Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lusthus etc., och den nyttjas ej häller sällan för
detta ändamål. G. A.
Bryophyta, bot., kallas numera ofta mossornas
(Muscineae) stora underafdelning inom växtriket.
G. A.
Bryssel-spetsar. Se Spetsar.
Brythonska språket. Se Kymriska språket.
Bryum Dill., bot., ett slägte inom nat. fam.
Bryaceae bland de akrokarpa mossorna, hvilket gifvit den
nämnda familjen dess namn. Hithörande mossor växa
sällskapligt, ofta bildande täta mattor. Öfver hela
jorden, i alla klimat och alla växtgeografiska
regioner träffas slägtets arter, af hvilka några
äro verkliga kosmopoliter. Somliga lefva på murar
eller på bar mark, andra på flod- eller sjöstränder
eller på sumpiga ängar, åter andra uppe kring
högfjällens snömassor. Bryum-arterna äro fleråriga,
vanligen små, endast mera sällan större mossor
med ovala blad, bildade af sexsidigt rombiska
celler. Mossfrukten eger för slägtet särskildt
utmärkande karakterer. I Skandinavien finnas, efter
den begränsning S. Lindberg gifvit slägtet och
dess olika arter, omkr. 50 sådana. Bland dessa må,
såsom några af de allmännaste, nämnas den på murar,
stenar och i skogar allmänna B. capillare L., den
i kärr öfver hela landet allmänna B. ventricosum
Dicks. (B. pseudotriquetrum Schw.), den på
tak, murar etc. rikt förekommande B. argenteum L.
G. A.
Brzeéć Litowsk, det polska namnet på Brest-Litovski
(se d. o. Suppl.).
*Brzezan, oriktig form for Brzežany [brsjesjāni],
vid en biflod till Dnjestr. 11,221 innev., af hvilka
4,700 judar (1890).
*Bråbo. 1. Härad i Östergötlands län, ingår i
Björkekinds, Östkinds m. fl. härads domsaga. 37,220
har. 10,673 innev. (1894).
*Bråborg är fortfarande kungsgård.
*Bråck. Se vidare Blodåderbråck och Kelotomi.
Bråckband. Se Bråck.
Bråcksnitt, kir. Se Kelotomi (äfven i
Suppl.).
*Brågarp, socken. 473 har. 386 innev. (1894).
Brågon, bot. Se Brake. Suppl.
Bråke, bot. Se Brake. Suppl.
*Bråkenhjelm, P. R., dog d. 8 Maj 1878.
Bråkning. Se Linberedning.
*Brålanda, socken. 6,707 har. 2,276 innev. (1894).
*Bråttensby, socken. 1,051 har. 316
innev. (1894). Kontraktet heter numera endast
Kullings.
Bråån. Se Lyddeån.
Bräckage [bräkāsj]. Se Breakage.
*Bräcke, socken i Jämtlands län, Refsunds
tingslag och Jämtlands Östra fögderi. 59,703 har. 1,777 innev. (1894).
*Bräder. Bräders tjocklek vexlar från 1 3/4 till 1/2
tum; deras bredd från 9 till 3,5 tum eng. mått. För
utskeppning till England sorteras bräder och plank i
mixed, tertia, quarta, quinta och sexta, till andra
land i prima, secunda, tertia, quarta, quinta. Vid
utskeppning fordras numera en medellängd af 14–15
eng. fot. — Jfr Rättelser, bd 18, sp. 825.
*Bräken. Se ock Pteris.
*Bräkne, härad. Se under Bräkne domsaga.
Bräkne domsaga, i Blekinge län, utgöres af Bräkne
härad, som ingår i Blekinge Vestra fögderi
och omfattar socknarna Bräkne-Hoby, Öljehult,
Hellaryd, Åryd, Asarum, Ringamåla. 67,662 har. 23,246
innev. (1894).
Bräkne-Hoby är numera namnet på Hoby socken i
Bleking. Se Hoby 1.
Bräkylä (F. Rääkkylä), imperielt pastorat af 3:dje
kl., Libelits härad, Kides domsaga, Karelens nedre
kontrakt, Kuopio stift, Kuopio län, Finland. Areal 535
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 5,823 pers. (1892).
A. G. F.
Brämfällning. Se Fjäder, zool.
*Brämhult, socken i Elfsborgs län, Ås härad. 2,086 har.
481 innev. (1894).
Brämö (Bremö), ö i Bottniska viken
s. ö. om Sundsvall, tillhörande Njurunda
socken, Vesternorrlands län. På norra sidan af ön
ligga den vigtiga Brämö fyr samt ett fiskeläge med
hamn och kapell, der gudstjenst hålles Juni–Okt.,
på sydvestra sidan lotsstation.
Brändan, landtbr., benämning på svedjad jord. Se
Bränning. Suppl.
Brändö, skärsocken i Åbo och Björneborgs län, Finland,
Ålands domsaga och härad, utgör ett imperielt pastorat
af 3:dje kl., Ålands kontrakt, Åbo ärkestift. Areal 78
qvkm. Befolkningen, svensktalande, 1,192 pers. 1892.
A. G. F.
Bränna förna, landtbr. Se Bränning. Suppl.
Brännande pilört, bot. Se Polygonum.
Brännare, ett slags fyrapparat. Se Blänkfyr.
*Brännare. — 3) Se vidare Gas, sp. 916–917.
Brännbar luft. Se Väte.
Brännbär, bot. Se Bringbär. Suppl.
Bränneridirektionen (Regale bränneridirektionen)
kallades en af K. M:t d. 14 Sept. 1775 tillsatt
direktion (riksrådet grefve N. Bielke, presidenten i
Statskontoret frih. H. H. Boije, landshöfdingen
frih. G. G. Wrangel och statssekreteraren
J. Liljencrants, till hvilka i Dec. s. å. kommo
ytterligare tre), som fick i uppdrag att ombesörja
allt, som rörde inrättandet och ledningen af
kronobrännerierna. Direktionen upphörde 1788. Se
vidare Kronobrännerier. Suppl.
Brännerikontrollör. Se Bränvinslagstiftning (äfven
i Suppl.).
Brännerivittne. Se Bränvinslagstiftning (äfven
i Suppl.).
Bränning, landtbr., en åtgärd, som man ofta företager
vid nyodlingar, för att hastigt aflägsna mossa,
grästorfvor, qvistar, ris och stubbar samt andra
oförmultnade växtdelar, hvilka äro till hinder för
jordens brukning och sådd. Särskildt vid uppodlingen
af mossar, kärrängar och myrmarker är det ett mycket
vanligt förfaringssätt, att man efter jordens
utdikning medelst bränning förvandlar det öfre
ytlagret till aska, som sedermera införlifvas
och blandas med matjorden och ökar dess halt
på mineraliska beståndsdelar. Uppbrytningen af
mosstorfven eller det öfversta jordlagret med dess
oförmultnade växtlemningar kallas flåhackning och
verkställes tidigt på våren. Askan, som uppstår
af den brända torfven, kringsprides öfver fältet,
som derefter vanligen tillredes och bearbetas med
klösharf för sådd af råg. Hinner man ej få fältet
fullständigt i ordning för höstsäd, kan man i stället
påföljande vår odla hafre eller någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
