Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ariel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ariel, astron., en af planeten Uranus’ (se
d. o. 2) fyra månar.
*Aries. Se ock Murbräcka.
Arieten-lias [-lejas]. Se Jurasystemet, sp. 1460,
och Arietites. Suppl.
Arietites, paleont., ett af de många slägtena
inom Ammoniternas klass, innefattar de former,
som förr räknades till gruppen Arietes, ofta stora
former med exterasidan vanligen plattad och försedd
med 2 långsgående fåror. Typen för slägtet är
A. bisulcatus. A. tillhör hufvudsakligen undre
Lias och är särskildt allmänt i gryfitkalken, som
också kallats Arieten-lias. I Sveriges kolförande
bildningar finnas, utom den ofvan nämnda, flere arter,
såsom A. Bucklandi m. fl. samt de mera afvikande
arterna A. Sauzeanus och A. Scipionianus.
B. L–n.
*Arilds tid. Jfr Kung Orre.
Arillus, bot., fröhylle. Se Frösträng.
Arimaru, farmak. Se Curare.
Arimatia (Arimathia), en i Nya test. omnämnd ort
i Judéen, Gamla testis Rama l. Ramathaim, låg
antagligen på samma plats som det nuv. Beit-Rima,
n. n. v. om Jerusalem, n. ö. om Lydda. Enligt den
kyrkliga traditionen identifieras A., säkerligen
oriktigt, med det nuv. Ramla l. Ramleh på vägen
emellan Jafa och Jerusalem, s. v. om Lydda. Om Josef
af A. se Josef, sp. 1359.
*Aringsås, socken. 4,897 har. 1,788 innev. (1894).
Ariobarzanes, stiftare af riket Pontos (se d. o. 2).
Ariold, langobardisk konung. Se Långobarder,
sp. 733.
Arion, zool., ett snigelslägte. Se Sniglar.
Aristagoras (Lat. Aristagoras), envåldsherskare
I Miletos mot slutet af 6:te årh. f. Kr., var måg
till Histiaios (se d. o.) och efterträdde denne i
regeringen, då han under smickrande förevändning mot
sin vilja qvarhölls vid perserkonungen Darius’ hof i
Susa. Då A. med anledning af ett misslyckadt fälttåg
mot ön Naxos, hvilket han företagit i förening med
konung Darius’ fältherrar, kommit i spändt förhållande
till Persien och fruktade för efterräkningar, förmådde
han, dertill i hemlighet uppmanad af sin svärfader
Histiaios, de joniska städerna till ett uppror mot
Darius (500 f. Kr.). Upproret understöddes äfven
af Athen och gaf uppslag till de verldshistoriska
perserkrigen (se Grekland, sp. 1533 f.). Då saken
utföll olyckligt för jonerna, flydde A. till Tracien,
der han omkom. A. M. A.
Aristodemos, grekisk bildhuggare eller rättare
bronsgjutare, tillhörde genom sin teknik och sin
ämneskrets förmodligen den peloponnesiska konsten
och räknas till Lysippos’ tid (senare hälften
af 4:de årh. f. Kr.). Hans ämnen omfattade inga
idealfigurer, utan han egnade sig mest åt den
realistiska riktningen. Särskildt intresse har
den underrättelsen, att han utfört en bildstod af
fabelförfattaren Aisopos; nu hafva vi äfven kännedom
om att Lysippos porträtterat samme man. Från endera
af desse peloponnesiske mästare måste således den
stympade bild af Aisopos härstamma, som nu finnes i
Villa Albani vid Rom. Krymplingen är i bilden med
oblidkeiig naturalism återgifven; men det fula
beherskas helt och hållet
af det fina och älskvärda uttrycket i hufvudet. Det
märkvärdiga är, såsom Braun anmärker, att denna
andliga karakter ej blott står i harmoni med
den kroppsliga svagheten, utan egentligen är
utvecklad just ur denna. Man tycker sig se ett af
dessa fina, skarpsinniga hufvud, som i lifvet icke
sällan äro förenade med en puckelryggig gestalt.
C. R. N.
Arjstofanes. Se Aristophanes.
Aristokles, grekisk bildhuggare från Athen, lefde
och verkade under perserkrigens tid samt har enligt
inskrift utfört den bekanta grafstenen (stele) öfver
athenaren Aristion (förvarad i Thesevstemplets museum
i Athen). Den döde framställes i full rustning såsom
en bild af de athenske medborgare, hvilka besegrade
perserna. Den i kroppsstorlek utförda figuren står
inom det smala fältet, stödd på spjutet i venstra
handen och med venstra foten framskjuten framom den
högra. Kroppsbildningen är den arkaiska stilens, med
skematiskt lagda hårlockar och stereotypt leende,
men med sträfvan efter naturalism i kroppens
lemmar. Reliefen är låg, men den understöddes i
sin verkan af målning, efter hvilken tydliga spår
ännu märkas. C. R. N.
Aristonidas, grekisk bildhuggare, tillhörande skolan
på Rhodos, har enligt meddelande af Plinius utfört en
staty af den sig ångrande Athamas, en heros, som i ett
anfall af raseri hade dödat sin egen son. Han skall
hafva varit framställd såsom han satt fylld af skam
öfver sitt dåd. Men för att uttrycka blygselrodnaden
skulle bildhuggaren, enligt Plinius, hafva blandat
jern i bronsen, likasom en annan bildhuggare,
Silanion, skulle hafva inblandat silfver för att
visa huru Iokaste bleknade. Ehuru bägge delarna äro
osannolika, tyder dock meddelandet derpå att ett
ungefärligt intryck frambragts med något för oss
obekant konstgrepp. Huru härmed må vara, visar hela
denna sträfvan, att konsten inom den nämnda skolan,
tiden efter Alexanders död, redan lutade åt den
naturalism, som med yttre hjelpmedel sökte nå hvad
hon icke förmådde genom konstverkets andliga halt
ensam för sig. Skolans hela riktning drefs dermed fram
till skildring af alltmera stegradt patos, som till
sist vardt patologiskt.
C. R. N.
Aristopapper (af Grek. aristos, bäst), ett med
klorsilfverhaltig gelatin prepareradt papper för
fotografiska ändamål, hvilket nyttjas i synnerhet af
amatörfotografer till kopiering.
*Aristophanes. Hans lustspel »Fåglarne» är
öfversatt till svenska äfven af J. F. Håhl
(1892).
*Aristoteles. Samlingen af till vår tid komna
aristoteliska skrifter har fått en högst betydelsefull
tillökning genom den i början af 1891 af engelsmannen
Kenyon och sedan af flere andra utgifna skriften om
Athens statsförfattning. Papyrusen med fragmenten om
Athens statsförfattning påträffades i Egypten 1890 och
förvaras i British Museum. Vi ega från den grekiska
forntiden uppgift om, att A. utarbetat ett stort
samlingsverk i grekisk statskunskap, innefattande
monografier öfver ej mindre än 158 grekiska staters
författningar, bland hvilka »Athens statsförfattning»
(Grek. Athenaion politeia) måste hafva intagit en
framstående plats. En mängd lösryckta fragment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
