Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coronini-Cronberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
större delen bevuxen med majs, resten med
maniok, sockerrör, tobak etc. Vida betydligare
ar boskapsskötseln; 1888 uppgåfvos inom provinsen
268,000 hästar, 13,500 åsnor och mulor, 1,8 mill.
nötkreatur, 611,000 får och 10,000 strutsar. De stora
rikedomar provinsen eger i sina skogar (i norra delen)
hafva hittills föga tillgodogjorts. En jernväg går
längs högra stranden af Uruguay till La Cruz och skall
fortsättas till Posadas vid Paraná; likaså är en
linie från Monte Caseros vid Uruguay under byggnad
förbi Mercedes till C. — 2. Hufvudstaden C. vid
Paraná, 40 km. nedanför dess förening med Paraguay
och blifvande ändpunkt för ofvannämnda jernväg från
Monte Caseros. 16,120 innev. (1895).
*Corrodi, A., lemnade 1881
teckningslärareplatsen och dog 1885.
Corrodi. 1. Salomon C., schweizisk målare, f. 1810 i
Zürich, d. 1892 i Como, begaf sig vid 20 års ålder
till Italien, sina föräldrars hemland, och egnade
sig i Rom under Catel, Reinhart, Koch m. fl. åt
aqvarellmåleriet, hvari han ytterligare utbildade sig
genom resor till en då för tiden ganska hög ståndpunkt
af konstnärlig förmåga. Hans landskap berömmas för en
kraft i uttrycket, som kommer upp emot oljemålning,
och afbilda troget den italienska naturen. Som några
af de bästa anses Comosjön (målad för kejsaren
af Ryssland), en svit af vyer för drottningen af
England, Villa Madama, Rafaels skapelse nära Rom,
samt en följd af studier från Venezia m. m. C. hade
Rom såsom medelpunkt för sin verksamhet — 2. Hermann
C., f. 1844 i Frascati, son till den förre och broder
till den talangfulle, tidigt bortryckte genremålaren
Arnold C. (f. 1846, d. 1874), med hvilken han lefde
i innerligaste förbindelse under studier i Rom och
Paris. Han målar landskap med intressant staffage,
som ej sällan varit utställda i Paris och London,
såsom Procession i Sorrento, Storm på ön S:t, Honoré,
med smugglare som staffage, Munkar å en klostergård
samlade till vinprof, Villa vid Comosjön, Serenad i
Amalfi, Pilgrimer i storm. Från en resa i Orienten
hemförde han en följd af bilder, de bästa från
Syrien och Egypten; bilderna från Cypern stannade
hos Englands kungliga familj.
Corroyer [-råajē], Edouard Jules, fransk arkitekt,
född i Amiens 1835, lärjunge af Viollet-le-Duc, egnade
sig särskildt under dennes ledning åt studiet och
restaurering af religiösa minnesmärken. Efter att
först hafva varit anställd i Soissons sysselsatte
han sig i 15 år med det berömda Mont Saint-Michel,
som blef hufvudföremålet för hans arbete och äfven
förskaffade honom stridigheter och obehag, till följd
hvaraf han orättvist aflägsnades 1888 från sin
befattning. Han har dessutom restaurerat Hôtel de
ville i Roanne (1865), S. Bruno i Grenoble (1870),
katedralen i Soissons (1876), absiden på katedralen
i Dol (1884). Slutligen har han utgifvit L’abbaye
royal du Mont Saint-Michel (1887; ny uppl. 1883)
och L’architecture gothique (1891).
*Corsica har enligt krigsministeriets beräkning en
areal af 8,722 qvkm. Den å sp. 577, r. 28 nämnda
floden heter Solenzara; den å samma sp., r. 31 nämnda
sjön Ino heter Nino. Den är
Tavignanos källa och har en areal af 6,5 har.
Creno har aflopp till Liamone. På Monte Rotondo
ligga 7 sjöar, af hvilka sjön Rotondo, 7 har, är
den största på ön. I slutet af 1880-talet upptog
den odlade jorden omkr. 190,000 har, vingårdarna
15,000, ängar och betesmarker 150,000 och skog
200,000 har. Vingårdarna, hvilkas afkastning ej
minskats genom phylloxeran, producerade 1888 271,230
hl. vin. Af husdjur hållas mest får (omkr. 465,000)
och getter (omkr. 226,000); antalet hästar, små,
men starka, och mulåsnor är litet (af hvardera endast
omkr. 10,000), och nötkreaturen äro ej häller många
(endast omkr. 62,000). Silkesodlingen lemnade 1889
25,660 kg. kokonger. En jernväg går från Ajaccio genom
tunnel under Vizzavonepasset till Bastia; bibanor
utgå från denna linie till Calvi på vestkusten och
Ghesonaccia på östkusten. Sammanlagda längden är
297 km. Folkmängden uppgick 1891 till 288,596 pers.,
alla af italiensk härkomst med undantag af en i 17:de
årh. inflyttad grekisk koloni och några tusen fransmän
i städerna. Folkbildningen står fortfarande lågt;
endast 4 franska depart. anses hafva en okunnigare
befolkning. C. tillhör undervisningsdistriktet Aix,
har 1 lycée, 3 kommunal-colléges, 1 lärare- och
lärarinneseminarium samt åtminstone en folkskola i
hvarje kommun.
Cort, Franz De, belgisk skald. Se De Cort.
Cortége [kårrtäsj], Fr.; följe, hedersfölje.
*Cortes, riksdagen i Portugal och Spanien. Se
vidare Portugal, sp. 50, och Spanien, sp. 123.
Cortex, Lat., bark, kork. — C. alstoniae (c.
echitis, c. tabernaemontanae). Se Dita-bark. —
C. angosturae. Se Angosturabark. — C.
(fructuum) aurantii, pomeransskal.
Se Pomerans. — C. bebeeru. Se Nectandra och
Bebeerubark. Suppl. — C. canellae albae. Se
Canella alba. — C. cascarillae. Se
Kaskarillbark. — C. cerebri, hjernbarken. Se Hjernan.
— C. Chinae. Se Exostemma och Kinabark.
— C. cinnamomi cassiae. Se Kanel-kassia.
— C. cinnamomi cyyfanici l. C. cinnamomi
malabarici. Se Kanel. — C. concessi (conaga pala). Se
Echites. — C. condurango. Se Kondurango. —
C. copalchi. Se Kopalki-bark.
— C. Esenbeckiae febrifugae. Se Esenbeckia.
— C. frangulae. Se Frangula. — C. geoffroyae. Se Andira och
Geoffroyabark. — C. granatorum malicorium
(c. psidii, c. radicis granati). Se Punica. — C.
mahagoni. Se Mahogniträdet. — C. malambo.
Se Malambobark.
— C. mezerei, tibast. Se Daphne, bot. —
C. monesiae. Se Monesiabark. — C. opuli (c.
sambuci aquatici). Se Viburnum. — C. padi. Se
Hägg. — C. quercus. Se Ek. — C. quillajae
chilensis. Se Quillaja. — C. rhamni purshiani.
Se Frangulabark. Suppl. — C. salicis.
Se Jolster. — C. tamarisci. Se Myricaria.
*Corti, L., f. 1823, blef envoyé 1867 i Madrid, 1869
i Holland och 1870 i Washington. Han återtog 1878
envoyéplatsen i Konstantinopel och fick 1880 rang af
ambassadör samt förflyttades 1885 såsom ambassadör
till London. Död 1888.
Corti, Alfonso, markis, italiensk anatom, studerade
i slutet af 1840-talet anatomi i Wien och vann genom
upptäckten af det efter honom benämnda cortiska
organet (se Hörselorgan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
