Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finspång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vederbörande nations konsul. Särskildt i arktiska
trakter har man med fördel användt flaskpost för att
öfverbringa underrättelser om polarexpeditioner. Men
äfven för mätning af hafsströmmarnas riktning och
hastighet har man begagnat densamma. Resultaten
tillkännagifvas årligen i »Nautical magazine»
(sedan 1840), »Annalen der hydrographie» (sedan 1873)
o. s. v.
Flassan [flassa’ng], Maurice. Se under Blaze,
A. H.
*Flatulens. Jfr Trumsjuka.
Flavia caesariensis. Se Stafford 1. och Warwick 1.
Flavia Neapolis. Se Nablus.
Flavium brigantium. Se Betanzos.
Flechsig, Paul Emil, tysk psykiater och anatom,
f. 1847, blef 1870 med. doktor i Leipzig, 1873
assistent vid det fysiologiska laboratoriet samt
1877 e. o. och 1884 ord. professor i psykiatri
derstädes. Hans vigtigaste arbeten äro Die
leitungsbahnen im gehirn und rückenmark des menschen
(1876) och Gehirn und seele (2:dra uppl. 1896).
R. T–dt.
*Fleckeisen, K. F. W. A., lemnade 1889 sin
lärareplats.
Flectere si nequeo superos, Acheronta movebo!,
Lat., »om jag ej kan beveka de himmelske (gudarna),
skall jag sätta afgrunden i rörelse», ett ur
Vergilius’ Eneid (bok VII, r. 312) hemtadt uttryck,
hvars innebörd är: tillgripa det mest förtviflade
medel för att vinna ett mål.
*Fleetwood hade 9,274 innev. 1891.
*Flegel, J. G., afled i Leipzig 1881.
Flegel, Eduard Robert, tysk Afrikaresande, f. 1855 i
Vilna, till yrket köpman, for 1879 uppför Binue, 200
km. längre upp än någon dittills kommit och 1880
uppför Niger till Gomba och derifrån till Sokoto
samt nådde 1882 på en alldeles ny väg Jola och på
återresan till Ngaundere d. 18 Aug. Binuës källor. I
sitt bemödande 1885 att öppna Niger-Binuë-området
för den tyska handeln förekoms han af det engelska
Niger-kompaniet (se Binue. Suppl.). Död i Brass
vid Nigerdeltat 1886.
Flegmonös (af Grek. flegmone, hetta), patol., som
åtföljes af varbildning, t. ex. flegmonös gastrit
(om denna se Magsjukdomar).
*Fleischer, H. L., afled i Leipzig 1888.
Fleischmann, Gustav Friedrich Wilhelm, tysk agronom,
f. 1837, sedan 1886 professor i landthushållning
i Königsberg, har författat bl. a. Studien über
das molkereiwesen in Dänemark, Schweden und Finland
(1875; tills, med Petersen och Boysen) och Lehrbuch
der milkwirthschaft (1893).
*2. Fleming, K. E. Å sp. 1436, r. 29 står Pargas,
läs Sjundeå.
11. Fleming, Göran, friherre af Liebelitz, riksråd,
diplomat, son af F. 6, född d. 29 Okt. 1628, blef
student i Upsala 1637, erhöll 1651 jämte syskonen
friherrlig värdighet och utnämndes 1660 till riksråd
och rikskammarråd. I April 1666 skickades han jämte
hofrådet P. I. Coijet såsom ambassadör till England
med uppgift att åstadkomma en närmare förening emellan
detta land och Sverige samt att medla i det krig,
som pågick emellan England å ena sidan samt det af
Frankrike och Danmark understödda Holland å den andra. Medlingen
antogs omsider af samtliga makter, underhandlingarna
fördes sedan Maj 1667 i Breda, och der undertecknades
frederna d. 31 Juli (n. st.) 1667. F. dog i Breda
d. 27 Sept. 1667, der hans kollega Coijet aflidit
d. 11 Juni (n. st.) s. å.
*Fleming, Paul. Hans (af
Max Meissner modellerade) staty restes 1896 i hans
födelseort Hartenstein i Erzgebirge.
Fleminge. Se Boxholm.
Flemming, Walter, tysk anatom, f. 1843, blef 1868
med. doktor, 1871 docent i anatomi i Rostock, 1873
e. o. professor i Prag och 1876 ord. professor i
anatomi i Kiel. Utom en stor mängd afhandlingar i
tidskrifter har han utgifvit Zellsubstanz, kern-
und zelltheilung (1882). R. T–dt.
*Flen, socken 5,118 har. 1,559 innev. (1895). F:s
jernvägsstation ligger vid Vestra (ej Södra)
stambanan.
Flengräs. Se Flen, bot.
*Flenninge. 2,214 har. 1,182 innev. (1895).
*Flensburg hade 40,852 innev. 1895.
*Flensburg, V., deltog äfven i 1883 års kyrkomöte och
var äfven der kyrkolagsutskottets vice ordförande,
men hindrades af sjukdom att bevista de följande
kyrkomötena.
Flenört, bot. Se Scrophularia.
*Fleringe, socken. 6,820 har. 356 innev. (1895).
Flerårig växt. Se Perenn.
Fleurier [flöriē], köping i schweiziska kantonen
Neuchâtel, på högra sidan af Traversdalen 128
km. s. v. om staden Neuchâtel. Omkr. 3,400
innev. Urmakareskola och stor urindustri.
Fleurs de garance. Se Krappblommor.
*Fleury, E. F., afled i Paris 1884.
Fleury [flörī], Jules, fransk författare, känd
under psevdonymen Champfleury, f. 1821, skildrade
Parisbohêmienernas äfventyrliga existensvilkor i
Confessions de Sylvius (1849) och Les aventures de
Mariette (1853). Hans dystra skildring Chien-Caillou
(1847) helsades af Victor Hugo såsom ett mästerstycke
af realistisk skildring. Verklig betydelse för
framtiden tillkämpade han sig genom sina med sinne
för skarp analys och liflig uppfattning af det komiska
skrifna prosaberättelser, med hvilka han ställde sig
såsom en icke ovärdig medtäflare till H. de Balzac och
framträdde som chef för en realistisk skola. F. skref
äfven arbeten rörande karrikaturens och keramikens
historia och var sedan 1872 föreståndare för det
keramiska museet vid porslinsfabriken i Sèvres. Död
1889.
Flevo, romarnas benämning på Zuiderzee.
Flexur (Lat. flexura, böjning). geol., en vanligen
genom sänkning uppkommen böjning af berglagren,
hvilken ej är så stark som ett verkligt veck, hvartill
den dock genom sidotryck kan öfvergå. Om lagren vid
böjningsstället afbrytas, öfvergår flexuren till
en förkastning (se d. o.). A. G. N.
Fliasia. Se Flius.
Flickan från Norge. Se Margareta, norska furstinnor 5.
Flickskolemöten. Se Läraremöten.
Flickveckan. Se Vecka.
Fliegende blätter [flīg-], T., »flygande blad», namn
på en tysk illustrerad skämttidning, som utkommer i
München sedan 1844 med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
