Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coronini-Cronberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mozart med text af L. Daponte. uppförd f. f. g.
i Wien 1790.
Cosimo di Mariano, Angelo di, italiensk målare. Se
Bronzino. Suppl.
Cosmas, helgon. Se Damianus.
Cosmè. italiensk målare. Se Tura.
Cosmetornis, zool., flaggnattskärreslägtet.
Se Nattskärrorna.
Cosmonetta, zool., ström-andslägtet (se
Dykänder).
Cossa, Baldassarro, påfven Johannes XXIII:s
namn före hans tronbestigning.
*Cossa, P., född 1830, dog i Livorno 1881. Hans
samlade lyriska dikter, »Poesie liriche», utgåfvos
1876.
Cossa, Luigi, italiensk nationalekonom,
f. 1831 i Milano, vardt juris doktor i Pavia
1853, hvarefter han vid Wiens och Leipzigs
universitet följde nationalekonomerna Steins och
Roschers föreläsningar. C. utnämndes 1858 till
e. o. och 1860 till ord. professor i nationalekonomi
vid Pavias universitet. Han var derjämte lärare
vid tekniska högskolan i Milano. Död i Pavia
1896. Med sundt kritiskt omdöme tillgodogjorde sig
C. sjelfständigt den utländska nationalekonomiska
literaturens resultat och pröfvade dem på italienska
förhållanden, hvarvid han höll sig obesmittad af
såväl Bastiats och Manchesterskolans optimism som
den tyska katedersocialismens ytterligheter. C:s
förnämsta arbeten, hvilka öfversatts till flere
språk, äro Primi elcmenti di economia politica
(3 delar. 1875 o. följ.; många uppl.; 3:dje delen
»Scienza delle finanze» finnes öfversatt till svenska
af T. Rabenius under titeln » Första grunderna af
finansvetenskapen», 1882), Guida allo studio della
economia politica (1876: 3:dje omarb. uppl. 1890)
och Saggi di economia politica (1878).
Costa, Lat., refben (se d. o.).
*Costa, Michele, f. 1810 (ej 1804), d. 1884,
kom 1829 till England, öfvertog 1846 ledningen af
Filharmoniska sällskapet och 1848 af Sacred harmonic
society i London, dirigerade sedan 1849 musikfesterna
i Birmingham och sedan 1857 Händelsfesterna
samt blef 1871 kapellmästare (»director,
composer and conductor») vid Her Majestyrs Opera.
A. L.
Costa, Isaak da. Se Da Costa.
Costa Alvarenga, Pedro Francesco da. Se Alvarenga,
P. F. da C. Suppl.
Costa del Balsamo. Se Balsamkusten. Suppl.
*Costarica har enligt mätningar på geografiska
anstalten i Gotha en areal af 54,070 qvkm. (enligt
officiella uppgifter 59,570 qvkm.). Gränsen
mot Nicaragua i n. bestämdes enligt skiljedom af
presidenten i Förenta staterna 1888 i enlighet med
fördraget 1858 så, att högra stranden af S. Juan
från mynningen till 5,5 km. nedanför Castillo
tillhör C., hvarefter gränsen följer floden och sjön
Nicaragua på 3,7 km. afstånd ända till mynningen
af Rio de la Flor, som faller ut i Stilla hafvet
straxt n. om Salinasviken. Gränsen mot Columbia
(båda staterna göra anspråk på Chiriquiviken)
är ännu icke bestämd. Folkmängden uppgick enligt
census 1892 till 243,205 pers., men då sannolikt
icke få förbigingos, kan man anslå siffran till
omkr. 262,700. Flertalet är af oblandad spansk ras:
resten består af 6,840
utländingar, 1,200 fria negrer, 600 kineser. 5,000
civiliserade och 2,800 ociviliserade
indianer. Hufvudmassan af befolkningen bebor
högslätten kring San José och Cartago samt Rio Grandes
dal. Statsreligionen är den romersk katolska, men
alla andra konfessioner äro tolererade. En biskop
finnes sedan 1850, lydande under ärkebiskopen af
Guatemala. För bildningen sörja universitetet
i San José, ett par lyceer och några hundra
folkskolor. Folkskoleundervisningen är numera
obligatorisk och kostnadsfri för båda könen, och
C:s undervisningsväsende är det bäst tillgodosedda i
Central-Amerika. — Med afseende på landets geologiska
byggnad må tilläggas, att medan sydligare delen af
bergskedjorna består af gneis och glimmerskiffer
samt granit och syenit, åtföljda af upprätta
och veckade miocena lager, finnes längre i n. en
mängd delvis ännu verksamma vulkaner, liggande i en
något böjd linie från n. v. till s. ö. och börjande
omkr. 30 km. s. ö. om sänkan mellan Salinasviken
och Nicaraguasjön, med dubbelvulkanen Orosi (2,638
m.), hvarefter följa i ordning Rincon de la Vieja,
Miravalles (1,434 m.) samt efter ett afbrott af
omkr. 100 km. Poás (2,644 m.), Barba (2,835 m.), nu
overksam, med kratern förvandlad till sjö, Irazú
(3,414 m.) samt Turialba (3,325 m.). Ingen af C:s
vulkaner har haft utbrott af lava i historisk tid,
men Turialba och Irazú hafva flere gånger utkastat
massor af aska. Jordskalf (vanligen lindriga)
förekomma ganska ofta. Söder om vulkankedjan
ligger Ochomogopasset (1,545 m.), från hvilket
utgå Rio Grande de Tarcoles till Stilla hafvet och
Reventazon till Antilliska hafvet, och som, fordom
ett sund, utgör, så att säga, det egentliga C.,
hufvudsätet för landets kultur och på samma gång
gräns mellan det uteslutande af vilda indianer bebodda
vulkaniska området i n. och det först på senare
tid af Gabb. Bowallius, Thiel m. fl. undersökta
berglandet i s., med bl. a. topparna Ujum (2,940 m.),
Nemu, Kamuk l. Pico Blanco (2,914 m.) och Róvalo
(2,137 m.), af hvilka Pico Blanco länge gällt för
vulkan. Landets mineralrikedom är icke stor, ehuru
guld-, silfver-, koppar- och blymalmer samt brunkol
anträffats på många ställen. — Den atlantiska sidan
af landet har ingen egentlig torr tid, medan på
Stilla-hafs-sidan Jan.–April äro regnfattiga,
så att växtligheten delvis förtorkar. I San
José (1,135 m. höjd) är årstemperaturen 20,8° C.,
ytterligheterna under året i medeltal 23,1° och 14,1°;
kallaste månaden är Dec. (20,1°), varmaste April
(22,2°). Regnmängden är 182 cm., störst i Juli
(40), minst i Febr. (0,2 cm.). På den östra, vid
Karibiska hafvet belägna sidan af bergen, hvilken
fuktas af passadvindarnas regn, går den af palmer
och andra tropiska trädformer bestående skogen
upp nästan till bergskammen; barrträd saknas der
alldeles, ekar och alpina buskar finnas endast i de
högre regionerna. På vestra sidan deremot uppträder
den tropiska skogen endast i närheten af kusten, ek
och barrträd finnas redan i den tropiska regionen och
alpina örter ej synnerligen högt öfver hafvet. Växt-
och djurverlden är ytterst rik; floran omfattar enligt
Pittier minst 2,200 fanerogamer, och fogelfaunan
(omkr. 700 arter) är dubbelt större än hela
Europas. Kaffe, som började odlas i C. 1817 och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
