Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albionpress ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Juli 1878. G. Frezza utgaf 1879 A:s brefvexling,
»Epistolario de A. A.»
Alecsandrescu. Se Alessandresku.
Aleik-es-selam. Se Selam.
Aleipsis, Grek., frottering. — Aleipterion,
frotteringsrummet vid de grekiska och romerska
baden.
Aleko pasja (egentl. furst Alexander Vogorides),
turkisk statsman, son af furst Alexander af Samos,
f. 1825, uppfostrades i Vesterlandet och anställdes
inom diplomatien. Såsom ambassadör i Wien fick han
1877 af storvesiren Edhem pasja, hans personlige
fiende, befallning att infinna sig i Konstantinopel
och svara på anklagelsen för att hafva åsidosatt
Turkiets intressen. A. föredrog att hålla sig undan
och begaf sig till Paris. 1879 utsågs han till
generalguvernör öfver Öst-Rumilien (se d. o.) och
beklädde denna post till 1884.
Alektisk. Se Alexi.
*Alemtejo, provins i Portugal, hade 1881 367,169
innev, på en areal af 24,390 qvkm.
Alentaka, landskap i Ingermanland med Narva såsom
hufvudstad.
Alentejo. Se Alemtejo.
Aleppi l. Alleppi, hufvudhamnen i britisk-indiska
vasallstaten Travancore, på Malabarkusten. 25,754
innev. (1881).
*Aleppo. 1. Vilajet i asiatiska Turkiet, omfattande
norra delen af Syrien och nordvestra delen af
Mesopotamien med mutessariflik Zor (som enligt Cuinet
lyder direkt under inrikesministeriet), ungef. 165,000
qvkm., med omkr. 900,000 innev. — 2. Staden A. anses
hafva 110–120 tusen innev., deraf omkr. 20,000 kristna
(mest unerade greker, som der hafva en metropolit)
och 5,000 judar.
Aleppotall, Pinus halepensis Mill., bot., har 7–9
cm. långa, parvis sittande barr, kägelformiga,
8–10 cm. långa kottar. Detta träd är Greklands
allmännaste och nyttigaste barrträd. Det växer
öfverallt från hafestranden upp till öfver 1000
m. ö. hafvet, men når sällan större höjd än 10–13
m. Utom till bränsle har det stor användning som
skeppstimmer och till hartsberedning (Terebinthina
attica l. gallica), till tjära och till garfning,
hvarvid barken nyttjas. Trädet, på grund af sin
mångsidiga användning redan i forntiden högt skattadt
(enligt Theofrastos), var helgadt åt Dionysios och
lemnade troligtvis segerkransarna vid de isthmiska
spelen. Redan i forntiden kände man konsten att af
dess unga kottar tillreda s. k. hartsvin. Detta
beredes på sådant sätt, att ungt vin skakas med
kottarna, hvarvid dessas terpentinhalt löses i vinet
och hindrar detta att genom jäsning blifva surt.
G. A.
Alert (Fr. alerte, af Ital. allerta, på vakt, på
post), vaken, pigg, liflig.
Alerze, bot., i handeln brukligt namn
på den röda kärnveden af Fitz-Roya
patagonica Hook. (Cupressineae), en vigtig
handelsartikel. Trädet är ett af det antarktiska
skogsområdets vigtigaste barrträd och utföres i
synnerhet från Chile. Det når ofta 4 m. i diameter och
20–30 m. i höjd. Kärnveden besitter flere egenskaper,
som gifva densamma högt värde. Den slår sig icke,
är lätt klufven samt nästan oangriplig for såväl
insekter som vatten m. m. G. A.
Alesio, Matteo Perez de, italiensk målare i Spanien,
f. i Rom omkr. midten af 1500-talet, utbildade sig
under Michelangelo och anses identisk med en af
konsthistorikern Lanzi nämnd Michelangelist, Matteo
da Lecce. Han begaf sig senare till Spanien, der
han 1584 målade en väldig S. Kristofer i Sevillas
katedral al fresco på väggen, hvarefter han 1587
upprepade samma ämne i kyrkan S. Miguel. Der liksom
i andra af honom utförda kyrkomålningar, hvilka nu ej
längre existera, beundrade man hans korrekta teckning
och hans grandiosa stil. Han dog 1600.
Ale-Sköfde, socken i Elfeborgs län. Se Sköfde, 2.
*Alessandresku (rättare Alecsandrescu), G., dog 1886.
*Alessandria. 1. Provins i Italien har
enl. Strelbitsky en areal af 4,937 qvkm. med 729,710
innev. (1881; 1891 beräknades innevånareantalet vara
775,729). 2. Staden hade 30,761 innev. 1881.
Al estofádo, Sp., måladt i naturlig färg (särskildt
om spanska träsnideriarbeten).
All’estompe [a lestå’ngp], Fr., teckning utförd med
stomp (se d. o.).
Aletheia, Grek. mytol. Se Veritas.
*Alethopteris. Såsom detta slägte numera begränsas,
synes det vara inskränkt till den paleozoiska aeran.
A. G. N.
Aleurites laccifera Willd. l. Croton
lacciferum, L., bot., gummilackaträdet, tillhör
nat. fam. Euphorbiaceae och är ett litet i Ostindien
växande träd. Se Gummilacka. G. A.
*Aleurites triloba, bot. Se Euphorbiaceae.
Aleuron-korn, proteinkorn l. glutenmjöl,
bot., de hufvudsakligen af ägghviteämnen
bestående bildningar, som finnas i nästan alla
frön. Då frömognaden inträder, afsöndra sig
i fröhvitans eller hjertbladens celler runda
partier ur protoplasman; dessa få en fastare
konsistens och bilda aleuronkorn. Det är under
denna form som inom växtriket ägghviteämnen
oftast uppträda såsom reservnäring. Aleuronkorn
förekomma antingen, såsom hos ärter och bönor,
i samma celler som stärkelsekornen eller också
i särskilda cell-lager (glutenceller), såsom hos
sädesslagen. Rikast uppträda de dock hos sådana
frön, som ej innehålla stärkelse, utan feta oljor
(Ricinus m. fl.). Aleuronkornen äro klotrunda eller
ellipsoidiska, innesluta ofta kristalloider (se
d. o.) eller globulider, d. v. s. rundade eller
druflika, amorfa små anhopningar af fosforsyrad
kalk och magnesia. Då fröna gro och utveckla den
unga plantan, upplösas aleuronkornen och användas
vid dennas uppbyggande. Nyare undersökningar hafva
ådagalagt, att aleuronkornen icke äro annat än den
intorkade, på ägghviteämnen rika cellsaften. Är denna
färgad, blifva derför äfven aleuronkornen, t. ex. hos
Hibiscus, färgade. G. A.
*Aleuterna, ögrupp, hafva en areal af 37,840
qvkm. (687 qv.-mil) med en folkmängd 1880 af
2,451 pers., deraf 1,890 aleuter (som tillhöra
hyperboréerna, se d. o.) samt 80 hvita och resten
mestiser.
Alexander, påfvar. Se Rättelser, bd 18.
*Alexander, ryska kejsare. — 2. Alexander
II. (sp. 404, r. 17 nedifr., landtdagen 1809 hölls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
