Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull / 1603-1604 (1892) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utrecht ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1727:	2 envoyéer, 5 residenter,
	1 abgesandt, 2 agenter, 1 kommiss.,
	1 konsul, 6 komm. sekr.,
	3 leg. prester (Wien, Paris, London)	40,020	rdr sp.
1747:	3 envoyéer, 6 ministr.
	plénip., 2 residenter,
	1 abgesandt, 1 agent,
	1 kommiss., 3 konsuler,
	10 komm. sekr., 3 leg. prester
	(Paris, London, Konstantinopel)	60,178	rdr b:co.
1765:	9 envoyéer, 3 ministrar,
	1 kommiss., 1 gen. konsul,
	3 konsuler, 12 komm. sekr.,
	5 leg. prester (Wien, Madrid,
	Konstantinopel, Paris, London)	75,370	rdr b:co.
Under Gustaf III: s regering uppgick den ordinarie staten pr år till omkr		79,000	rdr b:co.

Tager man med i beräkningen extra staten, stiga
summorna, i synnerhet under Gustaf III, betydligt. Så
utgjorde extra staten exempelvis 1697: 2,500 rdr
sp., 1727: 2,400 rdr sp., 1747: 9,300 rdr b:co och
under Gustaf III 13,000–30,000 rdr b:co (1 rdr b:co
ungef. = 1 rdr sp.).

Utrikesexpeditionen, den afdelning af kungl. kansliet,
som 1714–1809 handlade utrikesärenden. 1714–18
funnos två utrikesexpeditioner. Se vidare
Utrikesdepartementet.

Utrikesminister. Se Utrikesdepartementet.

Utrikesstatsminister. Se Utrikesdepartementet.

Utriusque juris doctor. Se Juris utriusque doktor.

Utropstecken (Lat. signum exclamationis), gramm.,
ett skiljetecken, som består af en punkt med ett
komma öfver (!) och nyttjas för att angifva den
retoriska tonförstärkning, som härrör af en mera
upprörd stämning hos den talande (glädje, förtjusning,
smärta, förtviflan, öfverraskning, afsky, ovilja,
önskan, befallning, tilltal i vokativ). Utropstecken
sättes sålunda efter utrop (efter enstaka stående
interjektioner och imperativ eller i slutet af en
period), efter önskesatser och uttrycksfullare
tilltal. I satiriskt syfte nyttjas icke sällan
utropstecken inom parentes, t. o. m. fördubbladt, för
att framhålla det besynnerliga, oriktiga eller löjliga
i ett uttryck, ungefär på samma sätt som det latinska
ordet sic (»så») begagnas. Under 1500-talet infördes
utropstecknet i editioner af latinska författare.

Utrote. Se Hjelprote.

Utrustning kallas truppers, fartygs o. s. v. förseende
med alla de persedlar, som erfordras för deras
användbarhet och bestånd i krig, samt äfvenledes
dessa samma persedlar i och för sig.
– Vid trupperna skiljer man mellan manskapets
personliga utrustning, hvilken utgöres
af beklädnads-, beväpnings-, remtygs- och
utrednings-persedlar, hästutrustningspersedlar,
och trosspersedlar, hvari innefattas sådana, som
truppen erfordrar i sin helhet. Utrustningen
af alla dessa olika slag är bestämd i de olika
vapen- och truppslagens fältutrustningsplaner.
– Ett fartygs utrustning utgöres af dess tackling
och inventarier, behöfliga materialier och utredning
(bränsle, proviant, kanoner, ammunition) och
besättning, med ett ord allt, som
för fartygets förestående resa är
behöfligt. Jfr Mundering, Uniform, Utredning.
C. O. N.          R. N.

Utrustningskommissionen inrättades genom
k. br. af d. 18 Sept. 1891 och har till ändamål
att behandla alla frågor, som röra förändringar
i arméns fältutrastning och dermed i sammanhang
stående ärenden. Kommissionen utgöres af
generalfälttygmästaren och chefen för artilleriet,
cheferna för fortifikationen och generalstaben,
inspektörerna för kavalleriet och trängen, en
af K. M:t förordnad generalsperson tillhörande
infanteriet, generalintendenten samt, i frågor rörande
sjukvård och veterinärväsende, öfverfältläkaren. Såsom
sekreterare förordnar K. M:t en officer eller
intendenturtjensteman. Kommissionen sammanträder
minst en gång om året under ordförandeskap af dess
till tjensterang främste ledamot, och hvar och en
af dess ledamöter är målsman för det vapen eller den
tjenstegren han tillhör. C. O. N.

Uträcka. Se Räcka.

Utsch-Klisseh. Se Etschmiadzin.

Utsch-Turfan. Se Turkestan, sp. 969.

Utseglad distans, sjöv., vanligen den
»distans» (enligt loggen), som fartyget
tillryggalägger mellan tvänne pejlingar af samma
föremål. Medelst dessa qvantiteter kan man genom
beräkning eller genom konstruktion i sjökortet
bestämma fartygets ställe. Ett bland de vanligaste
af dessa s. k. landkänningsproblem benämnes »tvänne
pejlingar och utseglad distans». R. N.

Utsegla förtöjningen, sjöv., att, då ett fartyg
skall förtöjas med två ankare och det första
ankaret, vanligtvis det i lovart, under minskad
fart blifvit fäldt, insegla platsen för det andra
samt der fälla detta och sticka (gifva efter)
på dess ketting, under det att kettingen på det
förra hemvindas, tills fartyget kommer att ligga
ungefär midt emellan båda ankarna. Segelbergningen
och farten afpassas efter omständigheterna.
R. N.

Ut sementem feceris, ita metes, Lat. (Cicero »De
orat.» 2, 65), »som du sått, så skall du skörda»,
en gammal sentens, som träffas bl. a. äfven i Nya
test. (Galaterbr. 6, 7): »hvad en menniska sår,
det skall hon ock skörda» (quae seminaverit homo,
haec et metet).

Utsire, ö med fyrtorn, utanför Karmö, Stavanger amt,
Norge. 6 qvkm. Ön har egen kyrka och är annex till
Torvestads pastorat. Y. N.

Uts-joki, Finlands nordligaste socken, är ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl. i Lappska
kontraktet och Kuopio stift samt hör under Lappmarkens
domsaga och härad i Uleåborgs län.. Befolkningen,
lappsk, 394 pers. (1890). A. G. F.

Utskott, ett bestämdt antal personer, valda ur
en församling, en korporation, ett samfund, för
att såsom sakkunniga utreda en fråga, äfvensom
ock att inkomma med förslag, som är egnadt att
förena medlemmarnas särskilda meningar till ett
gemensamt beslut. Utskott kan äfven tillsättas för
vissa förvaltningsbestyr. Ryktbarast bland sådana
utskott är det under franska revolutionen tillsatta
välfärdsutskottet (se d. o.). Utskott skiljer sig
från komité (se d. o.) deri att ledamöterna i den
senare icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>