Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alajärvi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m.), Saryk-Mogo (4,250 m.), Isfairam (3,600 m.) och
Kaindy (4,480 m.) äro de förnämsta. Flere sekundära
kedjor följa A. på norra sidan och sträcka sig
långt in på Ferganas slätter, såsom Gultsjabergen,
s. om staden Osch, Hesart-Akart, Malik och Kantaus,
s. ö. och s. om Margilan. Ungefär på Kokands meridian
breda A. ut sig till en väldig bergknut, Kok-su,
af närmare 6,000 m. höjd och betäckt af ofantliga
glaciérer, som gå ned till 2,600 m. Hufvudkammen
v. om Kok-su, med olika lokala namn, har af geografer
fått namnet Turkestan-kedjan. Den går längs högra
stranden af Serafsjan och bildar vattendelare mellan
denna flod och Syr Darja. Äfven dess pass äro höga,
och flere toppar öfverstiga 5,000 m. Den sista
snöhöljda toppen, Sjarkara, s. v. om Ura-tube,
utmärker riktningsförändring i kedjan, som derifrån
går mot n. v. och blir allt lägre. Malguzar- och
Sanzarbergen i granskapet af Dsjizak äro ännu
tämligen höga, fortsättningen Nura-tau längre i
n. v. är en rad kullar, som försvinna i steppen
n. v. om Samarkand. Men några isolerade åsar midt
i öcknen Kizil-kum fortsätta kedjan i nordvestlig
riktning till granskapet af Aralsjön. De sekundära
kedjor, som utgå från Kok-su, äro Serafejankedjan,
som i s. begränsar Matsja l. öfre Serafsjan, och
Hissarkedjan, s. om Jaguan l. Jagnob, Serafsjans
biflod till v. Nära den förras vestra ände ligger det
mer än 5,500 m. höga Tsjabdara l. Tsjimtarga. Äfven
den senare kedjan har flere snöhöljda toppar,
af hvilka den förnämsta är Kasret-sultan v. om
sjön Iskander-kul. Denna kedja och dess utlöpare
åt s. tillhöra Pamirsystemet, liksom Trans-Alai
(R. Zaalaiskij-krebet), s. om Kisil-sus högdal,
Alaidalen. Den sistnämnda kedjan har en medelhöjd af
4,800 m., nästan lika med Mont-Blancs höjd. Högsta
toppen Pik Kaufmann, ungefär på midten af kedjan,
reser sig till 7,010 m., och Kisil-Agyn något ö. om
den, till 6,500 m. I v. slutar den vid föreningen af
Kisil-su och dess venstra biflod Muk-su.
Alajärvi, imperielt pastorat af 2:dra kl. jämte
kapellen Soini och Lehtimäki, Finland, Åbo ärkestift,
Lappo kontrakt, Vasa län, Alavo domsaga, Kuortane
härad. Areal 1,883 qvkm. Befolkningen, finsktalande,
10,801 pers. (1892). A. G. F.
Ala-kul (Kirgis. »brokiga sjön»), tvänne sjöar
i ryska prov. Semirjetsjensk, 96 km. ö. om Balkasj
på en låg stepp mellan Tarbagatai i n. och Alatau
i s. Den östra, större A., äfven kallad Aisch-kul,
är 2,046 qvkm. och något öfver 4 m. djup. Den vestra
A. eller Sasyk-kul, skild från den förra genom en
sumpig, 21 km. bred landtunga, är 523 qvkm. Båda
sjöarna hafva salthaltigt vatten.
Alamani, flod. Se Hellada.
Alantol, alantsyreanhydrid. Se Helenin.
*Alanäs är ej kapellförsamling. Det är annex till
Ström (ej till Hammerdal). Ström och A. hafva en
areal af 2,489,73 qvkm. 1,359 innev, i A. (1893).
Alarcon, Pedro Antonio de, spansk författare
och politiker, f. 1833 i Guadix, inom en fattig
adelsfamilj, utgaf som teol. student anonymt
tidskriften »El eco del occidente», som blef en
samlingspunkt för Andalusiens unga talanger,
uppsatte 1854 i Granada den revolutionära tidningen »La
redencion» och redigerade någon tid derefter i Madrid
den satirisk-demokratiska tidningen »Látigo». Han
strödde kring sig en massa kritiska uppsatser,
noveller och dikter, som blefvo synnerligen
omtyckta. 1859 deltog A. i marokkanska fälttåget,
som han skildrade i Diario de un testigo de la guerra
de Africa (3 bd, 1859; 2:dra uppl. 1880). Han besökte
derefter Italien (De Madrid a Napoles) och Frankrike
(1864), valdes vid sin återkomst af staden Cadix
till medlem af cortes, deltog i revolutionen 1868
och verkade derefter för den legitima monarkiens
återställande under Alfons XII, hvarför denne utnämnde
honom till statsråd. 1877 vardt A. ledamot af Spanska
akademien. Död 1891 nära Madrid. — A:s dikter,
samlade i Poesias serias y humoristicas (1870),
utmärka sig för värme och naturlighet. Den skämtsamma,
lätt satiriska, men på samma gång känslofulla tonen
deri återfinnes äfven i hans öfriga arbeten. Hans
prosaberättelser äro äkta nationella och gifva
en lika lifssann som brokig bild af det spanska
samhället (Amores y amorios, Historietas nacionalse
m. fl. novellsamlingar och romaner). Hans valda
arbeten, Obras escogidas, utgåfvos 1874 i 16 bd.
*Alard, J. D., dog 1888.
Alaria Grev., bot., ett till de bruna algerna
(Fucoideae) hörande slägte, närstående och förr
förenadt med Laminaria (se Stipites Laminariae). Den
hithörande A. esculenta (L.) Grev., som har
ända till 6–7 m. lång läderartad bål, är allmän i
Atlantiska och Stilla oceanen och tjenar i synnerhet
innevånarna på Färöarna såväl rå som kokad till
en närande och eftersökt, om kål påminnande spis.
G. A.
*Alarm. Se vidare Larm. — Alarmera. Jfr Öfverfall.
*Alaska, territorium i Nord-Amerikas Förenta
stater, består af halfön mellan Stora oceanen och
Ishafvet till 141° v. lgd samt kusten utmed Stora
oceanen till 54° 40’ n. br. med tillhörande öar:
Alexander-arkipelagen, Kadiakgruppen, Aleuterna,
Pribylovgruppen, Nunivok och S:t Lorenz. Arealen
utgör omkr. 1,376,300 qvkm., med 30,329 innev. (1890),
deraf 4,419 hvita (497 qvinnor), 2,125 kineser, 1,568
mestiser, 13,735 indianer och 8,400 eskimoer. Mount
Elias har en höjd af 5,520 m. och Fairweather af
4,483 m. Guld har erhållits i ganska stor myckenhet
(på Douglasön), koppar och silfver mindre, derjämte
förekomma stenkol, hvilka äro för svafvelhaltiga för
att kunna användas, samt jern- och andra malmer. 1884
erhöll A. en territorialregering med säte i Sitka. Jfr
H. W. Elliott: »An arctic province: Alaska and the
Seal islands» (1886), som väl icke är en systematisk
geografi öfver hela A., hvartill material ännu saknas,
men innehåller skildringar af de vigtigaste delarna af
landet, med särskild hänsyn till djurlifvet i hafvet.
Alastaro, imperielt pastorat af 3:dje kl., Finland,
Åbo ärkestift, Björneborgs öfre kontrakt, Åbo och
Björneborgs län, Loimijoki domsaga och härad. Areal
296 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,122 personer
(1892). A. G. F.
À la suite. Se Suite.
*Ala-tau, namn på fyra bergskedjor i
prov. Semirjetsjensk i Central-Asien, alla tillhörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
