Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bosquet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nord-amerikanska staten Massachusetts, största staden i
Nya England och en af de äldsta och intressantaste
städer i Förenta staterna, till folkmängden den
sjette af unionens städer, men i förhållande till
sin folkmängd den rikaste af alla (egendomsvärdet
ansågs 1892 uppgå till 911 mill. doll.), ligger
vid öfre änden af Massachusetts bay. Det egentliga
B. upptager en halfö mellan Charles river och den
inre delen af nämnda vik, kallad Boston Harbour, der
det ursprungligen byggdes på tre nu nästan försvunna
kullar: Beacon, Copp’s och Fort. Stadsgränserna
omfatta äfven East B., på Naddles l. Maverick
island, på andra sidan om hamnen, South B., skildt
från gamla staden genom en hafsarm, Charlestown,
på andra sidan om Charles river, samt förorterna
Brighton i v., Roxbury (l. B. Higlands), West Roxbury
och Dorchester i s. Äfven med städerna Cambridge
(se d. o.), Somerville och Chelsea (se d. o.) är
B. förenadt medelst flere broar öfver Charles och
torde snart upptaga dem inom sitt område. Den gamla
staden är tätt sammanträngd och oregelbunden till sin
anläggning, med smala och krokiga gator. Deremot
utmärka sig de nya stadsdelarna, i synnerhet den
s. k. Back bay, som med otrolig kostnad bildats
genom igenfyllning af flodområdet vid Charles,
genom storartade anläggningar (Back bay park)
och stilfulla byggnader. De förnämsta affärsgatorna
äro Washington street och Tremont street, medan de
vackraste boningshusen ligga vid Commonwealth avenue,
Beacon street, Marlborough str. och Mount Vernon
str. Midt i staden ligger den 19 har stora parken
Boston Common, redan 1634 reserverad för offentliga
ändamål och kanske mer än någon annan stadspark kär
för befolkningen och sammanväxt med dess historiska
och andra minnen. Söder om densamma ligger den
omkr. hälften mindre Public garden, med en stor damm
samt vackra blomsteranläggningar och trädgrupper. Den
vackraste af B:s parker är dock Franklin park
i Roxbury (200 har). Af stadens många kyrkor äro
Christchurch (från 1723) och Old South meeting house
(från 1729, nu ej längre använd som kyrka) de äldsta,
Trinity church (fullbordad 1877) den vackraste. Äfven
den katolska Cathedral of the Holy cross, framför
hvilken står en 1892 aftäckt Columbusstaty, är en
framstående byggnad. Bland de offentliga byggnaderna
utmärka sig särskildt State house (fullbordadt 1798,
senare tillbygdt), med väldig förgylld kupol, under
hvilken Washingtons staty står, City hall, framför
hvilket stå Franklins och Jos. Quincys statyer, samt
Faneuil hall, som blifvit kallad »den amerikanska
frihetens vagga», emedan det under revolutionstiden
användes till offentliga sammankomster. Commonwealth
avenue, som går genom Back bay, är med sina dubbla
trädrader och ståtliga hus en af de vackraste gatorna
i Amerika; den är öfver 70 m. bred och prydes med
statyer af Alex. Hamilton, J. Glover, W. L. Gamson
och Leif Eriksson, den sistnämnda modellerad af
Miss Whitney och åstadkommen genom insamling af
skandinaviska amerikaner, särskildt Ole Bull och hans
i B. bosatta enka, hvilka donerade rätt betydande
summor för ändamålet. För öfrigt är staden rik på
statyer af representativa män, in- och
utländingar. — I Charlestown har unionen ett örlogsvarf
med stor torrdocka och det största repslageri
i Amerika samt en 67 m. hög granitobelisk, rest
1825–42 till minne af slaget vid Bunker hill (d.
16 Juni 1775). — Folkmängden i B., som 1790 uppgick
till 18,000 pers., hade 1890 stigit till 448,477
pers., af hvilka 158,172 födda i utlandet (3,413
i Sverige). S. å. funnos omkr. 8,000 fabriker,
med 95,000 arbetare och ett tillverkningsvärde af
omkr. 216 mill. doll., deraf 191 skräddareverkstäder
med 6,528 arb., 179 gjuterier och maskinfabriker
med 4,723 arb., 387 tryckerier med 5,800
arb., 66 snickerifabriker med 2,250 arbetare
o. s. v. — Det är dock handeln, som i första hand
skapat B:s välstånd. Införseln (socker, ull — B.
är verldens andra ullmarknad — och yllevaror
m. m.) hade 1892 ett värde af 85,6 mill. doll.,
utförseln (bomull, fläsk, nötkreatur, hvetemjöl,
ister, kött m. m.) 88,8 mill. doll. I hamnen
inlöpte 1891 (kustfartyg oberäknade) 855 ångfartyg,
om 1,25 mill. tons, och 1,487 segelfartyg, om 302,900
tons. Staden har regelbunden ångbåtsförbindelse
med Liverpool, Antwerpen samt andra hamnar i
Amerika, och 11 jernvägslinier förena den med
alla delar af unionen. — B. har alltid utmärkt
sig genom sin omvårdnad om undervisningsväsendet
och har derför blifvit kalladt »Amerikas Athen». Det
närbelägna Harvard university i Cambridge är unionens
förnämsta bildningsanstalt. I sjelfva B. ligga —
många läroanstalter oberäknade — det metodistiska
Boston university (grundadt 1869 genom Is. Richs,
Lee Claflins och J. Sleepers frikostiga donationer)
med colleges för juridik, teologi, medicin, konst
och landtbruk (det sistnämnda i Amherst, Mass.), en
medicinsk skola för qvinnor (New England medical
coll.), det 1863 af jesuiterna organiserade Boston
college, det 1861 grundade Mass. institute of
technology, den mest framstående anstalt af detta
slag i Amerika, det 1836 af J. Lowell stiftade Lowell
institute för spridande af allmännyttiga kunskaper
(i synnerhet genom föreläsningar), och B. har ett
synnerligen väl ordnadt folkskoleväsende. Af bok-
och andra samlingar förtjena särskildt framhållas
stadsbiblioteket (grundadt 1852) med omkr. 600,000
bd, Athenseum (grundadt 1807) med offentligt
bibliotek (omkr. 185,000 bd), naturhistoriskt
museum och tafvelgalleri samt ett medicinskt
bibliotek, de båda sista tillhöriga föreningar,
samt Museum of fine arts. Andra föreningar med
konstnärligt och vetenskapligt syfte äro det 1780
stiftade American society of arts and science (med
konstskola), naturhistoriska föreningen (med museum
och bibliotek), New England historic-genealogical
society (med värdefulla samlingar af böcker och
handskrifter) samt trädgårdsföreningen (med stor
utställningsbyggnad). — B. anlades 1630 och kallades
först, efter de tre kullarna, på hvilka det
låg, Tremont l. Trimountaine, men fick redan
s. å. sitt nuv. namn. Det växte tämligen raskt
och dref snart en betydande transmarin handel.
Vid midten af 18:de årh. var det den största och
vigtigaste staden i Amerika, som med sina 25,000
innev. ställde New York och Filadelfia i skuggan.
Den första amerikanska tidning (»Boston News-letter»)
trycktes der sedan 1704. Redan under Karl II:s tid
var B. hufvudsäte för de amerikanska koloniernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
