- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
869-870

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fucoideæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gay-Lussac, Faraday), hvarför också den fysikaliska
kemien utvecklades lika snabbt som de båda
systervetenskaperna. Sedermera inträdde småningom
en specialisering af de båda hufvudgrenarna,
hvilket hade till följd att mellanområdet blef
jämförelsevis försummadt, oaktadt några utmärkt
framstående fysikaliska kemister, såsom Bunsen och
Hittorf, utförde förtjenstfulla undersökningar
inom detta område. Största delen af denna periods
arbete nedlades på att finna s. k. stöchiometriska
relationer af rent numerisk natur mellan de olika
kemiska föreningarna och deras beståndsdelar. Man kan
beteckna denna tid — större delen af 19:de årh. —
såsom en tid för samlande af primär-observationer,
hvilka endast föga bearbetades. Karakteristiska
för denna tid äro Kopps och hans skolas arbeten. Af
samma art äro de vidsträckta undersökningarna inom
termokemien, hufvudsakligen utförda af Berthelot
och Thomsen. Redan på 1860-talet började studiet af
företeelserna vid dissociationen gifva anledning till
betraktelser af teoretiskt värde (S:te Claire Deville
och hans skola). Utomordentligt värdefull, fastän lång
tid nästan okänd, var W. Gibbs’ undersökning angående
tennodynamikens tillämpning på kemien (1876–78). Den
moderna riktningen tog emellertid egentlig fart först
vid midten af 1880-talet, då van’t Hoff publicerade
sin storartade generalisation af Avogadros lag, och
studiet af vätskornas elektriska ledningsförmåga
föranledde uppställandet af den elektrolytiska
dissociationsteorien (Arrhenius). Från denna grund har
en utomordentligt snabb utveckling af den fysikaliska
kemien egt rum, hufvudsakligen genom Ostwalds,
Nernsts
och deras lärjungars arbeten. Två stora
tidskrifter, »Zeitschrift für physikalische chemie»
(Ostwald) och »Journal of physical chemistry»
(Bancroft och Trevor), hafva gjort sig till
centra för publikationer inom detta område.
S. A–s.

Fysikbad. Se Färgning, sp. 609.

Fysilier, krigsv. Se Fusilier.

Fysiska sällskapet i Stockholm stiftades 1891 efter
inbjudning af prof. S. Arrhenius. Dess ändamål är
att sammanföra de i hufvudstaden boende personer,
som intressera sig för fysikens och närgränsande
vetenskapsområdens utveckling, till sammankomster,
der de vigtigaste framstegen inom sagda fack,
och särskildt de inom Sverige gjorda, framläggas
af personer, som sjelfva arbetat inom de af dem
behandlade specialiteterna. Sällskapets sammankomster,
som i regeln hållas å Stockholms högskolas fysiska
institut två gånger i månaden under det akademiska
läseåret, hafva besökts af en ständigt växande
åhörarekrets, bestående ej blott af vetenskapsmän,
utan äfven af skolmän, läkare, ingeniörer och
militärer. Genom i dagspressen offentliggjorda
referat af föredrag, som hållits i sällskapet, har
intresset för den fysiska vetenskapens nuvarande
snabba utveckling betydligt ökats äfven hos den
stora allmänheten.

Äfven i Upsala och Göteborg finnas Fysiska
sällskap (bägge stiftade af lektor C. A. Mebius
i Göteborg, det förra 1887, det senare 1891),
med i hufvudsak samma syfte som det i Stockholm.
S. A–s.

Fysostigmin. Se Kalabarbönor.

Fytogena bildningar. Se Zoogena bildningar.

Fåberg. Se Faaberg.

*1. Fåhraeus, O. I., dog i Stockholm d. 28 Maj
1884.

4. Fåhraeus, Olga Kristina Augusta, skådespelerska,
född Björkegren, f. i Stockholm d. 8 Sept. 1857,
ingick 1873 i k. teatrarnas elevskola, var 1875–79
anställd vid Nya teatern i Stockholm och tillhörde
derefter k. teatern, tills hon 1886 trädde i
äktenskap med literatören Klas F. (sysslings son
till F. 3) och lemnade scenen. Fru F:s majestätiska
gestalt, klassiskt skurna anletsdrag och fulltoniga
stämma hänvisade henne till det högre skådespelet,
inom hvilket hon äfven genom sitt temperament
var hemmastadd och firade vackra framgångar i
karaktersroller, bl. a. såsom Dagny i »Kämparne på
Helgeland», Leonarda, Tatijana i »Furstinnan Gogol»,
Susanne d’Ange i »Falska juveler» och Odette; men
längst skall man kanske minnas hennes Antigone (i
Sofokles’ sorgspel).

Fällning. Se Sömnad.

Fång, veterinärv. Se Hoflidanden.

Fånga uggla, sjöv. Se Styr.

Fångeshandlingar. Se Åtkomsthandlingar.

*Fångpredikant. Om vissa fångpredikanters extra
ansökningsrätt till regala pastorat se Pastorat,
sp. 863.

*Fångvård. I Danmark är sedan 1884 fängelseväsendet
lagdt under en af justitieministeriet utämnd
Överinspektör. — Jfr S. Wieselgren: »Sveriges
fängelser och fångvård från äldre tider till våra
dagar» (1895). J. H–r.

Får, zool. Se Fårdjur och Fårslägtet.

Fårkoppor. Se Ovinola.

Fårkummer, bot. Se Kummer.

*Fårö, socken, tillhör Gotlands norra härad. 14,736
har. 1,162 innev. (1895). Fårön ensam har en areal
af 10,159 har.

Fåttel. Se Fortel.

Fäderneslandet. 1. En 1830–33 i Stockholm utgifven
officiös tidning. Se Crusenstolpe, sp. 660. — 2. En
radikal halfveckotidning, som uppsattes i Lund 1852
och utgifves i Stockholm sedan 1853. Tidningens
förste redaktör, filos. doktor N. R. Munck af
Rosenschöld, sålde 1856 densamma till boktryckaren
J. F. Hagström, som fortfarande (1897) är dess
egare. Tidningen har alltifrån början användt det
s. k. ansvaringssystemet (jfr Indragningsmakt,
sp. 588). Dess upplaga är f. n. (1897) 18,000–20,000
ex., af hvilka största delen säljes såsom lösnummer i
landsorten (prenumeranternas antal uppgår till omkr.
2,500 pers.).

*Fädrelandet upphörde d. 31 Mars 1882.

*Fägre, socken i Södra Vadsbo kontrakt. 6,764
har. 2,229 innev. (1895).

Fällforsen, vattenfall. Se Pite elf och Ume elf.

Fällsöm sys med två sömmar; vid den första sammansys
de två tygstyckena, vid den andra invikes och tillsys
den ena kanten öfver den andra.

*Fältartilleriförråd. Jfr äfven Förråd.

Fältbatteri. Se Fästningskrig, sp. 635.

Fältbindel, krigsv. Se Skärp.

*Fältförvaltningstrupper. I Sverige började
trängtrupper uppsättas 1885. Se Träng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free