Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Batabano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»försvinna»), och onda andar (begu), hvilka,
mäktigare än de förre, blidkas med offer. Dessutom
finnas indiska föreställningar om en öfvergud
(djebata), verldens skapare, och en trimurti. En
del är muhammedaner. Batak skildras i allmänhet som
ädla och gästfria, men grymma i krig och styras för
öfrigt af gammal sed (hádat), hvari äfven kannibalism
ingår. Förr åtos gamla, orkeslösa slägtingar, men
numera dömas till uppätning äktenskapsbrytare
med en radjas hustru, landsförrädare, spioner och
tillfångatagna väpnade fiender. Konsten att läsa
och skrifva (med sot-bläck på bark och palmblad i
horisontala linier för böcker, på bamburör nedifrån
uppåt för bref) är ganska allmänt spridd. —
Batakspråket tillhör den malajo-javanska gruppen af
malajiska språk (se d. o.) och är närmast besläktadt
å ena sidan med malagasi (se d. o.) och å andra
sidan med den egentliga malajiskan. Från denna
skiljes det hufvudsakligen fonetiskt deri, att
ursprungligt k ini ord öfvergått till h, urspr.
t till s (mot Malaj. tj), urspr. r till γ (=
Arab. (ghain) och k, medan urspr. d qvarstår mot
Malaj. dj, t. ex. ahu, jag (Malaj. áku), sónkir,
bägare (Malaj, djánkir), ūloγ, ulok, orm (Malaj.
ūlar), dālan, väg (Malaj. djālan). Språket delas i 3
dialekter: toba, mandailing och dairi, och eger ett
särskildt alfabet af indiskt ursprung. Literaturen
(pustaha »böcker») omfattar hufvudsakligen astrologi,
medicin och krigshistoria både på vers och prosa, och
är af ganska hög ålder. Några delar af bibeln äro
öfversatta till »toba» af Tuuk (1859), och Nya
test. till »mandailing» af Mommensen (1880). —
Jfr Junghuhn: »Die Battaländer» (2 bd, 1847),
»Tijdschr. van het Bataviaasche genootschap»
(vol. 3, 1855) »Tijdschr. voor Ind. taal-,
land- en volkenkunde» (1883–85); Van der Tuuk:
»Bataksch-nederduitsch woordenboek»(1861):
»Bat. leesboek» (4 bd, 1862); »Battasche
formenlehre» (übers. von Schreiber, 1867);
Schreiber: »Die Batak in ihrem verhältniss
zu d. Malaien auf Sumatra» (1874).
H. A.
Batabano, stad i prov. Havana på spanska ön Cuba,
46 km. s. om Havana, med hvilket den är förenad genom
jernväg. Omkr. 8,000 innev. Den af kustfarare mycket
besökta förträffliga hamnen ligger 4 km. s. om staden.
Batageuze [bataṡjös], astron. Se Béteigeuze.
Bataillard [batajār], Paul Théodore, fransk skriftställare,
f. i Paris 1816, arkivarie hos medicinska fakulteten i
Paris, har skrifvit bl. a. L’oeuvre philosophique et
sociale de M. Edgar Quinet (1846), några broschyrer
om Moldau och Valakiet samt Nouvelles recherches
sur l’apparition et la disparition des bohémiens
en Europe (1849), Sur les origines des bohémiens
ou tsiganes avec l’explication du mot tsigane
(1875), Historique et préliminaires de la question
de l’importation du bronze par les tsiganes (1880)
och en hel rad andra arbeten öfver zigenarna.
Bataille [bata’j], Frédéric, fransk skald, f. 1850
i depart. Doubs, bondson, fick 1870 en lärareplats
i Valentigny och bibehöll denna, äfven sedan hans
vittra framgångar skaffat honom medlemskap i Société
des gens de lettres. Han har varit medarbetare
i en mängd literära tidskrifter och utgifvit
bl. a. diktsamlingarna Délassements
(1873), Libres paroles (1874), Le pinson de la
mansarde (sonetter, 1875) och Le carquois (sonetter,
1876–79), Une lyre etc. (1883), Le clavier d’or
etc. (1884) och Le vieux miroir (fabler, 1887)
m. m., hvilka beredt honom anseende såsom en af de
mest begåfvade nutidsskalder i Frankrike.
Bataille rangée [bata’j rangṡjē], Fr. Se Slag 1.
Batak, malajisk folkstam. Se Bata, Suppl.
*Bataljmålning. Efter Protais tillägges:
Meissonier, Detaille, Neuville.
Batangas, stad på södra kusten af ön Luzon, bland
Filippinerna, hufvudstad i prov. med samma
namn. 35,587 innev. (1887).
*Batavia hade 114,864 innev. 1892. Floden Tjilivung,
vid hvilken staden ligger, kan endast genom
fortsatt muddring hållas farbar för båtar: med
andra floder i trakten sammanhänger den genom en
mängd kanaler, hvilka vattna de stora risfälten,
som omgifva B. Omkr. 7 km. ö. om mynningen, vid
Tandjong Priok, har man anlagt en ny stor hamn,
som står i förbindelse med gamla B. genom kanal,
jernväg och bred landsväg. Jernväg utgår dessutom
från B. söderut till generalguvernörens och hans
hofs vanliga residens Buitenzorg (62 km.) och
vidare österut genom hela Java till Probolingo
på östkusten. Hamnen, som regelbundet anlöpes af
flere ångbåtslinier mellan Europa, östra Asien och
Australien, besöktes 1888 af 804 fartyg, om 773,500
tons. Telegrafkablar förmedla förbindelsen med
Europa och östra Asien öfver Singapur, med Sumatra och
med Australien (Port Darwin). Af bildningsanstalter
eger B. bl. a. gymnasium Vilhelm III, borgareskolor
för gossar och flickor samt ett stort antal lägre
skolor för européer och infödingar. En medicinsk
skola för utbildning af infödda läkare är förenad
med militärhospitalet. Vidare må nämnas Bataviska
sällskapet för konst och vetenskap (1779), sällskapet
för indisk land-, språk- och folkkunskap samt
sällskapet för jordbruk och industri.
Residentskapet B. har en areal af 6,982 qvkm., med 1,032,577
innev. (1890), af hvilka 10,228 européer. Det är
vid kusten lågt och osundt, för öfrigt ett högland,
ganska sundt och öfverallt betäckt med risfält,
kokosplanteringar och andra fruktträd.
Batavia [bättä’vja], stad i nord-amerikanska staten
New York, mellan Buffalo och Rochester och vid en
vigtig jernvägsknut. 7,221 innev. (1890). Säte för
statens blindinstitut.
Batavia-arack. Se Arack.
Batavorum insula. Se Bataverna.
*Batbie [babī], A. P., afled i Paris 1887. Bland hans
arbeten må ytterligare nämnas Traite de droit public
el administratif (8 bd, 2:dra uppl. 1885).
Bateke, bantufolk i franska Kongo, i det torra,
sandiga, höglända område, som v. om Franceville bildar
vattenskillnaden mellan Kongo och Ogowe, samt kring
öfre Alima.
Bates, folkstam. Se Guarani.
*Bates, H. W., sedan 1864 »assistent secretary»
(motsvarande andra sällskaps generalsekreterare)
i »London geographical society», dog d. 16 Febr. 1892.
Batgaun. Se Bhatgaun.
*Bath, stad och sedan 1888 eget grefskap
(13,7 qvkm.) i sydvestra England, hade 51,843
innev. 1891.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
