Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidskrift - Tidskrift för bildande konst och konstindustri - Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap - Tidskrift för folkundervisning - Tidskrift för hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och K. J. Lidbeck 1807–11), de europeiskt ryktbara
»Jernkontorets annaler» (sedan 1817), G. Scheutz’
(se denne) på 1820–40-talet utg. tidskrifter,
»Tidskrift för svenska ingenieurer» (1850–52,
utg. af K. M. Klinckowström och F. V. Leijonancker),
»Tidskrift för praktisk byggnadskonst och mekanik»
(utg. 1850–55 af R. Acrel och K. A. Forselius),
G. Nermans »Tidskrift för byggnadskonst
och ingeniörvetenskap» (se d. o., 1859–70),
»Tidskrift för teknologi och tillämpad naturlära»
(utg. i Göteborg 1859–64 af G. E. Dahlander och
A. V. Evert), »IngeniörfÖreningens förhandlingar»
(1866–90), »Teknisk tidskrift» (se d. o.;
sedan 1871) och P. Lindells veckoskrift »Norden»
(1873). På pedagogikens område märkas »Tidskrift
för lärare och uppfostrare» (1846–50), »Tidskrift
för Sveriges läroverk» (1859–61. Z. Göransson;
1863–65, K. V. Callerholm), »Pedagogisk tidskrift»
(se d. o.; sedan 1865), »Verdandi» (utg. af Anna
Sandström, sedan 1833), J. H. Ekendals »Tidskrift
för folkskolelärare» (1848–53), Anjous och Kastmans
»Tidning för folkskolan» (1866–81) och »Tidskrift för
folkundervisningen» (sedan 1882), A. Segerstedts
»Veckoblad för folkundervisningen» (1877–87) samt
E. Hammarlunds »Svensk läraretidning» (se d. o.;
sedan 1882). Mycket spridda uppbyggelsetidskrifter äro
»Pietisten» (se d. o.; sedan 1842) och »Budbäraren»
(sed. o.; sedan 1857). För landtbrukets höjande hafva
verkat bl. a. Borings tvänne »Tidskrift för hästvänner
och landtmän» (1831–34) samt »Qvartalsskrift
för landtbruk och husdjursskötsel» (1836–41),
»Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien»
(se d. o.; 1842–61), Bergelns »Tidskrift för
svenska landtbruket och dess binäringar» (se d. o.;
1855–64), »Kongl. Landtbruksakademiens tidskrift»
(»handlingar och tidskrift»-, sedan 1862),
Hj. Nathorsts »Tidskrift för landthushållning»
(1863–68; qvartals-), »Ultuna landtbruks-instituts
tidskrift» (red. af C. E. Bergstrand, 1864–66;
qvartals-) och »Tidskrift för landtmän» (se d. o.;
sedan 1880). Andra specialområden hafva med framgång
företrädts af »Tidskrift för skogshushållning»
(se d. o.; sedan 1873), »Tidskrift för jägare
och naturforskare» (1832–34) och »Svenska
jägarförbundets nya tidskrift» (sedan 1863),
»Tidning för trädgårdsodlare» (se d. o.; sedan 1862)
och »Svenska trädgårdsföreningens tid- (års-)skrift»
(sedan 1834), »Tidskrift i sjöväsendet» (se d. o.;
sedan 1836), »Tidning för idrott» (se d. o.; sedan
1881), C. E. Ljungbergs »Tidskrift för Sveriges
landsting» (se d. o.; sedan 1869) och »Statistisk
tidskrift» (sedan 1860; med 3 häften årligen utg. af
Statistiska centralbyrån). Musikliteraturen har
odlats af bl. a. »Euterpe» (1823), J. M. Roséns
»Tidning för teater och musik» (1835–36), »Stockholms
musiktidning» (1843–44), V. Baucks »Ny tidning
för musik» (1853–57) samt »Svensk musiktidning»
(sedan 1881; red. af A. Lindgren m. fl.). På det
bibliografiska området märkas »Svensk bibliografi»
(1828–65), »Intelligensblad för svenska bokhandeln»
(1853–62), »Svensk bokhandelstidning» (sedan 1863)
och »Nya bokhandelstidningen» (sedan 1888). Jfr Tidning.
Tidskrift för bildande konst och konstindustri,
hittills Sveriges enda tidskrift på dessa områden,
utgafs i Stockholm 1875 och 1876 med 6 häften
årligen samt redigerades af L. Dietrichson under
medverkan af C. R. Nyblom, G. Ljunggren, M. J. Monrad
(Kristiania), C. G. Estlander (Helsingfors), J. Lange
(Köpenhamn) m. fl. Den vackert utstyrda tidskriften
innehöll text (längre och kortare uppsatser,
konstrevyer, personalunderrättelser, anmälningar
af konstliteratur m. m.) samt artistiska bilagor
(etsningar, litografier, fotografier och träsnitt)
och illustrationer i texten. Företaget tryggades
i ekonomiskt afseende genom en af åtskilliga
intresserade tecknad garanti.
Tidskrift för byggnadskonst och ingenjörvetenskap
utgafs i Stockholm 1859–70 af G. Nerman under
medredaktion af A. V. Edelsvärd t. o. m. 1866
och E. V. Langlet 1867–68. Hvarje månad utkom
ett (folio-) häfte om 2 ark med planscher
och träsnitt. Tidskriften egnade uppmärksamhet
bl. a. åt arbeten inom väg- och vattenbyggnad,
arkitektur och mekanik i Sverige, Norge och Finland
samt belyste vigtigare frågor rörande det svenska
kommunikationsväsendet. Den fick en kortvarig
fortsättning i E. V. Langlets »Nordisk tidskrift för
byggnadskonst och slöjd och tillämpad mekanik» (1871).
Tidskrift för folkundervisningen utgafs i
Stockholm 1882–91 af C. Kastman, t. o. m. 1887
under medredaktion af Chr. L. Anjou, och skall
fr. o. m. 1892 utgifvas derst. af J. Fr. Lundgren. Den
egnar sin uppmärksamhet icke blott åt den vanliga
folkskolebildningen, utan äfyen åt undervisningen
vid anstalterna för döfstumma och blinda samt
idiotskolorna. Årgången utgöres af 3 tvångfria häften
om tillsamman 12 ark. Jfr Tidning för folkskolan.
Tidskrift för hemmet utgafs i Stockholm 1859–85 af
Sophie Adlersparre (före sitt giftermål, 1869, Sophie
Leijonhufvud, sign. Esselde), hvilken dervid biträddes
af fru Rosalie Olivecrona t. o. m. 1867. Tidskriftens
tilläggstitel tillegnad den svenska qvinnan ändrades
1868 till tillegnad Nordens qvinnor, samtidigt med
att kretsen af abonnenter och bidragande utsträcktes
till grannlanden. De fem första årgångarna omfattade
hvar och en 4 häften (om 5–6 ark); sedan dess
var antalet häften 6 (à 4 ark) årligen. Sedan
1873 bifogades regelbundet mönsterplanscher för
qvinliga handarbeten. Tidskriftens ändamål var
att bringa till klarhet de sväfvande åsigterna om
qvinnans uppfostran och verksamhet, hennes uppgifter
inom hemmet och samhället, hennes rätt och pligt
till arbete. Innehållet utgjordes af uppsatser
i de dagens frågor, som särskildt röra qvinnan
och stå i förbindelse med hemlifvets förädling,
biografier, naturhistoriska och reseskisser,
literaturgranskningar, anvisningar till god och
bildande lektyr, smärre berättelser, poem m. m. Med
energi, men sansadt och värdigt deltog tidskriften i
de senare årtiondenas arbete för qvinnans frigörelse
på uppfostrans, lagstiftningens och associationens
väg. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
