvandling af bronsit eller eustatit. Skillerspaten
förekommer vid Baste på Harz och såsom tillfällig
beståndsdel hos vissa grönstenar. Ant. Sj.

Skillersten, geol., petrogr., en till gabbrofamiljen
hörande, mörk, massformig bergart, i hvilken
augitmineralet till största delen ersättes af
hornblende, i delvis tämligen stora kristallindivider,
hvilkas genomgångar på en brottyta af bergarten
förete skillrande glans med matta punkter af inväxta,
delvis serpentiniserade olivinkorn. Denna bergart
har benägenhet att vid vittring sönderfalla till grus.
E. E.

Skillerämne, kem. farmak. Se Aesculin.

Skilling, ett skiljemynt af koppar, som i den svenska
mynträkningen infördes genom k. förordn. af d. 27
Nov. 1776, hvari stadgades, att hvarje riksdaler
skulle fördelas i fyratioåtta skillingar och hvarje
skilling i tolf runstycken. Dessförinnan hade man
räknat specieriksdalern i daler, mark och ören silfver-
eller kopparmynt. Men för att dessa räknevärden,
»hvaraf oreda kunde uppkomma», efter hand måtte
alldeles afläggas, påbjöds i nämnda förordning,
att »från 1777 års början alla publique verks
räkenskaper och handlandes böcker» m. m. skulle
föras i riksdalersräkning. Tillika bestämdes, att 1
riksdaler skulle beräknas till 6 daler silfvermynt,
eller 18 daler kopparmynt. Då en daler var 32 öre,
blef följaktligen en skilling lika med 4 öre s. m.

Utom riksgäldskontorets kopparmynts poletter af
half och fjerdedels skillings räknevärde, hvilka
slogos redan åren 1799–1802, präglades emellertid
intet skillingsmynt förrän 1802, då till en början
enskillingsstycken ompräglades af 2 öre s. m. och
1/2 skilling af 1 öre s. m. Äfven slogos 1/4- och
1/12-skilling. Ett 1-skillingsrnynt skulle hafva
en vigt af 6,07 ort, och de mindre mynten vägde i
förhållande derefter. Under Karl XIV Johans regering
utmyntades till en början 1-skillingar af 4 orts vigt 1/2 sk.
af 2 orts vigt och 1/4 sk. af 1 orts vigt efter
1830, 1/6 sk. af 0,67 orts och 1/12 (runstycken)
af O,56 orts vigt. Sedermera präglades, i enlighet
med 1835 års myntordning, 2 sk. banko, 1 sk. banko
samt 2/3, 3/8 ocn 1/6 sk. banko af resp. 4,44,
2,67, 1,78, 1,11 och 0,56 orts vigt. Utom sistnämnda
skiljemynt slogos under Oskar I:s regering äfven
ett mynt å 4 sk. banko, vägande 5,92 ort. Dermed
fortsattes ända till år 1855, då skillingsmyntningen
upphörde. Liksom vid 1776 års realisation 1 rdr
specie bestämdes att innehålla 48 skilling, utgjorde,
enligt 1830 års myntbestämningslag, 1 rdr banko 48
skilling banko, men 1 rdr i silfver 128 sk. banko.
E. B.

Skillingaryd, mötesplats för Jönköpings regemente, är
beläget i Tofteryds socken, Östbo härad, Jönköpings
län. Jernvägs-, post och telegraf-station finnes
på platsen. Marknader hållas der i April och Oktober
månader.

Skillinge, välbygdt fiskeläge på Skånes sydöstra kust,
Hoby socken, s. om Simrishamn. Liten, rätt god hamn,
men med endast 1,8 m. djup. Utförsel af spanmål,
införsel af trävaror. Hamnfyr. Omkr. 500 innev.

Skillingemark, socken i Värmlands län, Nordmarks
härad. Areal 12,247 har. 1,048 innev. (1889). Annex
till Köla, Karlstads stift, Jösse kontrakt.

Skillingsmagasin. Se Penny magazine.

Skillingstryck, en populär benämning på folkupplagor
af sagor, legender, spökhistorier, äfventyr, visor
o. d., »tryckta i år», hvilka utgöra en omtyckt
läsning bland allmogen. Utstyrseln är merendels den
enklaste både hvad papper, tryck och illustrationer
vidkommer. Se Folkböcker.

Skilnad, jur. Se Skilsmässa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free