Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högseröd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvinnor i Gefle och vid Örebro, med sammanlagdt
87 platser. Vårdanstalterna (asylerna) voro 8,
näml. Johannesbergs asylafdelning, idiotanstalten
på Sofielund (från 1866), idiotasylen vid Sköfde,
anstalterna »Hoppet» och »Tillflykten» vid Vilhelmsro
nära Jönköping (endast för epileptiska), »Skuggan»
vid Trånghalla nära Jönköping, Mariehäll i Sundbyberg
(för epileptiska), Högalid vid Mariestad och asylen
vid Åhus, med sammanlagdt 132 platser. Af 20 landsting
voro till resp. anstalter för år 1896 anvisade
sammanlagdt omkr. 66,000 kr. Statens årliga bidrag har
vuxit från 2,500 rdr (af 1870 års riksdag beviljadt
för 1871) till 150,000 kr. (af 1897 års riksdag
beviljadt att utgå såsom förslagsanslag). Från och
med 1886 har statsanslaget utgått på ordin. stat. En
1893 tillsatt k. komité ansåg i sitt betänkande af
Mars 1894, att undervisningen borde vara obligatorisk
för bildbara andesvaga barn liksom för de döfstumma,
och att statsanslaget måtte höjas med 250,000 kr.,
hvartill skulle komma statens bidrag för en gång (1,8
mill. kr.) till bestridande af halfva kostnaden för
uppförande af asyler för icke bildbara andesvaga. De
officiella siffrorna ang. de andesvagas antal äro
mycket ofullständiga. Enligt folkräkningen 1890
skulle det utgöra (säkert för lågt beräknadt) 7,619
(4,365 mankön och 3,254 qvinkön), deraf 1,310 i
åldern 7–16 år. — I Norge, hvarest obligatorisk
skolundervisning är föreskrifven för andesvaga barn,
finnas 3 anstalter för dylika: institutet Lindern
för gossar (122 platser) och Thorshaug för flickor
(16l platser) i Kristiania (båda grundlagda 1875)
samt Sæthres institut vid Bergen för gossar och
flickor (125 elever, grundl. 1882), alla privata,
men åtnjutande statsbidrag (1893–94 : 114,990 kr.). —
I Danmark, der verksamheten för de andesvaga nått
en hög utveckling, äro de af staten understödda
anstalterna (statsanslaget för 1893 var 260,000
kr.) Gamle Bakkehus vid Köpenhamn, med filial
på Ebberödgaard, och de Kellerska anstalterna,
hvilkas början kan räknas tillbaka till 1856 och som
bestå af en skolafdelning jämte försöksafdelning, 3
asylafdelningar samt 2 arbetsafdelningar. — I Finland
finnes endast en uppfostringsanstalt, näml. i Vånå
socken, Tavastehus län, hvilken åtnjuter statsanslag.
*Idislare. Jfr äfven Merycism.
*Idre, kapellförsamling. 738 innev. (1896).
*Idrîsî. Jfr E. A. Brandel: »Om och ur den arabiska
geografen I.» (1894).
Idströms torsksaft. Se Torsk.
Idun, en i Stockholm utgifven praktisk veckotidning
för kvinnan och hemmet, hvilken uppsattes i Dec. 1887
af Johan Frithiof Hellberg (f. i Danmarks socken, Uppsala län, d. 5
Aug. 1855, student 1876, sedermera verksam
som öfversättare och tidningsman, sedan 1884 i
Stockholm). I sitt flitiga afhandlande af såväl
hushållsfrågor som hemlifvets ideella intressen viste
tidningen att träffa den qvinliga allmänhetens smak
samt vann derigenom en betydande spridning (1897 i
en upplaga af något öfver 20,000 ex.). Hellberg är
fortfarande tidningens redaktör. Redaktionssekreterare
har från 1888 varit Johan Nordling. Flertalet af
Sveriges nuvarande författarinnor och författare har
lemnat vittra eller andra bidrag till tidningen. Denna
innehåller i hvarje
nummer bl. a. porträtt med biografi af någon
svensk qvinna, som verkat förtjenstfullt i
en eller annan riktning. I samband med »Idun»
utgifves från 1889 en »modetidning» och från 1893
ett »romanbibliotek». Prenumerationspriset var
t. o. m. 1890 4 kr. och har derefter utgjort 5 kr.
Iferten. Se Yverdon.
*Ifvarsson, K., hade plats i statsutskottet (sedan
1883 såsom vice ordförande) t. o. m. 1889 och
var vice talman äfven vid 1884 års riksdag. Han
var led. af 1886 års komitéer för utredande af
frågorna ang. fraktlindring vid statens jernvägar
och ang. differentialtullar. Död d. 27 Dec. 1889.
*Ifvetofta. 7,243 har. 2,236 innev. (1896).
*Ifd, socken. 3,018 har. 427 innev. (1896).
*Igel. — Om den s. k. artificiella igeln
l. Heurteloups igel se Koppsnäppare.
Igelnejonögat. Se Nättingen.
Igelvass, bot. Se Igelknopp.
*Igelösa. 668 har. 256 innev. (1896). Annexet heter
Vestra Odarslöf.
Igensättning, gruft. Se Falu grufva. Suppl.
*Iggesund. Iggesunds bruk har ytterligare 1
finvals- och 2 specialvalsverk, 4 ånghammare, 1
lancashirehärd, reparationsverkstad, sågbladsverkstad,
manufaktursmedja, såg med 6 ramar, ånghyfleri
och qvarn. Årliga tillverkningen är i medeltal
9,000 ton tackjern, 4,500 t. bessemergöt, 1,800
t. smältstycken, 5,000 t. valsadt och smidt stål
och jern, 500 t. knipp- och ånghammarsmidt stål,
maskindelar och diverse redskap samt 11,000 standards
sågade, bilade och hyflade trävaror. Vid sågen
sågas omkr. 320,000 timmer. Vid Strömbacka bruk
finnas äfven 4 vallonhärdar. Tillverkningen der är
omkr. 700 ton ståljern och 1,000 t. vallonjern. Vid
Movikens masugn tillverkas årligen omkr. 3,500 ton
tackjern. Bruksegendomens taxeringsvärde är nu (1897)
omkr. 3,1 mill. kr.; till bruket höra omkr. 130,000
har egen skogsmark och 50,000 har afverkningsrätter.
Igilgilis. Se Djidjelli. Suppl.
Iglesias, Miguel, president i Perú, f. 1822, var
1879–83 krigsminister och 1883–85 republikens
president (se vidare Perú) och är nu bosatt i
Frankrike.
*Ignaberga. 2,958 har. 822 innev. (1896).
*Ignatius, K. E. F., blef 1885 ledamot af
kejs. senaten och chef för Kammarexpeditionen.
*Ignis. I. purgatorius. Se Skärseld. — I. Sancti
Antonii. Se Antonius eld. Suppl.
Ihering, Rud. v. Se Jhering (äfven i Suppl.).
Ii, Iijoki, finska namnet på Ijå (se d. o.).
Iisalmi [īs-], stad i Idensalmi socken,
Kuopio län, Finland. 1,162 innev. (1895). I. är den
forna köpingen Idensalmi (se d. o. 4), som genom
fundationsbref af d. 20 Oktober 1891 blef stad.
*Iittis. — 3. Socken. 636 qvkm. 10,590
innev. 1895. Jaala bildar numera eget pastorat.
Ijar, den andra månaden i judarnas festar, den
åttonde i deras borgerliga år, har 29 dagar samt
infaller i Maj–Juni.
Ikaalinen [i’kal-]. Se Ikalis.
Ikaria. Se Nikaria.
Ikelit, petrogr. Se Jerbo-gneis.
Iklamma, sjöv. Se Urklamma.
Ik Marvel, psevdonym. Se Mitchell, D. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
