Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrisk endosmos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landtbruksskola vid Skeppsholmen, skogsskola
på Hunneberg, slöjdlärareseminarium vid Nääs,
slöjdseminarium å Kölingsholm, teknisk elementarskola,
lägre teknisk yrkesskola samt väfskola i Borås, slöjd-
och teknisk skola samt 4:de distriktets döfstumskola
i Vänersborg, normalskola för halmflätning vid
Upperud. Af hela egovidden, 1,184,465 har, beräknades
1894 15,2 proc. vara odlad jord, 8,5 proc. naturlig
äng och 34,3 proc. skogbärande mark. Hafre, länets
hufvudsäde, lemnar en afkastning, som, utöfver
husbehofvet, gifver betydligt öfverskott till afsalu;
rågskörden motsvarar väl i allmänhet behofvet,
men är otillräcklig för vissa orter (företrädesvis
Marks härad och norra Dal); hvete odlas jämförelsevis
litet och nästan uteslutande på större egendomar,
så att afkastningen icke på långt när motsvarar
förbrukningen; potates odlas utöfver husbehofvet
endast i de södra delarna af länet för afsättning till
dervarande brännerier. De vattensjuka markerna,
kärren och mossarna intaga en ganska betydande
areal, utgörande enligt beräkningar i Vestgötadelen
närmare 60,000 har (deraf ensamt inom Marks, Vedens,
Bollebygds, Ås, Gäsene och Kinds härad 49,700 har) och
på Dal omkr. 26,000. Hur mycket deraf genom afdikning
kan vinnas för odling är ej i sin helhet kändt, men
torde vara högst betydligt; först under de sista åren
har något större intresse för denna för jordbrukets
utvidgning och utveckling vigtiga fråga visat
sig och vattenaftappningsarbeten med statsbidrag
företagits. En del af mossarna tillgodogöres för
beredande af bränntorf, å andra ställen tillverkas
torfströ och torfmull. Boskapsskötseln anses hafva
en jämförelsevis låg ståndpunkt; mejerirörelsen har
först på sista tiden gjort några afsevärda framsteg. —
Bergshandteringen är obetydlig. Endast 1 jernverk
finnes, Gullöfors vid Trollhättan. Fabriksrörelse
drefs 1894 vid 280 fabriker, deraf 205 på
landsbygden, med 10,566 arbetare (7,490 på
landsbygden) och ett tillverkningsvärde af 28,24
mill. kr. (18,5 mill. på landsbygden). Med
afseende på sammanlagda tillverkningsvärdet
(7,44 proc. af hela rikets) intager länet
5:te platsen (Stockholms stad inberäknad) och
landsbygdens tillverkning (10,68 proc. af rikets
landsbygds) öfverträffas endast af Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus läns landsbygd. Vigtigast är
textilindustrien med bl. a. 10 bomullsgarnsspinnerier
(tillverkningsvärde 3,86 mill. kr.), 10
bomullsväfverier (tillv.-v. 5 mill. kr.) samt
20 jernförädlingsverk (tillv.-v. omkr. 2,4
mill. kr.). Handtverksnäring idkades 1894 af
979 pers., med 949 arbetare. Fabrikanternas och
handtverkarnas sammanlagda bevillningsbelopp utejorde
22,128 kr. Handel idkades af 1,104 pers., med 737
biträden; 772 af de förra och 385 af de senare
tillhörde landsbygden, siffror, som öfverträffas
endast af Malmöhus läns landsbygd. Sjöfart drefs
af 109 segelfartyg, om 6,837 t., och 41 ångf., om
2,723 t. och 785 hkr. Bränvinstillverkningen lemnade
1893–94 vid 6 brännerier 283,382 l. sprit af 50
proc. alkoholhalt i utbyte mot 94,426 kg. spanmål och
21,000 hl. potates. Jernvägarna hade 1894 en längd af
554 km., deraf 82 km. statsbanor och 472 km. enskilda
jernvägar. — Hemmantalet utgör 4,181 3/8 mantal för
landet och 315/8 mtl
för städerna. Taxeringsvärdet år 1895 var för
jordbruksfastigheter 99,764,100 kr. å landsbygden och
2,420,800 kr. i städerna samt för annan fastighet
14,131,000 kr. å den förra och 16,379,350 kr. i de
senare. I dessa summor ingår ej värdet af statens
och menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden
till 9,316,770 kr. och i städerna till 2,940,900
kr. Fideikommissegendomar till ett taxeringsvärde
af fullt 2 mill. kr. innehades 1890 af 12 pers. Vid
samma tid var den fasta egendom, som innehades af
inhemska aktiebolag, taxerad till 5,2 mill. kr. och
den, som egdes af främmande makters undersåtar,
till nära 1 mill. kr.
*Elfsborgs lösen. Råd 17 står årligen, bör vara
hvarje termin.
*Elfsborgs regemente är sedan d. 1 Jan. 1894 indeladt
med 1,107 nummer i Elfsborgs län. Dess verkliga
styrka utgör 44 officerare, 53 underofficerare och
musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 1,000 man
i nummer (af hvilka 108 korpraler, 44 volontärer och
40 spel och trumslagare). Dess chefsstation är Borås;
dess mötesplats Fristadhed, i Fristads socken. C. O. N.
*Elfsby. 1. Socken i Norrbottens län, Elfsby
tingslag. 1,688 qvkm. 4,413 innev. (1895). E. skildes
1894 från Piteå stad till eget pastorat. —
2. Tingslag, ingår i Piteå domsaga och fögderi samt
omfattar endast E. socken.
*Elfsered, socken. 5,262 har. 555 innev. (1895).
*Elfsyssel. 1. E:s Norra kontrakt. 72,440 har. 27,484
innev. (1895). Norra Ryr kallas numera Lane-Ryr. —
2. E:s Södra kontrakt. 92,541 har. 33,675
innev. (1895). Karlstens slottsförsamling har
upphört.
*Elfsåker, socken. 4,720 har. 1,270 innev. (1895).
Elfte axiomet. Se Parallel, sp. 750.
*Elfva. Om anledningen till s. k. »elfdans» se
Musseron.
*Elfvestad, socken. 2,054 har. 752 innev. (1895).
*2. Elfving, N. A., var kadett endast Maj–Juli
1850. Han afled i Stockholm d. 4 Mars 1891.
*Elgar. Jagt på elg är i allmänhet förbjuden under
tiden d. 1 Jan.–31 Aug. och d. 16 Sept.–31 Dec.,
men inom Jönköpings och Kronobergs län helt och
hållet under åren 1896–1900 och i Vesterbottens län
till d. 1 Sept. 1900. Se vidare Domänstyrelsens
kung. ang. fridlysningstid för vissa djurslag af
d. 27 April 1896.
*Elgarås, socken. 11,916 har. 1,763 innev. (1895).
*Elghult, socken. 40,000 har. 4,448 innev. (1895).
Elgin, stad i nord-amerikanska staten Illinois,
vid Fox river och Chicago, Milwaukee and S:t
Paul railway, 56 km. n. v. om Chicago. 17,823
innev. (1890). Dårhus. Tillverkning af fickur, ost,
smör och kondenserad mjölk.
*2. Elgin, J. B., dog i Dharmsálá.
El-Grao. Se Valencia.
*Elgå, socken. 17,455 har. 1,768 innev. (1895).
El-hasa. Se El-ahsa.
*Elias. 1. Mount S:t Elias ligger, enligt J. E. Mc
Graths och J. H. Turners mätningar 1892, under 60°
17’ 35" n. br, och 140° 55’ 20" v. lgd och således
inom britiskt område. Dess höjd skall enligt Mc
Graths och Turners med stor noggranhet företagna
mätningar uppgå till 5,490 m. S:t E. är betäckt med
ofantliga glacierer, af hvilka den på södra sidan
ända till hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
