- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
93-94

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Afrika ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ty redan d. 9 Maj 1664 togo engelsmännen Cabo Corso
och Accra och behöllo dem. Koloniens och fartygens
förlust vållade både Afrikanska kompaniets och
Lütkens ruin. I Sverige tyckes man aldrig hafva
tänkt på att med våld, knappt medelst underhandling
återvinna sjelfva kolonien. Men underhandlingar
om penningeersättning till kompaniet för dess
förluster drefvos med Holland och ledde dertill,
att Holland d. 18 Juli (g. st.) 1667 genom traktat
förband sig att erlägga 140,000 rdr sp., hvaremot
svenskarna afstodo från besittningen, andra
ersättningsanspråk och t. o. m. rättigheten att
handla på Guineakusten. Svenska regeringen »lånade»
summan. 1670 lemnade hon de svenske delegarna i
kompaniet hälften af deras andel (som utgjorde
80,000 rdr sp.) och »god försäkring» om resten,
men godtgjorde efter långt processande först d. 17
Dec. 1716 den tyske delegaren Wolters arfvingar,
och då med endast 40,000 rdr b:co. »Med denna dag
försvinner Svenska Afrikanska kompaniet helt och
hållet ur häfdaböckerna». Jfr V. Granlund: »En svensk
koloni i Afrika eller Svenska Afrikanska kompaniets
historia» (i »Hist. bibl.», 1879).

Afrikanska Marabustorken. Se Marabustorkslägtet.

Afrikanska noshörningen. Se Noshörningarna.

Afrikanska puckeloxen (Sangan). Se Zebun.

Afrikanska sadelstorken. Se Jättestorkslägtet.

Afrikanska skogsmenniskan. Se Chimpansen.

Afrikanska Sällskap, föreningar, som gjort Afrikas
undersökning till sin uppgift. Den första föreningen
af detta slag var den 1788 i London stiftade
»Association for promoting the discovery of the
interior parts of Africa», i hvilket J. Banks var
själen och som utsände en mängd forskningsresande. Den
uppgick 1831 i det 1830 stiftade Geografiska
sällskapet i London. 1873 bildades i Berlin »Deutsche
gesellschaft zur erforschung Äqvatorial-Afrikas», som
1878 förenade sig med den 1876 bildade nationalkomitén
i Berlin och derefter kallade sig »Afrikanische
gesellschaft in Deutschland.» Det upplöstes 1891,
då tyska riksregeringen beslöt att sjelf använda de
medel den dittills beviljat sällskapet. I Sept. 1876
kallade belgernas konung Leopold II presidenterna
för de större geografiska sällskapen i Europa
och framstående Afrikaresande till Bruxelles och
bildade »Commission internationale d’exploration
et de civilisation de l’Afrique centrale», som
utom vetenskaplig forskning upptog handel och
civilisation samt slafhandelns undertryckande på sitt
program. Jämte den internationella komitén i Bruxelles
uppstodo nationalkomitéer i de flesta stater i Europa,
bl. a. den ofvannämnda i Berlin. Oberoende af den
internationella komitén äro Società d’esplorazione
commerciale in Africa i Milano (sedan 1879) och
»Comité de l’Afrique centrale» i Paris (sedan 1890),
som arbetar på att förena franska besittningar vid
Medelhafvet med franska Kongo.

Afrikanska zibetkatten. Se Civetten.

Afrodisiaka (Grek. afrodisiaka, af afrodisia,
älskogsnöjen), retmedel, som på konstlad väg egga
den förslappade könsdriften och aflingsförmågan,
i synnerhet genom inverkan på generationsorganen. De
medel, som för sådant ändamål förr användts dels något
af läkare, dels i större utsträckning af qvacksalvare
samt till beredning af forna tiders kärleksdrycker
(se d. o.), äro antingen skadliga eller overksamma och
torde numera näppeligen åtnjuta något förtroende eller
brukas af sakkunniga och samvetsgranna personer.

*Afrodite. Se Aphrodite och Venus.

Afsked (Platt-tyska afschet, T. abschied), statsr.,
aftal, öfverenskommelse, beslut. Under 1500-talet
nyttjades ordet i Sverige för att beteckna i synnerhet
internationella öfverenskommelser ingångna mellan ett
par rikens fullmäktige. Under 1600-talet förekommer
det i offentliga handlingar någon gång såsom benämning
på ett riksdagens beslut. Med bi-afsked förstods
under samma tid dels en emellan regeringen och ett
riksstånd gjord öfverenskommelse, som utfärdades
i en särskild akt vid sidan af riksdagsbeslutet,
hufvudafskedet (så första gången 1602), dels en af
konungen utfärdad handling med tillkännagifvande om
hvad vid riksdagen i vissa fall förekommit och med
resolution på framställda besvär (så t. ex. 1622),
dels en af riksdagen i dess helhet i en särskild
fråga vid sidan af riksdagsbeslutet gjord bestämmelse
(så t. ex. 1660). Endast i sistnämnda betydelse
förekommer ordet officielt under 1700-talet, nämligen
under Gustaf III:s regering (1779, 1792).

Afskedsbetyg. Se Legohjon.

*Afskräckningsteori. Se vidare Straffteori.
Afskräckningsteoriens upphofsman var P. J. A.
(ej A. R.) von Feuerbach.

Afslag, med. Se Lochier.

Afståndsinskjutning, krigsv. Se Inskjuta.

Afståndssignal. Se Signal.

Afsuttet kavalleri kallas de indelta
kavalleriregementen eller delar af sådana, som
under tiden 1791–1812 förändrades till infanteri
(»sutto af»). Detta berustade infanteri utgör
2,989 nummer. Dess rusthållare äro befriade från
skyldigheten att hålla häst, men erlägga i stället en
särskild afgift, hästvakansafgift, under hvilken
rubrik redogöres för hvilka kavalleriregementen
»suttit af».

Afsättning, jur., en persons skiljande från ämbete
eller tjenst med dertill hörande förmåner utan
föregången ansökning om afsked (se d. o.) eller på
annat sätt uttryckt önskan. Ett sådant skiljande
från innehafvande tjenst kan bero helt och hållet af
offentlig öfverordnad myndighet (stats-, kommunal
eller kyrklig), som tillsätter tjensten. Så
är förhållandet i de land, der grundsatsen om
ämbetsmäns afsättligliet (amovibilitet) herskar.
Enligt denna är innehafvarens bibehållande vid
tjensten eller entledigande derifrån en uteslutande
administrativ fråga, hvilken afgöres efter pröfning
af vederbörande myndighet ur synpunkten af allmänt
väl. I motsats härtill tillämpas i andra land
grundsatsen om ämbets- och tjenstemäns oafsättlighet
(inamovibilitet). Enligt denna kan tjenstinnehafvare
ej afsättas eller förflyttas till annan tjenst utan
laga ransakning och dom, i öfverensstämmelse med den
uppfattning att tjensteförhållandet är ett ömsesidigt
aftal emellan en myndighet och den enskilde, hvilket
ej kan brytas, så länge denne ordentligt fullgör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:39 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free