Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björnström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 3. Julius von B., den förres broder, född i Albano
1846, har egnat sig åt djurmåleri och skildrar
främst hästar. Hans första tafla, Kappkörning mellan
slovakiska länder (1860), intogs i Wiens Belvedere.
Blaaskavlen [blås-], en 1773 m. hög bergtopp
i landskapet Sogn, Norge.
Blache, Kristian Vigilius, dansk målare, född d. 1
Febr. 1838 i Aarhus, blef student 1857 och ärnade
egna sig åt skeppsbyggareyrket, men öfvergaf inom
kort denna plan för att i stället utbilda sig till
marinmålare hos C. F. Sörensen (se denne). B. vann
1865 och 1869 den Neuhausenska premien och fick
1872 konstakademiens mindre resestipendium sig
tilldeladt för 2 år. Sedan han eröfrat tvänne »årsmedaljer»,
vardt han 1890 ledamot af akademirådet och
dermed äfven af akademien. Bland hans senare
arbeten må nämnas Vindstilla med stora dyningar
vid skotska fyrtornet Bell Rock (1882). Med god
kännedom om fartyg och frisk uppfattning af hafvet
förenar han en korrekt behandling af luften och
icke sällan ett liffullt, karakteristiskt staffage.
Ph. W.
Blachos, Angelos. Se Vlachos.
*Black, William, var äfven flere år (till 1875)
medredaktör af »Daily news». Bland hans många romaner
hafva vidare till svenska öfversatts »Prinsessan af
Thule» (1878), Sunrise (1881; »Soluppgång», s. å.),
en romantiserad skildring af de hemliga revolutionära
sällskapen i Europa, och The beautiful wretch (1882;
»Den vackra hexan», s. å.). Han har skrifvit en
förträfflig monografi öfver Oliver Goldsmith (1879).
Black boy’s gum [-båjṡ gömm], Eng., ett slags
harts. Se Xanthorrhoea.
*Blackburn bildar sedan 1888 eget grefskap, med en
areal af 28,2 qvkm. och 120,064; innev. (1891).
Blackburne [-börn], James Harry, engelsk
schackspelare, f. 1842, har deltagit i de flesta
internationella turneringar under de sista 30 åren
och merendels vunnit pris samt står som blindspelare
jämnbördig med L. Paulsen och Zukertort. Hans spelsätt
af fint och snillrikt med djupt liggande, ofta äfven
briljanta kombinationer, men han offrar stundom åt
slumpen och är endast i slutspel seg och fast.
*Blackheat, oriktig form för Blackheath.
Black hills (»svarta kullarna»), bergskedja på
gränsen mellan Syd-Dakota och Wyoming i Förenta
staterna, mellan 43° 30’ och 45° n. br. samt 103°
och 105° v. lgd, af omkr. 160 km. längd och 96
km. bredd. Kullarnas bas ligger 760–900 m. öfver
hafvet; deras högsta punkt är Harney Pik (2,350
m.). Upptäckten af guld i B. 1874 drog dit en
mängd guldgräfvare, så att i östra delen hastigt
uppstodo flere orter (Deadwood, Whitewood, Hayward,
Hermosa, Buffalo Gap), hvilka nu genom jernväg äro
förenade med Pacifikbanan. Äfven på bly, jern, kol,
salt och petroleum är berget rikt.
*Blackie, J. S., afgick 1882 från sin grekiska
lärostol i Edinburgh och dog 1895. Han hyste det
lifligaste intresse för sitt skotska hemlands gamla
vitterhet. Till inrättandet af en professur i keltiska
vid Edinburghs universitet samlade han
inom fyra år 216,000 kr., och den skotska literaturen
behandlade han i flere arbeten, bl. a. Lays of the
highlands and Islands (1872), The language and
literature of the highlands of Scotland (1875),
The scottish highlanders (1885), Life of Robert
Burns (1887) och Scottish song (med musikbilagor,
1888). B. uppträdde äfven som vitterlekare, med
Lyrical poems, english and latin (1860), Musa
burschicosa (skotska studentvisor, 1869), A song
of heroes (1890) m. m. Bland hans senare arbeten på
andra områden må nämnas Horae hellenicae (filologiska
afhandlingar, 1874), den på sunda lärdomar rika
Selfculture, intellectual, physical, and moral
(s. å., ny uppl. 1880; »Sjelfuppfostran», 1884),
The natural history of atheism (1877; ett försvar
för teismen), The wisdom of Goethe (1883) och de
delvis sjelfbiografiska Essays on subjects of moral
and social interest (1890). Sedermera återupptog han
sin sträfvan att göra nygrekiskan känd samt föreläste
öfver detta ämne i Oxford och Cambridge.
Blackpool [bla’ckpoul], stad och mycket besökt badort
i engelska grefsk. Lancaster, n. om Ribble, »norra
Englands Brighton». 23,846 innev. (1891).
Black river [ri’vör], »svarta floden», namn på
flere floder i Nord-Amerika, bland hvilka den i
staten New York är den största. Den faller efter
ett 200 km. långt lopp (af hvilka 60 äro segelbara)
i öfvervägande nordvestlig riktning ut i Black river
bay vid östra spetsen af Ontariosjön.
Blackrock, stad på Irlands östkust, grefsk. Dublin,
mellan Dublin och Kingstown, har mycket besökta
hafsbad och omkr. 8,400 innev. Ehuru den ligger 5
km. s. ö. om Dublin och icke står i sammanhang med
denna stad, räknas den dock som en af dess förstäder.
*Blacksta, socken. 2,598 har. 601 innev. (1894).
*Blackstad, socken. 8,349 har. 1,394 innev. (1894).
Blackstad, Johan, norsk jurist, född i Bergen
d. 16 Nov. 1832, tog 1857 juridisk ämbetsexamen
och anställdes 1860 i Justitiedepartementet, der han
qvarstod till 1870, då han utnämndes till sorenskriver
i Varanger. 1874 vardt han amtman i Finnmarken, valdes
af högern till stortingsman för åren 1880–85, men
spelade såsom sådan icke någon mer framträdande rol,
och efter sin förflyttning 1883 som sorenskriver till
Eker, Modum och Sigdal drogs han ifrån det politiska
lifvet. Vid införandet 1889 af det nya kriminella
rättsväsendet utnämndes han till lagman i Eidsivating
och 1891 till samma ämbete i Oslo lagdöme. Denna
syssla har han emellertid skött endast kortare tid,
enär han för det mesta fungerat som riksadvokat. Han
har gjort sig bemärkt genom sin värdiga, taktfulla
och humana utöfning af detta betydelsefulla ämbete.
*Blackstadius, J. Z., lemnade 1881 lärareplatsen
vid slöjdföreningens skola.
Black town [-ta’un], Eng., svarta staden. Se
Madras 2.
Blackwater [bla’ckoåter], »svarta vattnet». 1. Flod
i sydöstra England, grefsk. Essex, upprinner s. v. om
Saffron-Walden under namnet Pant och faller ut i den
för sina ostron berömda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
