- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1387-1388

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karlskrona–Vexiö jernvägs station Lessebo. Den
började 1888 för bolagets enskilda räkning användas
för forsling af gods och upplåts i Juni 1891 för
allmän trafik. Banan är den första i Sverige för
allmän trafik upplåtna jernväg, vid hvars utförande
Décauvilles system (se Décauville. Suppl.) för
lokalbanor tjenat till förebild, i det att terrasseringen
väsentligt förenklats, öfverbyggnaden reducerats
till små dimensioner (0,60 m. spårvidd) och den
rörliga materielen afpassats för framföring
öfver vida skarpare kurvor och stigningar än
som vanligen vid jernvägsbyggnader förekomma.
J. L.

Kosta-systemet, det system, efter hvilket jernvägen
Kosta–Lessebo (se ofvan) är byggd.

*Kostomarov, N. J., afled i Petersburg 1885.

Kostpenningar. Se Legohjon, sp. 1004.

*Kostroma. 1. Guvernementet hade 1,428,893
innev. 1897.

Kostrov, Jermil Ivanovitj. Se Ryska literaturen,
sp. 137.

*Kostym. Se vidare Drägt.

Kosyk, M. Se Vendiska literaturen.

Kota Radja. Se Atsjin. Suppl.

*Kotka, som hade
4,801 innev. 1895, står sedan 1889 i förbindelse med
Finlands jernvagsnät. I staden finnes en af staten
bekostad svensk-finsk elementarskola.

*Kotsjin. 1. Vasallstaten hade 722,906 innev. 1891, af
hvilka 173,831 voro kristna. Hufvudstad är Ernakolam,
med omkr. 7,300 innev.

*Kottbus hade 38,043 innev. 1895.

*Kotte. Jfr Blomställning. Suppl.

*Kotzebue. 5. W. v. K. dog 1887 nära Reval. —
6. A. v. K. dog 1889 i München.

*Kovalevski, Sonja, född d. 15 Jan. 1850, dog i
Stockholm d. 10 Febr. 1891. Bland fru K:s senare
matematiska afhandlingar må särskildt nämnas Über die
brechung des lichtes in cristallinischen mitteln

(»Acta mathem.», 6, 1885) och Mémoire sur un cas
particulier du problème de la rotation d’un corps
pesant autour d’un point fixe, ou l’intégration
s’effectue à l’aide de fonctions ultraelliptiques
du temps
(införd i franska vet. akad:s »Mémoires
des Savants étrangers», 31, 1890; i förkortad
form förut offentliggjord i »Acta mathem.»,
22, 1889). I denna sista afhandling, hvilken
1888 af franska vet. akad. belönades med »prix
Bordin», har fru K. angifvit ett nytt fall, der
differentialeqvationerna för en kropps rörelse
kring en fast punkt kunna integreras, och derigenom
icke blott fört rotationsteorien ett steg framåt,
utan äfven funnit en ny intressant tillämpning af
den högre analysen inom mekaniken; integrationen af
differentialeqvationerna utföres nämligen medelst
thetafunktioner af två oberoende variabler. Äfven
såsom skönliterär författarinna uppträdde fru K. med
framgång under de sista åren af sitt lif. I förening
med fru A. Ch. Leffler utgaf hon 1887 dramat Kampen
för lyckan,
ett visserligen originelt arbete, men
underlägset de följande: Systrarna Rajewski (1889),
en skildring från hennes egen barndom, och Vera
Vorontzoff. Berättelse ur ryska lifvet
(1892). Jfr
A. Ch. Leffler: »Sonja Kovalevsky» (1892).

Kowalski-Wierusz [vjerusj], Alfred von, polsk
målare, f. 1849, utbildad i Varsjav, Dresden och
Prag samt vid akademien i München under A. Wagner och
J. Brandt, målar hufvudsakligen steppernas befolkning
samt ryska, polska och galiziska genrescener,
ofta med hästar och snö. Han är titulärprofessor
vid Münchens konstakademi. Bland hans arbeten
märkas I Februari och Statsminister von Lutz på
gemsjagt
(bägge i pinakoteket i München), Kort rast
(Galleriet i Dresden), Höstmorgon (1874), Polskt
postbud, Bondbröllop i Krakov, Duell efter balen.

J. K–e.

Kovdozero, en 584 qvkm. stor sjö i ryska
guvern. Archangel; den upptager vattnet från de
stora sjöarna Topozero och Pävozero och har aflopp
genom den 70 km långa Kovda, som faller ut i
Kandalasjkajaviken af Hvita hafvet.

Kovel, stad i ryska guvern. Volynien, vid
sydvestbanan och den derifrån utgående banan till
Varsjav. Omkr. 15,000 innev.

*Kovno. 1. Guvernementet hade 1,549,970 innev. 1897. —
2. Hufvudstaden hade s. å. 73,543 innev.

Koyter. Se Coiter. Suppl.

Kozelsk, stad i Ryssland. Se Koselsk.

Kra. 1. Ett negerfolk. Se Kru. — 2. En landtunga. Se
Krah. Suppl.

Krabbasnårsväfnad väfves i Sverige hufvudsakligen
i Skåne i vanlig liggande väfstol; mönstren
utföras genom snärjning (deraf namnet) af garn om
varptrådarna. Föremål, som fordom utfördes i detta
väfslag, voro bänkadrätter, sängtäcken och åkedynor.

*Krabbe. — 3. Kr. K. blef 1886 herredsfoged i
Lysgaards härad, n. om Silkeborg. 1895 omvald till
medlem af folketinget, slöt han sig till det nya
reformpartiet, men kom ej att spela så stor rol,
som man hade väntat.
E. Ebg.

Krabbspindlar, zool. Se Spindeldjur, sp. 253.

*2. Kraemer, A. R. von, omvaldes 1885 till led. af
Första kammaren för Elfsborgs län och har varit
medlem af statsutskottet 1885–87 och 1892–93
samt ordf. för dess första utgiftsafdelning under
samma tid. 1892 var han ledamot af urtima riksdagens
särskilda utskott. 1893 nedlade han sitt mandat. Han
valdes 1889 till led. af Landtbruksakademien; vid
jubelfesten i Upsala 1893 kreerades han till filos.
hedersdoktor, och 1897 tilldelade Sv. akad. honom
Karl Johans pris. Sedan 1892 är han hofmarskalk. Af
hans skrifter må påpekas ytterligare 2:dra häftet af
Svensk metrik (1893) och Om predikativet utförligt
(i »Pedag. tidskr.», 1897).

*1. Krafft, P., föddes d. 16 Jan. 1724.

*2. Krafft, P., blef ledamot 1805 och hemvände 1806.

Krafft-Ebing, Richard von, baron, tysk läkare,
f. 1840 i Mannheim, blef 1873 e. o. och 1886
ord. professor i psykiatri jämte nervsjukdomar i Graz,
der han inrättade ett sanatorium för nervsjuke,
och öfvertog 1889 motsvarande lärostol vid Wiens
universitet. Han har gjort sig vida känd genom
ett antal förtjenstfulla arbeten, bl. a. Lehrbuch
der gerichtlichen psychopathologie
(1875; 3:dje
uppl. 1892), Lehrbuch der psychiatrie (1879; 5:te
uppl. 1893) och Psychopathia sexualis (1886; 9:de
uppl. 1894) samt de populärt hållna Über gesunde und
kranke


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free