Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Transportfängelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Juli 1891 till 0,27 mill. pd. Hufvudstad är
Pretoria, största staden Potchefstroom. Från
Lourenco Marques, vid Delagoa-viken, till T:s
gräns är en jernväg fullbordad (81 km.), som
skall utsträckas till Pretoria och få bibanor till
andra vigtiga orter. Telegraflinier äro anlagda
till Natal, Oranjefristaten och Kaplandet. –
T. har uppstått af kolonier, hvilka på 1830- och
1840-talen bildades af från Kaplandet utvandrade
boers i kafferhöfdingen Mosilikatses rike på andra
sidan Vaal. Efter många strider med suluerna och
inbördes söndringar, hvarunder kolonisterna voro
nära att duka under, erkändes fristaten 1852 af
England. Under förevändning att skydda den kristna
befolkningen mot suluerna annekterade dock England
1877 kolonien, hvilken ställdes under en engelsk
»administratör». Kolonisternas motstånd mot denna
annektering och deras hjeltemodiga frihetskamp nödgade
britiska regeringen att 1881 återgifva kolonien dess
sjelfstyrelse och endast bibehålla protektoratet
och ledningen af dess utrikespolitik. Genom en ny
konvention 1884 inskränktes ytterligare den britiska
suveräniteten, och kolonien återtog sitt ursprungliga
namn, »Syd-afrikanska republiken». Under namn af
»Nieuwe republiek» bildades 1884 af ett antal boers
en fristat i Sululandet (mellan Natal, T. och S:t
Luciaviken), men denna införlifvades 1888 med T.,
sedan den genom öfverenskommelse med Natal uppgifvit
sina anspråk på kusten.
Transversal (af Lat. transversus, gående på tvären),
som går tvärs eller snedt öfver; matem., en linie, som
skär ett system af andra linier. Om systemet utgöres
af tre räta linier, som bilda en triangel, eger ett
anmärkningsvärdt förhållande rum mellan de 6 stycken,
hvari triangelns sidor eller deras förlängningar
delas af en transversal. Produkten af tre icke
sammanstötande delar är nämligen lika med produkten
af de tre öfriga. Denna vigtiga sats, som med en
obetydlig modifikation gäller äfven för sferiska
trianglar, kallas stundom efter sin upptäckare, den
grekiske matematikern Menelaos (1:sta årh. e. Kr.),
Menelaos’ teorem. Den användes af Ptolemaios såsom
grundval för den sferiska trigonometrien och spelade
hos araberna en vigtig rol under namnet »figura
cata». Satsen kan för öfrigt användas äfven för att
på ett enkelt sätt bevisa, att de tre höjderna i en
triangel träffas i en punkt. G. E.
Transversalaxel. Se Hufvudaxel.
Transversalbåge. Se Gördelbåge.
Transversalmagnet, fys. Om man fäster flere
magneter vid en cirkelring, så att deras
längdriktning infaller med radier i ringen, och
diametralt motstående magneter, lemnande en liten
öppning kring medelpunkten, vända oliknämniga
poler mot hvarandra, så erhåller en stålstång,
som föres genom medelpunkten, lika många rader af
diametralt mot hvarandra liggande poler, som man
har magneter. En på detta sätt behandlad stålstång
kallas en transversalmagnet eller säges vara
transversalinagnetisk. A. Bi-n.
Transversalsvängningar. Se Longitudinalsvängningar.
Transversel (se Transversal), som går tvärs eller
snedt öfver.
Tranum, socken i Skaraborgs län, Kållands härad. Areal
1,714 har. 499 innev. (1890). Annex till Tådene,
Skara stift, Kållands kontrakt.
Tranås. 1. Köping i Säby socken, Norra Vedbo härad,
Jönköpings län, ligger mellan Östra stambanan
i v. och Svartån i ö. Samhället, som uppvuxit i
granskapet af den der belägna Tranås qvarn och
jernvägsstationen, blef köping med 1881 års
ingång. 1,345 innev. (1890). År 1889 funnos 26
handlande, med 13 biträden, 28 handtverkare, med
76 arbetare, samt 6 fabriker, med 42 arbetare och
118,260 kr. tillverkningsvärde. Kreditinrättningar
äro en folkbank samt afdelningskontor af
Östergötlandsenskilda bank. Folkhögskola. – 2. Socken
i (förut Malmöhus län, Herrestads härad, men på grund
af K. br. d. 19 Juli 1889 sedan början af 1891)
Kristianstads län, Ingelstads härad. Areal 2,100
har. 1,257 innev. (1890). T. bildar med Onslunda
ett regalt pastorat, Lunds stift, Ljunits och
Herrestads kontrakt (men skall framdeles förläggas
till Ingelstads kontrakt).
Trap, Jens Peter, dansk geograf och historiker,
född d. 19 Sept. 1810 i Randers, blef student 1828
och jur. kandidat 1833 samt erhöll 1834 anställning
vid »kabinetssekretariatet», der han blef fullmäktig
1842 och kabinettssekreterare 1856, hvilken post han
beklädde till 1884. Sedan 1842 utgaf T. »Kgl. dansk hof-
og statskalender». Han författade derjämte
Statistisk-topographisk beskrivelse af kongeriget
Danmark (5 bd, 1856–60; 2:dra uppl., 6 bd,
1872–79), ett hufvudverk inom den danska topografien,
samt Beskrivelse af hertugdömmet Slesvig (2 bd,
1861–64). T. skref äfven texten till. »Billeder af
berömte danske mænd og kvinder» (3 bd, 1867–69).
Han blef geheime-etatsråd 1859 och geheimeråd 1881
samt juris hedersdoktor 1879. Död i Köpenhamn
d. 21 Jan.1885.
E. Ebg.
Trapa L., sjönöt, bot., ett slägte af örter,
lefvande i sjöar, kanaler, grafvar eller dylika
stillastående vatten med icke alltför stort
djup. Slägtet bildar typen för en egen flock
(Hydrocaryes Link) inom nat. fam. Onagrarieae Juss.,
kl. Tetrandria L. Frukten är stor, stenfruktartad,
med 2 eller 4 tornar och nedtill omsluten af
den vidväxta foderpipen. I Sverige fanns fordom
»sjönöten», T. natans L., i många af Smålands sjöar
samt äfven i Vestergötland, enligt en berättelse
hemförd af soldater, som återvände från 30-åriga
kriget. Emellertid var denna vattenört icke funnen
sedan 1700-talet, tills en afart af densamma ([beta]
conocarpa F. Aresch.) upptäcktes i en sidovik af sjön
Immeln i Skåne 1871. Men äfven der synes sjönöten
snart blifva utrotad genom notdragning och plundrande
botanister. Den egendomliga växten har en i längd
(ända till ett par meter) efter vattnets djup vexlande
stjelk, som är besatt med hårfint pardelade birötter,
och har bladen nästan rosettlikt samlade i stjelkens
spets. Bladskaften äro vid eller ofvan midten uppblåst
ihåliga, bildande simorgan, hvarigenom de bredt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
