- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
911-912

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gellivare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skissbok på vers (1891). G. erhöll 1887
Egron-Lundgrensmedaljen för aqvarellmåleri och 1893
Karl Johans pris för literära förtjenster

*Gellivare. 1. Lappmarkssocken. 16,967 qvkm. 6,676
innev. (1895). Gellivare lappmarks tingslag,
omfattande endast G. socken, ingår i Kalix domsaga
och fögderi.

*Gellivare. Sedan frih. S. G. Hermelin på 1790-talet
fått hand om G. malmberg, började fyndigheterna
att bearbetas, men transportsvårigheterna voro
stora, och arbetet tog ingen fart. På 1820-talet
gjordes inmutningar i stort antal och verkställdes
undersökningar. De till följd af särskilda
privilegier (se hufvudartikeln) i Norrbotten anlagda
masugnar, bruk och sågverk (Gellivare-verken,
se d. o. Suppl.) äfvensom grufvorna å malmberget
samlades i konung Karl XIV Johans ego och öfvertogos
efter hans död (1844) af hans arfvingar, men såldes
jämte hemman, skogar och skogsafverkningsrättigheter
1855 till ett konsortium, hufvudsakligen bestående af
norrmän, för 1,040,500 rdr. Konsortiet öfverlät 1861
verken och grufvorna till ett svenskt bolag, som
1864 sålde dem till ett engelskt bolag, »The
Gellivare Company Ld» för 3,106,250 rdr rmt, hvaraf
hälften belöpte sig på grufvorna. Bolaget skulle
kanalisera Lule elf mellan Luleå och Storbacken samt
bygga jernväg från sistnämnda plats till G. och
fick för detta ändamål, bland andra förmåner,
af staten ett lån på 852,000 rdr rmt. Arbetena å
kommunikationsleden afstannade emellertid 1866 (i
sammanhang hvarmed återstoden af lånet, 352,000 kr.,
ej utbetalades). Bolaget försattes 1867 i konkurs,
och Gellivareverken inropades 1869 på auktion af
ett nytt engelskt bolag »The New Gellivare Company
Ld» för 775,000 rdr rmt. Auktionen öfverklagades,
och bolaget fick först 1871 köpebref och måste 1872
erlägga en dryg summa för att åtkomma grufvorna
(hvilka en svenäk man 1867 inmutat i sitt namn), men
transporterade dem s. å. jämte fastigheterna på
»Giles Loder» i London. Men sedan upplyst blifvit,
att »Giles Loder» vore en firma, och att Mr Giles
Loder dött redan 1871, förklarades 1873 Mr Robert
Loder, berättigad besitta fastigheterna, men icke
grufvorna, hvilka derför öfverlätos åt en svensk
man. Derefter bildades ett svenskt aktiebolag
»Gellivare aktiebolag» (hvars förnämste delegare
dock voro engelsmän) med ett kapital af 9,998,640
kronor. Bolaget öfvertog 1882 Gellivareverken, men
nödgades betala 1 mill. kr. för grufvorna till den,
som 1873 fått dem på sig öfverlåtna. Det engelska
jernvägsaktiebolag, som fått på sig öfverlåten
koncessionen att anlägga Luleå–Ofotens jernväg (se
d. o.) och som 1884 börjat arbetet i både Sverige och
Norge samt i Dec. 1887 fört det första lokomotivet
till G., erhöll, efter aftal med Gellivare aktiebolag,
genom nåd. resol. d. 28 Nov. 1884 rätt att bryta
G. grufvor samt bröt 1888–89 omkr. 150,000 ton malm,
hvaraf en del exporterades. Jernvägsbolagets brytning
upphörde med bolagets 1889 iråkade obestånd.

S. å. inmutades grufvorna å nyo under uppgift att de
voro sonade. Process uppstod mellan den nye inmutaren
och Gellivare aktiebolag. Dom till nye inmutarens
förmån föll i häradsrätten 1891.
Saken fullföljdes ej, utan uppgjordes s. å. i godo
på det sätt att bolaget mot en större summa afstod
från att vädja till högre rätt. Bolaget upplöstes,
sedan Mr R. Loder dött, och dess egendom försåldes
till olika personer och bolag. År 1891 trädde det
året förut nybildade Aktiebolaget »Gellivare malmfält»
i besittning af fyndigheterna å G. malmberg. Det har
undersökt fyndigheterna, utfört betydande tunnel-
eller stoll-arbeten, nedsänkt flere schakt för
att förbereda blifvande arbeten, anlagt elektrisk
kraftstation för flere hundra hästkrafter att
användas till belysning i grufvorna, till transporter,
vattenhållning o. s. v., uppfört arbetarebostäder,
kontors- och bostadslägenheter och sysselsätter vid
grufvorna (år 1895) omkr. 2,000 arbetare. På företaget
hafva nedlagts många millioner kr., och trakten har
från en ödemark förvandlats till en plats, der liflig
verksamhet råder. Om rörelsens liflighet vittnar
bl. a. att trafikinkomsten vid G. jernvägsstation
1895 var 2,11 mill. kr., d. v. s. näst inkomsten vid
Stockholm, Göteborg och Luleå
den största i riket. Finska språket, som förr var
det herskande, har ersatts af det svenska, och
befolkningen i G. socken har under tiden 1891–95 vuxit
med 56 proc. Mellan G. och Luleå har odlingen ökats
och befolkningen fått nya inkomstkällor. Luleå stads
befolkning har 1891–95 ökats med 43,5 proc. Från Luleå
utskeppas nämligen Gellivaremalmen. För detta ändamål
äro på Svartön vid Luleå storartade anläggningar
gjorda.

I Gellivare malmberg hafva brutits följande
malmmängder:
År 1886 85 ton År 1891 280 ton
1887 2,200 » 1892 178,000 »
1888 81,500 » 1893 306,600 »
1889 69,900 » 1894 655,400 »
1890 1,140 » 1895 624,700 »


Gellivare malmberg höjer sig öfver den kringliggande
marken med mindre brant sluttning mot s.,
brantare mot n. Det har två toppar, den högre
(617 m. öfver hafvet) Välkommans kulle i v.,
Tingwalls kulle i ö. Mellan dessa framgår ett
komplex af malmfyndigheter, gemensamt kallade
»Stora malmen». Andra betydande malmfyndigheter äro
Kaptenslagret, Seletsmalmen, Hermelin-Johannesmalmen,
Alliancens och Dennewitzmalmerna, Koskulls kullars
malm m. fl. Från Malmbergets station å Luleå–G.-banan
utgå sidospår dels rundt om malmbergets östra sida
till Tingwalls kulle, dels åt v. för att upptaga
Välkommans malmer. Malmbrytningen eger f. n. rum i
Tingwallskullen och andra fyndigheter tillhörande
Stora malmen, i Välkomman, i Kaptenslagrets mäktiga
malmer m. fl. ställen. Brytning har hittills egt
rum uteslutande i öppna dagbrott, hvarifrån malmen
nedfraktats till jernvägen på rutschbanor; men
under tiden har man på flere punkter anlagt stollar
(tunnelarbeten) och schakt för att åtkomma malmen på
större djup. Bland dessa arbeten märkas en tunnel å
Tingwallskulle, omkr. 210 m. lång, den omkr. 450
m. långa och mycket rymliga Hermelinsstollen
m. fl. För blifvande igensättningsbrytning å
Kaptenslagret äro 3 schakt under arbete, som till en
början äro planlagda till djup af resp. 111, 78 och
66 m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free