- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
263-264

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anglikanismen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1894 tillsatta fiskerilagkomitén och är ordförande i
den 1895 tillsatta komitén för utredande af frågan om
statsmaktens ansvar för skada och förluster, som kunna
tillskyndas enskilda genom felaktig ämbetsförvaltning
af de myndigheter, som hafva befattning med
utsökningsmål. A. har sedan 1887 varit svensk ordf. i
bestyreisen för de nordiska juristmötena. 1890
var han Sveriges ombud vid penitentiärkongressen i
Petersburg och 1894 vid konferensen för internationel
privaträtt i Haag. 1891 utsändes A. till England för
att uppgöra handlingarna om Luleå–Gellivara-jernvägens
öfverlåtelse till svenska staten. Sedan 1890 är
A. ledamot af Första kammaren för Stockholms stad
och var 1893–95 ordförande i lagutskottet. — A. har
utgifvit bl. a. de i Ups. univ:s årsskr. införda
uppsatserna Om jordstyckning (1865), Om straffmätning
(1869) och Om domarens processledande verksamhet
(1875), de i nordiska juristmötenas »Förhandlingar»
förekommande Skall sakförareverksamheten betraktas
såsom ett fritt yrke
(1872) och Om handelsdomstolar
(1879). Vidare har han författat Erinringar vid Nya
lagberedningens betänkande ang. rättegångsväsendets
ombildning
(1885) samt i »Nordisk Familjebok» en
mängd artiklar inom den juridiska afdelningen, af
hvilken han haft närmaste ledningen.

3. Annerstedt, Claes, universitetslärare, historiker,
bibliotekarie, den föregåendes kusin, son af rektorn
vid Högre allmänna läroverket i Upsala Rudolf
A
. (f. 1801, d. 1876), föddes i Upsala d. 7 Juni
1839, blef 1858 student derstädes, aflade filos.
kandidatexamen 1866, promoverades 1868 till filos.
doktor, efter att hafva försvarat afhandlingen
Grundläggningen af svenska väldet i Livland 1558–1563
samt deraf alstrade stridigheter inom Vasahuset
(belönt med Geijerska priset), och kallades
s. å. till docent i historia. Under åren 1869–74
förestod han adjunkturen i historia och 1879–Maj
1881 extra ord. professuren i samma ämne. Efter att
1869–79 hafva tjenstgjort som extra ord. amanuens
vid Upsala universitetsbibliotek, utnämndes han 1882
till vice bibliotekarie och 1883 till bibliotekarie
derstädes. Han tjenstgjorde 1868–76 som sekreterare i
komitén för fortsatt utgifvande af »Scriptores rerum
Suecicarum medii aevi» och var Historiska föreningens
i Upsala ordförande 1869–77 och 1879–83. Såväl
kronprinsen som arffurstarna Oskar, Karl och
Eugen studerade under sitt Upsalavistelse historia
under hans handledning. 1878–81 var han censor
vid mogenhetsexamina. Han var redaktör af »Nordisk
tidskrift» under dess två första år (1878–79). Svenska
akademien, som 1869 och 1882 hade honom i åtanke vid
fördelningen af statsanslaget för understöd åt yngre
vitterhetsidkare, tilldelade honom 1877 Karl XIV
Johans pris för literära förtjenster. Han kallades
1881 till ledamot af Vitt. hist. och ant. akademien
samt 1884 af Vet.-soc. i Upsala.

Förutom ofvannämnda afhandling har A. författat En
blick på Sveriges jernvägar
(i »Svensk tidskr.»,
1871), Upsala universitets historia (Första delen,
1477–1654;
jämte Bihang I: Handlingar 1477–1654;
1877), Upsala universitets årsredogörelse (1877–83),
Englands historia 1603–88 (i »Illustrerad
verldshistoria», d. 4 och 5,
1878), Upsala universitet 1827–1877 (i
»Nord. tidskr.», s. å.), Jacob Letterstedt och
hans stiftelser
(dersammast., s. å.), Några
ord om statsjernvägar och enskilda jernvägar
(i
»Nat. ekon. fören. tidskr.», 1879), Axel Oxenstierna
(i »Sv. tidskr.», 1889), Schefferus och Verelius,
en literär fejd i 17:de seklet i Upsala
(1891),
Upsala universitetsbiblioteks historia intill 1702 (i
Vitt. hist. o. ant. akad:s »Handlingar», d. 12, 1894)
samt dessutom en mängd uppsatser och förträffliga
recensioner i samfundshandlingar och tidskrifter
(»Svensk tidskr.», »Hist. bibliotek», »Hist. tidskr.»
m. fl.), hvilka det skulle blifva för vidlyftigt att
här uppräkna. Såsom en af samtidens yppersta kännare
af Nordens medeltidshistoria har A. dokumenterat sig
genom det sätt, på hvilket han utgifvit fortsättningen
af urkundsverket »Scriptores rerum Suecicarum medii
aevi» (del III, 1 och 2; 1871, 1876). Han har dessutom
utgifvit »Upsala universitets konstitutioner af år
1655» (univers.-program, 1890) och »Bref af Olof
Rudbeck d. ä. rörande Upsala universitet» (I, 1661–70;
med en inledning; univers.-program, 1892).

Upsala universitets bibliotek har under de år, som
A. varit dess chef, ej obetydligt utvecklats. Genom
A:s nitiska bearbetningar beviljade riksdagen 1887 ett
anslag till byggnadens omgestaltning på 200,000 kr.,
hvartill universitetet tillsköt 50,000 kr. Derigenom
erhöll institutionen en läsesal, tillräckligt antal
arbetsrum, lämpliga kommunikationer inom och emellan
lokalerna samt ett ökadt bokutrymme för 140,000
volymer, hvaraf genast 60 proc. togos i anspråk för
böcker, som dittills stått undanskjutna, så att
mycket utrymme ej finnes för framtida behof. Genom
en energisk utveckling af sina bytesförbindelser,
som tack vare den af A. 1885 utverkade portofriheten
kunnat ökas från 40 år 1882 till 318 år 1894,
och genom ett aldrig hvilande bemödande att
vinna såväl myndigheters som enskilde lärdes
intresse i utlandet har biblioteket, trots det
bedröfligt knappa anslaget, lyckats uppdrifva de
tryckta böckernas antal från 230,000 år 1886 till
265,000 år 1894, medan samtidigt handskrifterna,
som 1886 utgjorde 11,846 nummer, ökats med 470. Af
enskilda stora donationer under dessa år kunna
nämnas: C. Buréns, konung Oskar II:s, K. Wahlunds,
K. Walmstedts och O. Hammarstens. Hemlånen hafva
nära på fördubblats. Hela bokförrådet har ordnats
och signerats efter ett bestämdt system, alltunder
det att det måst flyttas fram och tillbaka under det
stora ombyggnadsarbetet. Den alfabetiska katalogen
öfver författare har på 12 år vuxit lika starkt
som förut under 8 decennier och utgör nu 222 bundna
qvartband samt i färdiga supplementblad ytterligare 40
volymer. Alfabetisk anonymkatalog, som förut saknats
och 1885 påbörjades, räknar nu 7,900 blad. Katalogen
öfver utländska dissertationer, påbörjad 1885, räknar
öfver 60,000 dylika. Handskriftskatalogerna äro numera
nästan fullständiga, och hela denna dyrbara samling
är väl ordnad. De otillräckliga arbetskrafterna hafva
vunnit någon förstärkning, sedan 1892 års riksdag
beviljade 2,500 kr. årligen till arvoden åt extra
ord. amanuenser, men förr eller senare måste bristen
afhjelpas genom ökandet af de ordinarie tjenstemännens
antal. Riksdagen har 1895

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free