Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomsen. 2. Carl Christian Jakob Frederik T. - Thomson, Chr., porträttmålare. Se Thomas, Chr. - Thomson, James - Thomson, John - Thomson, Thomas - Thomson, Niklas Hans - Thomson, William - Thomson, Karl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skämtsamma tafla Vid examensbordet, och han har
sedan utställt både porträtt och genrestycken,
präglade på samma gång af godlynthet och själfull
uppfattning. Ofta nog väljer han sina ämnen ur
flydda tider eller från prestgårdarna på landet,
t. ex. En student för 50 år sedan (1875) och
Ewalds möte med Arendse (1876). Med akademiens
mindre stipendium vistades han 1876–77 utomlands
och målade derunder några italienska motiv. År
1879 erhöll han Neuhausenska premiet för En
bekännelse, 1887 årsmedaljen för I ateliern och
1888 utställningsmedaljen för Middag i en prestgård
efter en biskopsmsitation (med afl. D. G. Monrad
som biskopen). Han vardt medlem af den danska
konstakademien 1890. 1. E. Ebg. 2. Ph. W.
Thomson, Chr., porträttmålare. Se Thomas, Chr.
Thomson [-sön], James, engelsk skald, född d. 11
Sept. 1700 i grefskapet Roxburgh (södra Skotland),
studerade flere år teologi vid Edinburghs universitet,
men valde derefter den vittra banan och vann
hastigt ett namn genom dikten Winter (1726), första
afdelningen af hans stora, naturbeskrifvande poem
öfver årstiderna, fullföljdt med Summer (1727),
Spring (1728) och Autumn (1730) samt kändt under
heltiteln The seasons. T. gjorde derefter såsom
informator en längre färd på kontinenten, innehade
1733–37 en sekreteraresyssla i Court of chancery,
fick årlig pension af prinsen af Wales och blef 1744
generalinspektör öfver britiska Antillerna. Han dog
d. 27 Aug. 1748 på sitt landställe vid Thames. En
minnesvård öfver honom är rest i Westminster abbey. –
Med »The seasons» återinförde T. i skaldekonsten
den länge kufvade känslan för naturen och gaf,
om ock omedvetet, en signal till frigörelse från
psevdoklassicitetens bojor. Ty nämnda diktverk bjöd
på en frisk och varm, verkligt poetisk behandling af
ett näraliggande ämne; dess skildringar äro djerfva
i all sin bredd, planen fri och oregelbunden, den
orimmade jambversen kraftig. Naturföreteelserna i
England under årets lopp afspeglas der noggrant,
och en brinnande menniskokärlek samt känsla af
försynens godhet och majestät genomtona det hela. (Ur
»The seasons» är texten till Haydns oratorium
»Årstiderna» utdragen). Bland T:s öfriga arbeten
märkas Liberty (1734–36), en stor, deklamatorisk dikt
i fem afdelningar, uppburen af stolthet öfver Englands
frihet och välmåga, The castle of indolence (1746), en
intagande, godlynt humoristisk allegori i fullständig
Spenser-stil, samt fem regelrätta sorgspel, bland
dem Sophonisba (1730) och Tancred and Sigismunda
(1745). I det af T. jämte skotten D. Mallet författade
maskspelet Alfred (1740) förekommer det berömda
qvädet Rule Britannia, Englands nationalsång. T:s
»Works» (1762) hafva utgifvits i många uppl.
Thomson [-sön], John, engelsk läkare, f. 1765,
blef 1804 kirurgie professor vid College of surgeons
i Edinburgh och 1832 professor i allmän patologi
derstädes. Död 1846. Han var en mycket lärd läkare
och utgaf flere skrifter, som på sin tid utöfvade
stort inflytande. Bland
dem bör särskildt nämnas hans Lectures on
inflammation, exhibiting a view of the general
doctrines pathological and practical of medical
surgery (1813). Dessutom skref han om blåsesten,
koppor m. m., redogjorde 1816 för sina iakttagelser
vid krigshospitalen efter slaget vid Waterloo
samt utgaf Cullens arbeten (1827) äfvensom en
lefnadsteckning öfver denne läkare (2 bd, 1832). – T:s
son Allen T., f. 1809, professor i Glasgow 1848–77,
d. 1884, var en framstående anatom och embryolog samt
deltog bl. a. i utarbetandet af de senare upplagorna
af Quains »Elements of anatomy». R. T-dt.
Thomson [-sön], Thomas, skotsk kemist, f. 1773,
blef 1799 med. doktor i Edinburgh och var 1818–41
professor i kemi i Glasgow. Död 1852. T. är bekant
genom ett mycket stort antal kemiska och mineralogiska
undersökningar. Han utgaf bl. a. A system of chemistry
(4 bd, 1802), History of the Royal society of London
(1812) och Travels in Sweden (1813). P. T. C.
Thomson, Niklas Hans, förläggare,novellförfattare,
föddes i Malmö d. 8 Nov. 1793, deltog i tyska
kriget 1813 samt öppnade efter återkomsten en
liten bokhandel i sin födelsestad, der han ock
1827 uppsatte tidningen »Malmö Allehanda». 1830
inköpte han ett boktryckeri i Stockholm och
utvecklade snart en betydande förlagsverksamhet, i
synnerhet genom de allmänt spridda romanbiblioteken
»Kabinetts-bibliothek» och »Nya svenska parnassen»,
i hvilka originalarbeten af den tidens mest uppburna
författare i skönliteratur (Almqvist, Blanche, fru
Carlén, Crusenstolpe, Mellin, Ridderstad, von Zeipel
m. fl.) inflöto. Han var äfven sjelf, ehuru anonymt,
författare på detta område, der han utgaf Gengångaren
(1832), Svensken i Italien (1833), Konskriptionen
(1834), Sjömanshustrun (1837) och Axel Rehnkrona
(1839). I början af år 1850 upphörde han med sin
förlagsverksamhet och återflyttade till Malmö,
der han afled d. 18 Mars 1874. Större delen af sin
förmögenhet anslog han till en stiftelse för pauvres
honteux i Malmö. -rn.
Thomson [-sön], William, engelsk teolog, ärkebiskop
af York, f. 1819, tjenstgjorde i flere år såsom
examinator och predikant vid Oxfords universitet,
blef 1859 hofkaplan och 1861 biskop i stiftet
Gloucester and Bristol samt upphöjdes redan 1862 på
ärkebiskopsstolen i York (som lemnar en årsinkomst
af omkr. 180,000 kr.). Död 1891. Bland T:s utgifna
arbeten må nämnas An outline of the necessary laws
of thought (en mycket använd handbok i logik),
The atoning work of Christ (1853), Crime and its
excuses (1855), predikosamlingar, essays under titeln
Word, work, and will m. m. T. uppträdde skarpt mot
rationalismen.
Thomson, Karl Gustaf, entomolog, född i Mellan-Grefvie
socken, Malmöhus län, d. 13 Okt. 1824, blef student i
Lund 1843, fllos. doktor 1850 och docent i zoologi
derst. 1857. Han förestod åtskilliga terminer
professuren i detta ämne, blef 1862 intendent för den
entomologiska afdelningen af dervarande zool. museum
och utnämndes 1864 till adjunkt i entomologi. Han
besökte 1872 såsom riksstatens stipendiat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
