- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
1243-1244

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bureus, Johan(Johannes Thomæ) - Bureus, Olof, Jonas, Anders. Se Bure (äfven i Suppl.) - Bureus, Bothniensis. Se Björnram 3. - Burford, stad i engelska grefskapet Oxford. - Burg. 1. 19,400 innev. (1895). - Burg, A. friherre. - Burgas, i Öst-Rumilien. - Burgau, i Schwaben. - Burger, Ludwig, tysk tecknare och målare, född i Krakow. - Burgess, James, skotsk arkeolog. - Burghausen, stad i Oberbayern. - Burghers. Se Seceders. - Burghersh, John Fane, lord, engelsk diplomat. Se Westmorland. - Burghley, William Cecil, lord, engelsk statsman. Se Cecil. - Burgi, J. Se Bürgi. Suppl. - Burgmein, J., pseudonym för italienske kompositören Tito Ricordi (se under G. Ricordi). - Burgmüller. Friedrich och Norbert B. voro bröder. - Burgos. 1. Provins - Burgos. 2. Hufvudstad - Burgos, F. J. de, inrikesminister. - Burgstädt, stad i Sachsen. - Burgsvik. Bursvik (se d. o.) - Burg-teatern (Hofburgteatern), urspr. Teater an der Burg, i Wien. - Burgu, landskap i Afrika. Se Borgu. - Burgund. Se Rättelser. bd 18, sp.825 - Burgund-beck. Se Terpentin, sp. 61. - Burgundisk hjelm. Se Drägt, sp. 1492. - Burgwälle, T. Se Pålbyggnader, sp. 498. - Burhampore. Se Berhampur, äfven i Suppl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


*Bureus, Johan (Johannes Thomae). Om
hans slägtförhållanden m. m. se L. Bygdén: »Om
ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure»
(i »Samlaren», 1890).

Bureus (Buraeus), Olof, Jonas, Anders. Se Bure (äfven
i Suppl.).

Bureus, Bothniensis. Se Björnram 3.

Burford [bö’rfård], stad i engelska grefskapet Oxford,
vid Thames’ biflod Windrush. 4,140 innev. (1891). I
närheten ligger Edgehill, der ett icke afgörande slag
stod mellan parlamentets och konungens trupper d. 23
Okt. 1642. Karl II gjorde sin naturlige son Beauclerk
till earl of B.; senare ötvergick titeln på dennes
broder, hertigen af S:t Albans.

*Burg. 1. 19,400 innev. (1895).

*Burg, A., friherre von, afled 1882.

*Burgas, med omkr. 7,000 innev., ligger i Öst-Rumilien (Bulgarien)
och är genom jernväg öfver Jamboli förenadt med
linien Belgrad–Konstantinopel.

Burgau, stad i bajerska regeringsområdet Schwaben,
vid Mindel och jernvägen Ulm–Simbach. 1,996
innev. (1890). Fordom starkt befäst slott. Vid staden
ett torflager af stor mäktighet, hvilket lemnar ett
årligt utbyte af 6–7 hundra tusen marks värde.

Burger, Ludwig, tysk tecknare och målare, f. 1825
i Krakov, d. 1884 i Berlin, studerade målning vid
Berlins konstakademi och hos Couture i Paris, vardt
på 1850-talet tecknare i »Illustrirte zeitung» samt
lemnade illustrationer till Fontanes arbeten öfver
tysk-danska och preussisk-österrikiska krigen, som
han bevistade. Från 1868 egnade B. sig med framgång
åt det dekorativa måleriet och utförde väggmålningar
bl. a. i Berlins rådhus, universitetsbyggnad,
krigsakademi och tyghus.

Burgess [bö’rdjess], James, skotsk arkeolog, f. 1832
i grefskapet Dumfries, studerade arkitektur och
matematik, var lärare i Kalkutta 1855–61 och derefter
i Bombaj till 1873 samt blef en specialkännare af de
indiska tempelbyggnaderna. Han beskref sådana bl. a, i
sina illustrerade arbeten The temples of Shatrunjaya
(1869) och The rock-temples of Elephanta or Ghârapuri
(1871) samt uppsatte 1872 månadsskriften »The indian
antiquary», som fortgick under hans ledning i 13 år
och vann europeiskt anseende. B. genomreste 1872
de stora områdena Gudjarat och Radjputana samt
skildrade dem i bild och ord. 1873 utnämnd till
ledare af den arkeologiska undersökningen inom
presidentskapet Bombaj och närgränsande stater,
framlade han resultaten deraf i 6 qvartsvolymer,
flere smärre skrifter samt arbetet The cave-temples of
India
(1880), skrifvet i gemenskap med J. Fergusson
(se denne), som deri skildrade norra och östra
Indiens tempel. B:s arkeologiska uppdrag utsträcktes
1881 ät söder öfver presidentskapet Madras och
1885 äfven öfver norra Indien, då han fick rang
af generaldirektör. Han afgick från sitt ämbete
1889, hvarvid det indrogs. Dessförinnan hade han
utgifvit ytterligare några illustrerade arbeten om
tempelarkitektur samt serien »Epigraphia indica»,
innehållande vigtiga sanskrit- och pali-inskrifter
i öfversättning af framstående orientalister.

Burghausen, stad i bajerska regeringsområdet
Oberbayern, med naturskönt läge nära Salzachs
utlopp i Inn. 3,426 innev. (1890). Flere katolska
seminarier. Besökt luftkurort (420 m. öfver
hafvet). B., fordom hufvudort i grefskapet B., var
1255–1505 hertigarnas af Nedre Bajern residens.

Burghers [bö’rgers]. Se Seceders.

Burghersh [bö’rgersj], John Fane, lord, engelsk
diplomat. Se Westmoreland.

Burghley [bö’rli], William Cecil, lord. engelsk
statsman. Se Cecil.

Burgi, J. Se Bürgi. Suppl.

Burgmein, J., psevdonym för
italienske kompositören Tito Ricordi (se under
G. Ricordi).

*Burgmüller. Friedrich och Norbert
B
. voro bröder.

*Burgos. 1. Provins. 14,196
qvkm. 338,551 innev. (1887). —
2. Hufvudstad. 31,300 innev. (1887). Staden, som
ligger 850 m. öfver hafvet, är beryktad i hela
Spanien för sitt råa klimat. I medeltal räknar den
14 snödagar på året, och man berättar, att det kan
snöa t. o. m. på midsommardagen.

Burgos, F. J. de, blef inrikesminister 1833.

*Burgoyne. 1. J. B. föddes 1722. — 2. Sir John Fox
B
. var illegitim son till den föregående.

Burgstädt, stad i konungariket Sachsen, vid linien
Leipzig–Chemnitz af sachsiska statsbanan. 6,639
innev. (1890). — I närheten Tauerstein, med
utsigtstorn.

Burgsvik, det officiella och numera ensamt brukliga
namnet på Bursvik (se d. o.).

Burg-teatern (Hofburgteatern), urspr. Theater an
der Burg,
i Wien gäller såsom den förnämsta tyska
skådebana och eger för Tysklands dramatik och
skådespelarekonst i viss mån samma betydelse som
Théâtre français för Frankrikes. Burgteatern, som
underhålles af österrikiske kejsaren, räknar sitt
ursprung från 1741, då Maria Teresia lät inreda
en skådebana i det till residensslottet Hofburg
stötande bollhuset och der gifva italienska operor
samt tyska skådespel. Sjelfva ombyggnaden af lokalen
fullbordades först 1756, och från 1750-talet till
fram på 1770-talet herskade det franska dramat der
nästan enväldigt. Först kejsar Josef II gjorde (1776)
denna scen till ett hemvist för tysk dramatik. Den
förblef inrymd i sin gamla lokal ända till 1888, då
den flyttade in i den nya och praktfulla teaterbyggnad
i senrenaissancestil, som efter Sempers och
Hasenauers ritningar uppförts vid Ringstrasse. Med
dramatikern Heinrich Laubes direktörstid (1849–67)
infaller Burgteaterns egentliga uppblomstring. Bland
öfrige direktörer för densamma märkas författarna
Franz Dingelstedt (1871–81) och Adolf Wilbrandt
(1881–87). Den nuvarande direktören är jur. doktor
Max Burckhard (sedan 1890). Å Burgteatern omhuldas
med lika nit och framgång både den klassiska och den
moderna repertoaren. Jfr H. Laube: »Das Burgtheater»
(1869; 2:dra uppl. 1891).

Burgu, landskap i Afrika. Se Borgu.

*Burgund. Se Rättelser, bd 18, sp. 825.

Burgund-beck. Se Terpentin, sp. 61.

Burgundisk hjelm. Se Drägt, sp. 1492.

Burgwälle, T. Se Pålbyggnader, sp. 498.

*Burhampore. Se Berhampur, äfven i Suppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free