- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
551-552

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balaneion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kovalevski är han att anse såsom grundläggaren af den
nyare riktningen inom embryologien. Redan genom
hans undersökningar om hajarnas utveckling, On the
development of elasmobranch fiskes
(1878), hade flere
organs uppkomst och utbildning framträdt i fullkomligt
ny belysning och derigenom ryggradsdjurs-embryologien
förts in på delvis nya banor. Men hans Treatise
on comparative embryology
(2 bd, 1880–81; 2:dra
uppl. 1885) — det första omfattande arbete, som
söker behandla alla djurformers utveckling ur en
enhetlig synpunkt — var egnadt att fördjupa den
moderna descendensteoriens uppfattning genom att
sammanbinda embryologiens resultat med den jämförande
anatomiens. Dessutom förtjena omnämnas hans båda
1881 utgifna arbeten om extremiteternas utveckling
hos ryggradsdjuren samt om placentas bildning och
morfologiska betydelse. B:s arbeten utgåfvos samlade
i en »memorial edition» 1885. 2. L–e.

*Bali har en areal af 5,214 qvkm. Om innevånarna på
B., deras språk m. m. se Bali-stammen. Suppl.

Baliapadra, turkiska namnet på staden Patras (se
d. o.).

Balikesseri. Se Balakhissar.

*Balingsta, socken. 2,146 har. 552 innev. (1894).

Bali-språket. Se Bali-stammen. Suppl.

Bali-stammen (balineserna), af bali, hjelte,
omkr. 300,000 på ön Bali och 20,000 på ön Lombok,
tillhöra malajiska rasen (se d. o.) och ansluta sig
i seder och odlingsgrad på det närmaste till sina
vestra grannar, madureser och javaner. Särskildt
äro de berömda såsom skickliga i jordbruk, färgning
och bearbetning af metaller (guld, silfver, jern och
stål). Men i religiöst hänseende skilja de sig helt
och hållet från sina stamfränder, i det de ännu icke
öfvergått från brahmaism till islam och i allmänhet
med långt större trohet fasthållit de fornjavanska
traditionerna. — Bali-språket bildar jämte
javanska, sundanesiska och maduriska den trängre
javanska gruppen inom den större malajo-javanska
(se Malajiska språk). Det delar sig i tre former:
»högspråket», nästan ren javanska, »lågspråket», mer
likt sundanesiska och malajiska, samt »skriftspråket»,
kavi, för den klassiska literaturen (om dennas arter
se Kavi-spraket). — Jfr Friedrich: »An account of
the island Bali» (i »Journ. of the Royal asiatic
society». Ny följd, bd 8–10), en högst värdefull
och utförlig framställning af religion, seder, språk
och literatur; Van Eyck: »Beknoopte handleid. bij de
beoefening van de Balineesche taal» (1876) och »Eerste
proeve van een Bal.-Holl. woordenboek» (s. å.). H. A.

Baljfrukt, bot. Se Baljkapsel.

*Balk. 2. Jur. Utsökningsbalken aflöstes af
utsökningslagen af d. 10 Aug. 1877.

Balk, Hermann, tyska ordens förste landmästare,
tillhörde en slägt från Mark Brandenburg och dog
antagligen 1239. Om honom se vidare Tyska orden,
sp. 1106.

Balk, Johan Anthony, införde juftläderfabrikationen
till Sverige. Se Läder, sp. 410.

Balkanhalfön är sedan början af 19:de årh. bruklig
benämning pä Europas sydöstra halfö. Namnet är lånadt
från Balkanbergen, liksom man
efter Pyrenéerna uppkallat Pyreneiska halfön och efter
Apenninerna Apenninska halfön. Andra benämningar,
såsom Illyriska halfön, Turkisk-grekiska halfön
och Sydslaviska halfön, hafva gifvits på grund
af befolkningens art eller af historiska skäl,
men täcka ingalunda begreppet, emedan de folk,
efter hvilka halfön uppkallats, bebo endast
delar af det stora området. B. gränsar i v. till
Adriatiska och Joniska hafven, i s. till Medelhafvet,
i ö. till Egeiska hafvet, Hellesponten, Marmarasjön,
Bosporen och Svarta hafvet. Såsom naturlig nordgräns
mot kontinenten kan man betrakta Sava och nedre
Donau, ehuru det utanför denna linie belägna
konungariket Rumanien genom sin historia är på
det närmaste förbundet med halfön och derför
någon gång räknas dit. Med denna begränsning
omfattar således B. Europeiska Turkiet, Bulgarien,
Serbien, Montenegro, Bosnien med Herzegovina,
Novipasar, Dalmatien och Grekland samt Dobrudsja
af Rumanien. Dessa staters och landsdelars areal
och folkmängd, för hvilka närmare uppgifter böra
sökas under de resp. namnen, utgöra enligt senaste
beräkningar och folkräkningar:
qvkm. innev.
Turkiet (utom öarna) 158,550 5,275,000
Bulgarien 96,660 3,309,816
Serbien 48,590 2,250,712
Montenegro 9,085 200,000
Bosnien med Herzegovina 51,110 1,336,091
Novipasar 7,350 153,000
Dalmatien 12,863 527,426
Grekland (utom öarna) 60,882 1,816,917
Dobrudsja af Rumanien. 15,600 199,711
————————————
460,69015,068,673


Brokig redan i forntiden, har halföns
befolkning blifvit ännu mer mångskiftande genom
senare invandringar. Den hör väsentligen till 5
hufvudgrupper: greker, rumaner, albaneser, slaver och
turkar. Det äldsta historiskt kända folket på halfön
voro pelasgerna, om hvilka man dock vet mycket litet;
medan några anse, att de voro hellenernas förfäder,
räkna andra dem till de tracisk-illyriska folken
eller till semiterna. Hellenerna l. grekerna voro
utbredda öfver det nuv. Grekland jämte öarna samt
Epirus. Från dem hafva de nuv. grekerna framgått,
ehuru blandade med senare invandrade folk, såsom
slaver, som inkommo under den äldre medeltiden,
albaneser och turkar. Huru mycket dessa folk påverkat
ättlingarna af de forna hellenerna är omtvistadt;
några sätta slavernas inflytande mycket högt. Det
nygrekiska språket står dock i alla fall mycket
nära gammalgrekiskan, om än både slaviska, turkiska
och italienska ord upptagits deri. Till de traciska
folken hörde tracerna, dacerna och geterna samt
högst sannolikt macedonerna. Sedan Dacien blifvit
eröfradt af kejsar Trajanus, betryggades detta för
romarna vigtiga gränsland genom en storartad romersk
kolonisation, som efter hand alldeles romaniserade
den förra befolkningen. På detta sätt uppstodo de
nuvar. rumanerna. En stor del af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free