Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ealing ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anledning deraf att några borgare, som ansågo sig
hafva blifvit förfördelade af en kapten vid
Andra gardesregementet, fingo understöd af en
folkhop. Denna begaf sig först till poliskammaren och
sedan till slottets borggård, fordrande officerns
bestraffning. Efter en köpman vid namn Ebel,
som dervid förde ordet, har upploppet fått sitt
namn. Hopen skingrades snart af en sqvadron dragoner,
men följande dag lät regeringen utfärda en förordning
för Stockholm, hvarigenom folkskockningar och
klubbsammankomster förbjödos och det befalldes, att
alla värdshus skulle stängas kl. 9 på aftonen. I ett
öppet bref från hertigen-regenten af d. 12 Jan. till
öfverståthållaren utmålades uppträdet i de mörkaste
färger och uppdrogs såsom ett bevis på förtroende
åt Stockholms borgerskap att sjelft efterspana
och aflemna de brottslige. Ebel och tvänne andra
borgare voro emellertid de ende, som blefvo ställda
till rätta. Den förstnämnde dömdes till fem års
landsflykt; de senare till vatten och bröd. Uppträdet
var i sjelfva verket alldeles ofarligt, men fick en
viss betydelse derigenom att det uppväckte en häftig
förskräckelse hos hertigen-regenten och hans gunstling
Reuterholm och till följd deraf bidrog till att de
öfvergåfvo de frisinnade grundsatser, som de lagt i
dagen i början af förmyndareregeringen. Dessutom gaf
det en förevändning att från underståthållareämbetet
aflägsna Liljensparre (se denne), hvilken beskylldes
för att hafva skrämt hertigen genom öfverdrifna
berättelser om upploppet. S. B.
Ebenist (Fr. ébéniste, egentl. en, som arbetar
i ebenholz), schatullmakare, konstsnickare. Bland
svenska ebenister framstår (från Gustaf III:s tid)
Georg Haupt, af hvilken utmärkta arbeten finnas i
Nordiska museet och på Drottningholm.
Eberle, Adam, tysk målare, f. i Aachen 1805, d. i
Rom 1831, studerade i Düsseldorf och slöt sig till
Cornelius såsom hans bästa lärjunge. Hans första verk
var Kristi grafliiggning, måladt i Düsseldorf. Sedan
följde han Cornelius till München, der han utförde i
Odeon Apollo bland herdarna och i Hofgarten Maximilian
I mottager kurfurstevärdigheten i Bajern.
Eberlein, Georg, tysk arkitekt, f.. 1819 i Linden
(Mittel-Franken), d. 1884 i Nürnberg, studerade först
vid polytekniska skolan i Nürnberg, sedermera under
Heideloff (d. 1865), som han hjelpte vid dekoreringen
af stiftskyrkan i Stuttgart samt 1840–42 vid slottet
Liechtenstein vid Reutlingen. Efter att i 10 år
varit verksam vid Würtembergs fornminnesförening
dekorerade han 1855 slottet Hohenzollern i Schwaben,
sedermera korsgången i Aschaffenburgs stiftskyrka,
dômen i Erfurt, S. Emmeran i Regensburg m. m.
*Ebers, Emil, dog 1884.
*Ebers, G. M., lemnade 1889 sin
Leipzig-professur. Han har vidare författat de
arkeologiska romanerna Der kaiser (2 bd, 1881;
»Kejsaren», s. å.), Serapis (1885; svensk öfvers.
s. å.), Die Nilbraut (3 bd, 1887; »Nilbruden», s. å.),
Josua (1889; svensk öfvers. 1890), Per aspera (1892;
svensk öfvers. s. å.) och Kleopatra (1894; svensk
öfvers. 1895). Hans helleniska idyll Eine frage (1881;
»En fråga», s. å.) är skrifven till en tafla af Alma
Tadema. I andra omgifningar röra sig E:s romaner Die
frau bürgemeisterin (1882;
»Fru borgmästarinnan», s. å., en skildring från
Nederländernas frihetsstrid), Ein wort (1883; »Ett
ord», s. å.), Die Gred (2 bd, 1888; »Gred», 1889)
och Im schmiedefeuer (1895), bägge med ämnen från
det gamla Nürnberg, samt Im blauen hecht (s. å.),
hvilken sistnämnda spelar i Tyskland i början af
1500-talet. E:s omtyckta romaner hafva utgått i
många upplagor. Som sagoförtäljare har han försökt
sig med Drei märchen (1891; »Tre sagor för gammal
och ung», s. å.). Hans memoarverk Die geschichte
meines lebens utgick i 4 uppl. 1893. På vers skref
han novellen Elifên. Ein wüstentraum (1888;
7:de uppl. 1890). Till hans i hufvudart. nämnda
vetenskapliga arbeten sluta sig bl. a. Palästina
in bild und wort (med H. Guthe, 2 bd, 1884; 2:dra
uppl. 1886–87), Cicerone durch das alte und neue
Egypten (2 bd, 1886), Papyrus Ebers. Die maasse
und das kapitel über die augenkrankheiten (2 bd,
1889), Sinnbildliches. Die koptische kunst (1892) och
Antike portraits (1893; om fynden vid Fajjûm). E:s
»Gesammelte werke» utgåfvos i 25 bd 1893 o. följ.
*Ebersberg. 2. O. F., afled i Döbling nära Wien 1886.
*Eberswalde hade 18,296 innev. 1895.
*Ebert, Karl Egon von, afled i Prag 1882.
*Ebert, Adolf, afled i Leipzig 1890.
*Ebert, Karl, afled i München 1885.
Ebesfalva. Se Elisabethstadt.
Ebner-Eschenbach, Marie von, baronessa,
österrikisk författarinna, född grefvinna
Dubsky, född d. 13 Sept. 1830 i Mähren, gift 1848
med nuv. fältmarskalklöjtnanten baron v. E.-E.,
har förvärfvat sig anseende som den yppersta nu
lefvande prosadiktarinna på tyskt mål. Utgående från
satirisk skildring af den högre societeten i Wien
(Die prinzessin von Banalien, 1872; Zwei comtessen,
1885, m. m.), indrog hon efter hand i sin ämneskrets
alla samhällstillstånd och tidsfrågor. Hon förkunnar
städse i olika vändningar menniskokärlekens och den
handlingskraftiga försakelsens ideal. Bland hennes
arbeten, hvilka utgått i flere upplagor, må nämnas
Neue erzählungen (1881), Dorf- und schlossgeschichten
(1883; ny följd 1886), romanerna Das gemeindekind
(2 bd, 1887) och Unsühnbar (1890), Margarete (1891)
samt Parabeln, märchen und gedichte (1892). Samlade
upplagor af hennes arbeten utgåfvos 1893 och 1893–94.
*Ebrard, J. H. A., afled i Erlangen 1888.
Ebrodunum. Se Embrun.
Eburodunum, stad i det gamla Gallien, i helvetiernas
land, det nuvar. Yverdon. — Lacus eburodunensis,
Neuchâtelsjön.
Eburovices. Se Evreux.
Eccles [ä’cköls], stad i eng. grefskapet Lancaster
vid Irwell, 7 km. v. om Manchester. 29,600
innev. (1891) tills. med Barton-on-Irwell och andra
förstäder. Bomullsindustri.
*Ecclesall-Bierlow hade såsom helsovårdsdistrikt
80,824 innev. 1891.
*Echague [etsjāgve], R., dog i Madrid 1887.
Echange [esja’ngṡj], Fr., vexel (se d. o.).
Échappement [esjappöma’ng]. Se under Echappade. Om
double échappement, musikt., se Pianoforte, sp. 1241.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
