- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
895-896

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björkskata ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de Quental (1894) samt åtskilliga dikter
och uppsatser i svenska, finska, spanska och
portugisiska tidskrifter. Han valdes 1895 till
korresponderande ledamot af vetenskapsakademien
i Lissabon och af institutet (universitetet) i
Coimbra.

Björkskata, zool. Se Snöskata.

*Björksta, socken. 5,950 har. 1,254 innev. (1894).

Björksten, Josef Teodor Richard, sångare, född 1858 i Stockholm,
studerade under I. A. Berg i Stockholm och Delle
Sedie i Paris, konser-terade i hemorten 1880, 81
och 85, senast jämte Kristina Nilsson, som ifrigt
protegerade honom och med hvilken han gjorde en
tur till Amerika 1882–83. För öfrigt har han
sjungit i Paris, Wien, Tyskland o. s. v. samt
är f. n. såsom sånglärare bosatt i New York.
A. L.

Björksund (Björkesund), gammalt gods i Tystberga
socken, Södermanlands län, vid Sibofjärden af
Östersjön, omfattar inom socknen 31 1/4 mtl, med
Björndals qvarn och frälseräntor tax. till 605,600
kr. (1894), samt 5 mtl i Bälinge socken, tax. till
51,500 kr. B. har tillhört slägten Grip, men kom
i slutet af medeltiden genom gifte till riksrådet
Göran Eriksson Gyllenstierna till Fogelvik, inom
hvilkens ätt egendomen förblef till 1776, då den
delvis genom köp öfvergick till grefve K. G. Mörner,
arfvinge till riksrådet och riksmarskalken grefve
Göran Nilsson Gyllenstierna. Den eges nu (1896) af
grefve Axel Mörner. För det till godset hörande Helgö
har egaren af B., alternerande med egaren af Nynäs,
patronatsrätt i Bälinge och Tystberga pastorat.

Björkticka, bot. Se Polyporus.

*Björkvik, socken. 22,419 har. 3,732 innev. (1894).

<b>Björkvik,</B> gods i Östra Ryds socken, Östergötlands
län, vid östra stranden af sjön Höfvern, 10 5/24 mtl,
med tvänne qvarnar, såg och tegelbruk taxeradt till
365,700 kr. (1894). B., ursprungligen Birkevik,
är en gammal sätesgård, bildad under senare
hälften af 1300-talet af väpnaren Peter Tomasson
(tre rosor på en snedbjelke), häradshöfding
i orten och lagmansdomhafvande i Östergötland
1373–1401. Det gick i arf till slägterna Gera,
Oxenstierna, Yxkull, Gyllenstierna och Rålamb. 1783
såldes egendomen till frih. J. G. Banér, hvilken
fick tillstånd att utbyta B. till fideikommiss
mot Lidingön vid Stockholm (som hörde till det
banérska fideikommisset Djursholm). Hans son,
öfverstelöjtnanten frih. J. G. Banér, fick
1814 tillåtelse att utbyta B:s och Djursholms
fideikommiss mot Sjö i Upland, hvilket han tillbytt
sig af frih. J. K. Adelswärd, som i stället fick
B. Egendomen har sedermera tillhört Adelswärdska
slägten och eges nu af kapten A. F. Abelin, gift
med enkefriherrinnan Eva Adelswärd. Patronatsrätten
inom socknen tillhör sedan 1712 egaren af B. Till
ställets märkvärdigheter hör en på en bergkulle
belägen äldre byggnad, en s. k. fatbur, hvars ålder
torde vara omkr. 300 år. Den är uppförd af timmer i
tvänne våningar, den öfre skjutande ut öfver den undre
omkr. 1,5 m. Byggnaden, hvilken såsom ett minne från
äldre tider vårdas väl, har efterbildats på Skansen
å Djurgården vid Stockholm.

*Björkäng, socken. 3,626 har. 2,142 innev. (1894).
Annex till Fredsberg.

*Björkö, socken. 9,961 har. 1,394 innev. (1894).

Björkö (F. Kovisto), imperielt pastorat af 3:dje
kl.. Viborgs kontrakt, Borgå stift, Finland,
Viborgs län, Stranda härad och domsaga. Areal 335
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 8,226 pers. (1891).
A. G. F.

Björkö, ett s. k. titulärt friherreskap (om sådana se
Friherreskap). Då Hans Wachtmeister d. 8 April
1651 upphöjdes i friherrligt stånd, erhöll han
rätt att titulera sig friherre till Björkö socken
i Viborgs län, der han d. 12 Dec. 1649 erhållit en
donation på 129 hemman à 45 1/2 mtl med omkr. 1,200 dlr
s. m. viss och oviss ränta under Norrköpings besluts
vilkor. Ehuru sålunda ej verkligt friherreskap,
fick besittningen dock efter hand namn af sådant
och blef ock såsom friherreskap enligt 1680 års
riksdagsbeslut reduceradt 1681. Den uppskattades
då till 78 1/2 mtl och beräknades i vissa och ovissa
samt extraordinarie räntor gifva 1,825 dlr s. m.
S. C.

*Björlanda, socken. 4,113 har. 1,220
innev. (1894). Annex till Säfve.

*Björlin, G., befordrades till kapten 1879, major
1888, öfverstelöjtnant 1892 och öfverste samt
militärbefälhafvare på Gotland 1895. 1882–95 var han
dels tillförordnad, dels ordinarie afdelningschef
vid Generalstabens krigshistoriska afdelning. I
sistnämnda egenskap har han redigerat det af nämnda
afdelning utgifna verket »Sveriges krig åren 1808
och 1809» (I, 1890: II, 1894). B. var sekreterare
vid det för försvarsfrågans behandling tillsatta
särskilda utskottet vid urtima riksdagen 1892 och
arbetade kraftigt för den lösning försvarsfrågan då
fick. Af Gotlands läns landsting valdes han 1895
till ledamot ät riksdagens Första kammare. B. är
Allmänna försvarsföreningens sekreterare sedan dess
stiftelse (1890) och redaktör af dess tidskrift. Han
har utgifvit ytterligare romanerna Elsa (1879) och,
under psevdonymen Dr W. Lemnius, Prokuratorn
(1886, behandlande Göran Persson), teaterstycket
Hertigen. Historisk interiör i två akter (1879),
Fordomdags. Kulturhistoriska utkast och berättelser
(1895) samt de historiska skildringarna Finska
kriget 1808 och 1809
(1882; 2:dra uppl. 1883),
Sveriges krig i Tyskland 1805–1801 (1882), Kriget mot
Danmark 1676–1679
(1885), Karl XII (1888) och Kriget
i Norge 1814 efter samtidas vittnesbörd framställdt

(1893), hvarjämte han sedan 1879 utgifvit den för
läsning bland arméns manskap afsedda publikationen
»Svenske soldaten». B. är sedan 1881 ledamot af
Krigsvetenskapsakademien. 1889 tilldelade Svenska
akademien honom Karl Johans pris.

*1. Björling, C. O., bevistade såsom sjelfskrifven
ledamot kyrkomötet 1878, hvarvid B., som vid
kyrkomötet 1873 kraftigt motarbetade det nya
katekesförslagets antagande, medverkade till att det
omarbetade katekesförslag, som då framlades, blef
antaget, ehuru han dock anmärkte, att önskvärdt varit,
att »Kristus i vårt ställe» deri mera betonats. Vid
kyrkomötet 1883 hade B. på grund af sin höga ålder
och sin sjuklighet anmält förfall. Död i Vesterås
d. 20 Jan. 1884.

*3. Björling, C. F. E., kusins
son till biskop B., har vidare utgifvit Lärobok i
integralkalkyl
(1877), Klangfärger och språkljud (1880),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfas/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free