Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coteau du Missouri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon i synnerhet folklifvet i norra Belgien. Till
hennes bästa berättelser höra De gemeente onderwijzer
(1862), Het geschenk van den jager (1864: belönt
med flamländska femårspriset), De koewaehter (1873)
och De hoogmoedige (1882).
Courtois [kourtåa’], Alphonso Charles, fransk
nationalekonom, f. 1825 i Paris, deltog i grundandet
af banken Crédit lyonnais, af hvars styrelse han
är medlem, höll föreläsningar i Paris och Lyon samt
vardt 1881 ständig sekreterare i Société d’économie
politique. Han tillhör den optimistiska skolan inom
nationalekonomien. Bland C:s utgifna arbeten må
nämnas Manuel des fonds publics et den sociétés par
actions (1855; 8:de uppl. 1883), Traité élémentaire
des opérations de bourse et de change (1866; 7:de
uppl. 1879) och Histoire des banques en France
(1875: 2:dra uppl. 1881).
Courtois [kourtåa’], Gustave Claude Étienne, fransk
målare, f. 1852, kom 1873 in i École des beaux-arts och
blef lärjunge under Gérôme samt erhöll 2:dra romerska
priset 1877. Af utställda taflor märkas Archimede’s
död, Orfevs (1876), Narcissus (1877), Courtisanen
Lats i helvetet (1878), Dante och Virgilius i
helvetet (1880), Atalas begrafning (1884), Mater
dolorosa (1887), Minne från Venezia (1889) samt
många porträtt. År 1890 deltog han i dissidentcrnas
utställning på Champ de Mars med Lisette, efter »Le
légataire» af Regnard (för Odéon-teaterns foyer),
Ninon, Le Matin o. a.
Courtry [kourtri], Charles Louis, fransk gravör
och etsare, född i Paris 1846, lärjunge af Gaucherel
och Flameng, har producerat många förträffliga blad,
såsom Slavmarknad, efter Gérôme, Kosakhästar i snö,
efter Schreyer, Rökare, efter Terborch, Henriette af
England, efter van Dyck, Gamla gummor på Piazza
Navona i Rom, efter Tony Robert-Fleury (1868–72),
för att nämna några bland de första, Snickarefamilj,
efter Rembrandt, porträtt af Gervasius, efter van
Dyck (1887–88), som exempel på de senaste. För öfrigt
har han graverat efter Delacroix, Meissonier, Pieter
de Hooch, Rousseau, Dupré, Diaz, Guillaumet, Laurens,
Munkaczy, Rubens, Henner, Holbein, Menzel m. fl.
Couteau de brèche [koutä’ dö bräsj], Fr. Se
Bresch-knif. Suppl.
Couvreur [kouvrör], Adrienne. Se
Lecouvreur.
Cowboys [ka’ubåjs], Eng. (»ko-pojkar»), i vestra delen
(företrädesvis Texas) af Nord-Amerikas Förenta stater
namn på boskapsherdarna, utmärkta ryttare, som med
skicklighet och mod förstå att hålla i hop och skydda
sina stora hjordar. Jfr Vaqueros.
Cowell [ka’uöll], Edward Byles, engelsk sanskritist,
f. 1826, studerade vid Oxfords universitet, verkade
såsom lärare i Kalkutta 1856–64 och utnämndes
1867 till professor i sanskrit vid Cambridges
universitet. C. har utgifvit och öfversatt Vararucis
prakrit-grammatika (1854; ny uppl. 1868), »Kanshitaki
upanishad» (1861) och »Maitráyanija upanishad» (1870),
»Kusumáñjali» (1864; ett hinduiskt vittnesbörd om tron
på ett högsta väsende), »Buddha-Karita» (1893–94)
m. m. samt utgifvit bl. a. »Divyāvadāna» (1886;
en samling äldre buddhistiska legender på sanskrit).
Cowen [kåön], Joseph, engelsk politiker, f. 1831
i grefskapet Durham, studerade vid Edinburghs
universitet och knöt i unga år förtrolig vänskap
med Mazzini, Garibaldi, Kossuth, Herzen och andra
politiska landsflyktingar. C. förfäktade ifrigt de
förtryckta europeiska nationernas sak och inrättade
ett boktryckeri för de revolutionära upprop, som
insmugglades uti Italien, Ungern och Polen. Af
Garibaldis och Langiewicz’ expeditioner var han en verksam
främjare. C. representerade 1874–86 staden Newcastle
i underhuset, hvarest han höll sig oberoende af
partiband. I inrikespolitiken visade han sig vara
demokrat och home-rule-vän. men i utrikespolitiken
imperialist. Han har varit en af banbrytarna för
kooperativa förenings-idén samt varmt förordat
folkuppfostran och socialt framåtskridande. C. eger
tidningarna »Newcastle (daily and weekly) chronicles»,
i hvilka han varit en flitig medarbetare, hvarjämte
han skrifvit många broschyrer o. dyl. Han är egare
af stora kolgrufvor och tegelbruk.
Cowen [kåön], Frederic Hymen, engelsk tonsättare,
f. 1852 i Kingston på Jamaica, kom fyraårig till
England och röjde mycket tidigt en musikalisk
begåfning, som utbildades under handledning af
Jul. Benedict och J. Goss samt derefter 1865–68 vid
konservatorierna i Leipzig och Berlin. Han blef 1882
föreståndare för musikakademien i Edinburgh. Såsom
pianist gjorde han konstresor med m:me Trebelli och
besökte då Sverige (1876 och 1879). 1888–89 vistades
han på inbjudning i Melbourne, Australien, för att
anföra den serie konserter, som egde rum der i 6
månader under utställningstiden. C. står i spetsen
för den nyare instrumentalmusiken i England. Af hans
5 symfonier har den »skandinaviska» gjort sin rund
öfver Europa. Vidare uppskattar man hans orkestersvit
Language of flowers samt bland hans körverk
kantaterna The rose maiden (1870), The sleeping beauty
(1885), The water lily (1893) och The transfiguration
(1895). Han har äfven skrifvit 2 oratorier, 4 operor
(deribland Thorgrim, 1890), kammarmusik samt öfver
200 solosånger och duetter m. m., som delvis fallit
hans landsmän mycket i smaken.
*Coventry utgör sedan 1888 eget grefskap, 12,5 qvkm.,
52,724 innev. (1891). På senare tiden har tillverkning
af symaskiner och i synnerhet velocipeder (öfver 30
firmor) blifvit en framstående industri.
Coventry [kö’vöntri], stad i nord-amerikanska staten
Rhode Island, vid en biflod till Gawbuxet. 5,068
innev. (1890). Bomulls- och andra fabriker.
*Covilhao ligger i distriktet Castello-Branco.
*Covington hade 37,371 innev. 1891. Säte för en
katolsk biskop. Med det på andra sidan Licking
belägna Newport är C. förenadt genom en hängbro och
med Cincinnati genom en af Roebling byggd hängbro,
685 m. lång (mellan bropelarna 322 m.), 31 m. öfver
vattnet, och genom Chesapeake–Ohio-jernvägens bro.
*1. Cowley, H. W., var baron C., ej earl of C.
*2. Cowley, H. R. Ch. W., som 1857 upphöjdes till
earl of C., dog 1884.
Cowpen [ka’upön], stad i engelska
grefek. Northumberland. 12,982
innev. (1891). Stenkolsgrufvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
