Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Livadia, Pontgia och Zagara anses sjön hafva mottagit
om vintern i medeltal 150 (maximum 280) kbm., men
under lägsta vattenståndet endast 4–8 kbm. vatten i
sekunden. Genom hela sjöbäckenet går i en bestämd
fåra floden Melas (Mavropotamos), hvilken upprinner
ur några starka källor vid nordvestra stranden och
försvinner vid den östra i den s. k. stora katavotren,
hvilken är den enda, som uppslukar vatten året
om. Katavotrerna (25 större finnas jämte otaliga
mindre hål och sprickor) ligga alla i kalkstenen
vid sjöns östra strand. Det franska bolag, som 1883
började sjöns torrläggning, förbehöll sig nästan hela
sjöbottnen, 8,000 har för alltid och 16,000 har för
99 år. I Jan. 1889 öfvertogs arbetet af ett engelskt
bolag, som fullbordat detsamma. Vattnet föres först
genom en 2,760 m. lång kanal och en 672 m. lång
tunnel till den 52 m. lägre liggande sjön Likeri,
som derigenom stigit 35 m., derifrån genom en 600
m. lång kanal till Paralimnisjön, som derigenom stigit
från 35 till 55 m. höjd, och slutligen genom tvänne
kanaler och en mellanliggande, 860 m. lång tunnel till
Eubeasundet. Genom det sålunda torrlagda sjöbäckenet
har man längs vestra, södra och sydöstra stranden
dragit tvänne kanaler af resp. 33 och 24 km. längd
för att leda sjöns tillflöden och regnvattnet till
afledningstunneln. Genom torrläggningen har man vunnit
omkr. 25,000 har bördigaste jord, som börjat odlas
af bl. a. från Kaukasus inflyttade greker.
Kopel, T. Se Covolo.
Kopfstück. Se Zwanziger.
Kopiepennor. Se Blyertspennor. Suppl.
*Kopitar, B. Hans stoft flyttades 1897 från Wien
till Laibach.
*Kopp, H., dog i Heidelberg 1892.
*Kopp, Karl, dog i Stuttgart 1897.
*Kopparkis af utmärkt beskaffenhet fås numera äfven å grufvor
på Sulitelma.
*Kopparmatte. Jfr Rolandsstod.
Kopparsulfat. Se Kopparvitriol.
Koppay, József, ungersk porträtt- och genremålare,
f. 1857, utbildade sig först till arkitekt, sedan
till målare under Makart och Straschiripka. 1884
reste han till München, der han var uppburen
som porträttmålare, 1887 till Madrid, der han
en kort tid var hofmålare, hvarefter han öfver
Paris begaf sig till Berlin. Bland hans arbeten,
hvilka nästan uteslutande äro pasteller eller
aqvareller, märkas porträtt af Ibsen, Paul Lindau,
Alfons XIII som barn m. fl. samt Spansk danserska.
J. K–e.
Kopplingsteori, kem., en af Berzelius 1840 uppställd
teori, enligt hvilken föreningar finnas, som utgöras
af en aktiv (såsom syra eller bas fungerande)
komponent, intimt förenad med ett inaktivt bihang
(s. k. koppling). Det faktiska stödet för denna teori
var Reisets upptäckt af platotetramminhydratet,
hvilket af Berzelius uppfattades såsom aktivt
ammoniumhydrat koppladt med platinaamid eller med
nutida atomvigter (H2N)2 Pt+2 NH4 OH. Berzelius
uppfattade på analogt sätt alkaloider såsom kopplade
föreningar af ammoniak med organiska komplexer,
organiska syror såsom oxalsyra kopplad med kolväten
o. s. v. Teorien upptogs och utbildades af Kolbe,
men gick slutligen upp i den nutida valensteorien,
P. T. C.
Kopra (kopperah), sönderskurna och i solen eller i
särskilda torkapparater torkade kärnor af kokosnötter,
innehåller 50–60 proc. fett. Genom pressning eller
extraktion af kopra erhålles olja (kokosolja);
återstoden användes till kreatursfoder.
Koproncza [-tsa], Mag. Se Kopreinitz.
*Kopulation. Se äfven Befruktning, sp. 127.
Korćula, Slav. Se Corzola (äfven i Suppl.).
Kordit, art. Se Cordit. Suppl.
*Kordofan. Muhammed
Achmed (mahdi) dog 1885, men hans verk fortsattes af
hans efterträdare; mahdisternas välde sammantränges
nu alltmer genom engelsmännens segerrika framträngande
från n. och Kongostatens från s. v.
*Korea. Sedan Kina annekterat det förut neutrala
området, hvilket skilde K. från Mandsjuriet, begränsas
K. numera mot sistnämnda land af floderna Jalu och
Tiumen-ula, hvilken sistnämnda på omkr. 25 km. utgör
gräns äfven mot Sibirien. Enligt folkräkningen
1887 hade K. omkr. 13 mill. innev. (Den vanligast
förekommande uppgiften 7–8 mill. stöder sig på
folkräkningen 1763.) Antalet utländingar var i Juni
1896 12,901, af hvilka 11,752 japaner, 878 kineser,
120 amerikaner, 66 engelsmän, 41 fransmän, 31 tyskar
och 13 andra européer, bosatta nästan uteslutande i
fördragshamnarna Fusan, Vönsan och Chemulpo. Folket
nästan saknar religion; katolska och protestantiska
missionärer göra visserligen proselyter, men
mycket få i förhållande till den nedlagda mödan:
enligt missionärernas egna uppgifter lära finnas
endast 15–20 tusen kristna. Befolkningen är delad i
4 klasser (adel och högre ämbetsmän, medelklassen,
till hvilken räknas tjenstemän, lärde, domare m. fl.,
handelsståndet och det egentliga folket), hvilka
äro skilda genom en sträng etikett. Brottslingar
och deras anförvanter blifva slafvar, och dessas
antal ökas med dem, som gäld, hungersnöd och krig
tvinga att arbeta för andra. Konungen, hvilken
1895 af Kina erkändes för suverän och 1897 antog
kejsaretitel, är till namnet oinskränkt herskare,
men hans makt begränsas något af statsrådet med
ett slags premierminister i spetsen, hvilken är
den egentlige regeringschefen. Förvaltningen är i
öfrigt likartad med den kinesiska. Sedan 1896 är
riket indeladt i 13 provinser. Hufvudstaden bildar
ett distrikt för sig. — Budgeten för 1896 upptog
inkomsterna till 4,8 mill. doll. (1 doll. ungef. =
1,94 kr.), utgifterna till 6,3 mill. Utländska skulden
är omkr. 7,3 mill. kr., deraf 6,2 mill. lånade af
Japan mot 6 proc. och 4 mill. kuping-taël (1,29
mill. kr.) lånade af kinesiska bankirer mot 7 proc. —
Sedan landet öppnats för utländingar, hafva dess
tillgångar betydligt ökats. Odling af ris för export,
hvilken ej fanns före 1880, har antagit betydliga
proportioner, och grufdriften har utvecklats. Importen
genom ofvannämnda tre hamnar hade 1895 ett värde af
8,09 mill. doll., exporten af 2,48 mill., men hela
varuutbytet med utlandet är minst dubbelt så stort. I
dessa hamnar inlöpte 1895 1,696 fartyg, om 406,130
tons, deraf 95 proc. japanska. Kommunikationsväsendet
är föga utveckladt; den enda körbara vägen går
från Seul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
