- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
647-648

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trebur ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längre fram på olika poster för hans sak. Senare
deltog han i sammansvärjningen mot Caesars
lif och slöt sig till Cassius, men blef redan år
43 f. Kr. – såsom ståthållare i Mindre Asien –
dödad af Dolabella, hvilken Antonius skickat
till Syrien. T. var vän och förtrogen med Cicero.
R. Tdh.

Trebur (Tribur), by i hessiska prov. Starkenburg,
vid Schwarzbach. 1,870 innev. (1880). Under medeltiden
höllos flere kyrkomöten och riksdagar i T.

Trecento [-tje’ntå], Ital., tre hundra, en med
uttrycken cinque- och quattro-cento (se dessa ord)
analog benämning på 1300-talet, särskildt då fråga är
om den andliga, specielt den konstnärliga odlingen. –
Trecentister kallas de under denna period verksamme
författarna och konstnärerna (Dante, Petrarca,
Boccaccio; Giotto, Duccio, Orcagna m. fl.).

Tredegar, stad i engelska grefskapet
Monmouth (Wales), vid floden Sirhowy samt vid
London–Nordvest-banan. 18,771 innev. (1881). Staden
består till största delen af arbetarebostäder och
har för sitt ursprung att tacka ett stort jern- och
stenkolsbolag, som bildades i början af 1800-talet och
i sina ofantliga verkstäder sysselsätter omkr. 4,000
arbetare.

Trediakovskij, Vasilij Kirillovitj, rysk författare,
f. i Astrakan 1703, prestson, studerade i Moskva och
i Paris och blef 1733 den ryska vetenskapsakademiens
sekreterare samt 1745 prof. i latinsk och rysk
vältalighet vid denna akademi och prof. i rysk
vältalighet vid hennes högskola. T. är en af
den psevdo-klassiska smakens första apostlar i
Ryssland. Inom akademien var han jämte Lomonosov
en förkämpe för rysk vetenskap och rysk bildning
emot de utländska vetenskapsmän, som vid den tiden
dominerade akademien, och han är för öfrigt den
förste ryss, som egnat sitt lif åt literaturen. Af
hans många öfversättningar märkas bl. a. Horatius’
»De arte poetica», Terentius’ »Eunuchus»,
Boileaus »L’art poétique» och Fénelons »Télémaque»
(på hexameter). T:s egna poetiska arbeten (oden,
versifierade parafraser af Davids psalmer och andra
delar af bibeln, tragedien Deidamia m. m.) visa en
fullständig brist på skaldeingifvelse och poetisk
takt. Hexametern handterade han så illa, att på 50
år ingen ryss vågade sig på detta versmått. Deremot
inlade han stora förtjenster som grammatiker
och metriker. I st. f. att ryssarna förut blott
räknade stafvelserna (syllabisk poesi, efter polskt
mönster), grundade T. versbyggnaden på tonvigten,
och denna reform är för den ryska poesien af
epokgörande betydelse. Hufvudstödet för sin nya
teori hemtade han från folkvisan. T. författade
äfven åtskilliga uppsatser i poetik och retorik. Af
stort intresse är hans ortografiska arbete Razgovor
mezjdu tjuzjestrannym tjelovekom i rossijskom ob
orthografii starinnoj i novoj
(Samtal om den gamla
och nya ortografien; tr. 1748). Derjämte utgaf han
några halffilosofiska afhandlingar (Om visheten,
klokheten och dygden; Om landtlifvets behag) och
sysslade äfven med historiska frågor (han ville
bl. a. bevisa, att
variagerna voro slaver). Till sin karakter var T. en
pedant, högfärdig mot underordnade och jämnlikar,
krypande för de store. Bekant är hans eviga gräl med
Lomonosov. Också torde den skymfande behandling, för
hvilken han ibland var utsatt (t. o. m. kroppslig
misshandel), om den ock förnämligast berodde på
tidens råhet, till någon del hafva sin förklaring i
hans personliga egenskaper. T. tog afsked från sin
syssla i akademien 1759 och dog 1769. Hans samlade
skrifter utgåfvos 1752 och 1849. Utförlig biografi af
Pekarski i ryska Vet.-akademiens hist., 2:dra delen.
Lll.

Tredici comuni [tre’ditji], Ital., »de 13 kommunerna»,
område i öfre Italien, i prov. Verona, på södra
sidan af Monti Lessini, mellan Adige och dess
biflod Agno. Tredici comuni äro eller hafva varit,
liksom de i n. ö. belägna Sette comuni, en tysk
språkö på italiensk mark. Befolkningens ursprung
härledde man förr från cimbrerna, hvilka år 101
f. Kr. blefvo slagna af Marius vid Vercelli, och
den tyska dialekten i trakten kallas derför cimbro;
numera anser man befolkningen vara af langobardisk
eller vestgotisk härkomst. Cimbro talas numera endast
i två byar och torde snart vara undanträngdt af
italienskan. Hufvudort: Badia Calavena (se d. o.).

Treding (Fornsv. þriþiunger l. þriþinger, en tredjedel)
betecknade i äldre tider inom vissa landskap ett
område. Så förstods dermed i Vestmanland tredjedelen
af ett härad (denna »treding» hade ursprungligen eget
ting), i Helsingland tredjedelen af ett skeppslag
och på Gotland en af de tre delar, i hvilka ön förr
var delad. Hvar »treding» på Gotland omfattade ett
antal »hunderi» l. »ting» under hvar sin domare och
hade ett för området gemensamt ting. De tre kontrakt,
i hvilka Gotland nu för kyrkostyrelsen är deladt,
motsvara de gamla »tredingarna».

Tredje (Isl. þriði), Nord. mytol. Se Hár.

Tredje hufvudtiteln omfattar å riksstatens
utgiftsafdelning anslag, som utgå för
Utrikesdepartementets behof. Se vidare Hufvudtitel.

Tredje Statsmakten är ett namn, hvarmed man inom
den konstitutionella monarkien stundom betecknar
tidningspressen med anledning af dess betydelse
inom det moderna, fria statslifvet. De bägge andra
statsmakterna äro naturligtvis statschefen (konungen,
kejsaren o. s. v.) och folkrepresentationen.

Tredje ståndet (Fr. le tiers état l. le tiers),
den tredje klassen uti den franska riksdagen (se
États généraux), bestod af ombud för städerna och
landsbygdens ofrälse jordegare, för universiteten och
juristerna. Dess tillvaro såsom politisk korporation
daterade sig från år 1302, då Filip den sköne första
gången inkallade dessa ombud till riksförsamlingen
för att sålunda vinna hela folkets stöd i striden mot
påfven Bonifacius VIII. I striden mellan konungamakten
och vasallerna tog le tiers état parti för den förra
och bidrog väsentligen till den franska konungamaktens
tillväxt och härigenom till Frankrikes fullständiga
sammansmältning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free