Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Essen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uralfloden och Kaukasuskammen (utan Novaja Zemlja)
9,814,350 qvkm. 4. E. inom de vidsträcktaste gränser
10,327,350 qvkm., a) Vest-E. 4,391,350 qvkm., b)
Öst-E. i vidsträcktaste mening 5,936,000 qvkm.,
näml. Ryssland till Ural och Kaukasuskammen 5,423,000
qvkm., landskapen på östra sidan af Ural 275,000
qvkm., steppen mellan Uralfloden och Emba 163,000,
Kaukasus, södra sidan af berget 75,000 och med
inberäkning af polaröarna Island, Novaja Zemlja,
Spetsbergen och Björnön (266,667 qvkm.) 10,594,017
qvkm.
Höjdförhållanden (sp. 824). De länge i geografiska
läroböcker fastslagna beteckningarna uralsk-baltiska
och uralsk-karpatiska landåsarna hafva genom
v. Tillos i slutet af 1880-talet utgifna hypsometriska
karta öfver europeiska Ryssland visat sig icke
ega någon motsvarighet i verkligheten. De höjder,
som man förr antog bilda sammanhängande åsar med
öst-vestlig riktning, bilda tvärtom två breda
landhöjningar i meridianens riktning. Den ena af
dessa, hvilken lämpligen kan kallas den central-ryska
landhöjden, sträcker sig från Valdai i n. till Donets’
berg i s. och griper med sina vestliga grenar in i
Weichsels flodområde vid Brest-Litovski. Den skiljer
det baltiska låglandet från öfre Volgas och Dnjeprs
flodområde och äfven det sistnämnda från Volgas och
Dons. Vester om denna vidsträckta landhöjd, på hvilken
floderna Njemen, Düna, Lovat, Volga, Oka, Don, Donets
och Dnjepr hafva sina källor, ligga den baltiska
och polska lågslätten och den breda slätten kring
mellersta Dnjepr och Pripet. Den andra landhöjden,
som nästan parallelt med den förra skär det inre af
europeiska Ryssland, är Volgaåsen, som sträcker sig
längs högra stranden af Volga från Nisjnij-Novgorod
och Kazan i n. till Tsaritsyn i s. och i v. till
Tambov. Mellan denna och den centralryska landåsen
ligger ett bredt lågland, som, på visst sätt bildande
det egentliga centrum i det europeiska Ryssland,
sätter Okas källområde i förbindelse med Dons.
Befolkningsförhållanden. Folkmängden i E. 1895 anses
hafva utgjort omkr. 375 mill., d. v. s. omkr. 23,6
proc. af hela jordens befolkning. Af dessa äro
omkr. 115 mill. germanska folk, 111 mill. romanska
och 116 mill. slaviska folk samt af de mindre
stammarna omkr. 3,4 mill. kelter, 3,1 mill. litaver,
letter o. s. v., 7 mill semiter, 13 mill. finnar och
magyarer, 1,7 mill. basker, armenier och zigenare
samt omkr. 5 mill. turkar, tatarer och mongoler. —
I genomsnitt är E., med 38 pers. pr qvkm., den
tätast befolkade verldsdelen, nära dubbelt så
tätt befolkad som den närmast i folkmängdstäthet
kommande verldsdelen, Asien (omkr. 20 pers. pr
qvkm.). Öfverallt ökas stadsbefolkningen på
landsbygdens bekostnad, men medan den förra i
England utgör nära 72 proc., i Skotland omkr. 65,
i Nederländerna och Belgien omkr. 60, Tyskland och
Italien 42,5, Spanien 40 och i Frankrike öfver
37 proc., utgör den i norra, östra och sydöstra
E. med dess föga utvecklade industrialism endast
15–20 proc. af hela befolkningen. Städer med öfver
50,000 innev, egde E. vid 1890-talets början 267 med
sammanlagdt omkr. 47,5 mill. innev., d. v. s. 13,2
proc. af verldsdelen befolkning. Af dessa hade
England 62, med 44 proc. af hela befolkningen. —
Religion. Af verldsdelens befolkning vid midten af 1880-talet,
omkr. 358 mill., beräknades romerska katolikerna
utgöra omkr. 160, grekiska katolikerna omkr. 90,
protestanterna 87,3, judarna 7, muhammedanerna 6,74
mill., hvartill komma ett par hundra tusen hedningar
och några mill. utan eller utan känd religion. —
Handel och näringar. Af jordens handelsflottor, som
af N. Kiaer beräknas uppgå till omkr, 50,500 fartyg
(öfver 50 tons) med en drägtighet af 21,2 mill. tons
(eller i förmedladt tontal, d. v. s. segelfartygens
tontal + 3 gånger ångfartygens, 42,8 mill. tons)
egde E. vid 1892 års slut 34,200, med 16,7 (l. 35,3)
mill. tons och E. med biland
40,800, med 18,24 (l. 37,6) mill. tons.
Jernvägarna hade 1894 en sammanlagd längd af omkr. 246,000
km. med en beräknad anläggningskostnad af
62,4 milliarder kr. I fråga om jernvägsnätets
utveckling hade Nord-Amerikas förenta stater redan
1880 öfverflyglat E. och hade 1894 omkr. 288,500
km. jernvägar. Jorden i sin helhet anses hafva
omkr. 686,700 km. Den elektriska telegrafen
förfogade 1894 öfver en sammanlagd linie af något
öfver 630,000 km., men har på de sista decennierna
fått en medtäflare i telefonen, som i E. anses
ega omkr. 550,000 km. ledningar; äfven i fråga
om detta kommunikationsmedel öfverträffas E. af
nord-amerikanska unionen, der telefonledningarna hafva
en nära dubbelt så stor längd (omkr. 930,000 km.). —
Den odlade arealen har visserligen ökats (den anses
nu uppgå till omkr. 2,649,000 qvkm., d. v. s. nära
28 proc. af verldsdelens landområde), men E:s
befolkning har för sitt behof af brödsäd blifvit
ännu mer beroende af främmande verldsdelar. Med
afdrag af utsäde anses skörden af brödsäd (hvete,
spelt och råg) i medeltal på 1880-talet hafva
varit omkr. 566,6 mill. deciton och förbrukningen
utgjort omkr. 610 mill. deciton, hvadan E. behöft
en tillförsel från andra verldsdelar af omkr. 43,4
mill. deciton årligen.
Politisk indelning. E. räknar
78 stater (46 monarkier och 32 republiker), af hvilka
51 äro förenade i 2 förbundsstater (Tyska riket — med
4 konungariken, 6 storhertigdömet 5 hertigdömen,
7 furstendömen, 3 republiker och 1 »riksland» — och
Schweiziska edsförbundet, med 25 kantoner), 6 stå
i unionelt förhållande till hvarandra (kejsaredömet
Österrike och konungariket Ungern; konungarikena
Sverige och Norge; kejsaredömet Ryssland och
storfurstendömet Finland) och 2 stå under annan stats
öfverhöghet (republiken Andorra under Frankrikes och
furstendömet Bulgarien under Turkiets). Öfriga
monarkier äro: kejsaredömet Turkiet, konungariket
Storbritannien och Irland, konungarikena Danmark,
Nederländerna, Belgien, Spanien, Portugal, Italien,
Grekland, Rumanien och Serbien, storhertigdömet
Luxemburg samt furstendömena Monaco, Montenegro och
Liechtenstein. Republiker äro (utom de 25 schweiziska
kantonerna, de 3 tyska fristäderna och Andorra),
Frankrike och San Marino. — De europeiska staternas
besittningar i andra verldsdelar hafva under de gångna
15 åren ytterligare ökats, företrädesvis i Afrika, men
vidden af desamma, särskildt i nyssnämnda verldsdel,
kan ej exakt uppgifvas. Med inberäkning af Turkiet,
hvars kärna rätteligen ligger i Asien, stå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
