- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1425-1426

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuopio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förändringar genom bestämmelser af d. 5 Sept. och
6 Okt. 1873 samt d. 17 Okt. 1893. —
Den allmänna gudstjensten hålles första
dagen. — (Sp. 348). Cheferna för Justitie-
och Ecklesiastikdepartementen ega att deltaga i
förhandlingarna, men ej i besluten, såvida de ej äro
valda till ombud vid mötet.

*Kyrkoparad. Jfr Vapenöfningar.

*Kyrkoskrifning. Enligt 1894 års
kyrkobokföringsförordning (se Kyrkoböcker
Suppl.) skola alla, som inom församlingen bo
och hafva sitt hemvist, om de tillhöra svenska
kyrkan, kyrkoskrifvas i församlingsboken samt,
om de ej tillhöra svenska kyrkan, antecknas
i särskild »afdelning af samma bok. Med
anledning häraf är hvar och en pligtig att till
pastor skyndsamt anmäla födelser, dödsfall,
inflyttningar och de öfriga förhållanden, om
hvilka anteckningar skola i kyrkoböckerna göras.
H. G. B–g.

Kyrkosångare. Se Klockare. Suppl.

*Kyrkotionde. 1893
begärde riksdagen hos K. M:t ett förslag
ang. sättet och vilkoren för en afskrifning af
kyrkotionden. Kammarkollegium och Statskontoret fingo
med anledning deraf d. 24 Maj s. å. befallning
att verkställa en utredning af frågan och
aflemnade 1897, efter vederbörandes hörande,
und. utlåtanden. Kyrkotionden är dels afkortad
(säterier, kungsladugårdar, ecklesiastika boställen
m. fl. äro befriade från densamma), dels kronan
behållen (bibeltrycksspanmål, indragen skol- och
hospitalstionde), dels anordnad, dels patronus
förbehållen, dels kyrkorna behållen. Statsverkets
inkomster af kyrkotionde uppgick 1897 till 250,000
kr.

*Kyrkovärd. Genom lag af d. 31 Maj 1895 har
bestämts, att kyrkovärdar skola väljas för samma
tjenstgöringstid som öfriga kyrkorådsledamöter,
d. v. s. för 4 år i landsorten och 2 år i Stockholm.
H. G. B–g.

*Kyrkoår. Sp. 366, r. 22 nedifr. står 1772 bör
vara
1773.

*Kyrkslätt tillhör sedan 1897 Borgå stift.

*Kyrkås. 1. Socken i Jämtlands län. 12,795 har. 436
innev. (1896). — 2. Socken i Skaraborgs län.
1,216 har. 209 innev. (1896). Pastoratet tillhör
Vånga kontrakt.

Kysyl Irmak [hårdt k]. Se Kisil Irmak.

Kythera [hårdt k], Nygrek. Kythira. Se Cerigo (äfven
i Suppl.).

Kythereia [hårdt k], tillnamn på gudinnan
Afrodite. Se Cytherea.

Kytsjyk [hårdt k]. Se Said Pasja.

Kytsjyk Menderes [hårdt k]. Se Kaystros.

Kyvett (Fr. cuvette),
ett upprättstående kärl af glas, porslin etc.,
som tjenar till att vid preparering af våta
fotografiska plåtar förvara silfverbadet och
underlätta det hastiga lodräta nedförandet af
plåten i detta bad. — Ordet brukas understundom
äfven för att beteckna de vanliga flata skålar,
som användas vid framkallning, fixering etc. af
fotografiska torrplåtar. A. R–al.

Kåbbel. Se Cobbler. Suppl.

*Kågeröd, socken i endast
Luggude härad. 6,588 har. 1,515 innev. (1896).

Kågerödsgruppen, geol. Se Triassystemet.

*Kåkind. 1. K:s härad. Socknen Kyrketorp
kallas Norra Kyrketorp; Suntetorp har till alla
delar införlifvats med Sventorp; Fogelås är deladt
Norra F. och Södra F. 64,625 har. 18,541 innev.
(1896). — 2. K:s kontrakt. Socknen Angarp kallas
Agnetorp. 95,451 har. 26,938 innev. (1896).

*Kålland. 1. K:s härad omfattar hela Ufvered,
men ingen del af Levene, hvarjämte Slädene
öfverflyttats till Viste härad. Med Hjerpås socken
äro till alla delar införlifvade Höra och Vedum;
socknarna Kedum och Åsaka kallas Norra Kedum och
Kållands-Åsaka. 43,962 har. 13,105 innev. (1896). —
2. K:s kontrakt. Socknarna Härene, Åsaka och Kedum
kallas Norra Härene, Kållands-Åsaka och Norra
Kedum. 47,981 har. 19,578 innev. (1896).

Kållands-Åsaka, socken. Se Åsaka, 2.

*Kållered. 2,617 har. 621 innev. (1896).

*Kållerstad. 3,795 har. 546 innev. (1896).

*Kånna, socken. 5,750 har. 792 innev. (1896).

*Kåraböket är öfverflyttadt till Kalmar län.

*Kårsta, socken. 5,913 har. 866 innev. (1896).

*Käfsjö, socken. 11,284 har. 936 innev. (1896).

Kägleholm, gods i Ödeby socken, Örebro län,
vid sjön Väringen, 4 1/2 mtl, taxerade till
174,200 kr. (1896). Dess förste kände egare
äro Gudmar Månsson, lagman i Vestergötland, och
dennes son, Nerikeslagmannen Ulf Gudmarsson, den
hel. Birgittas man. 1541 köptes det af Gustaf I och
gick genom hans gemål Margareta öfver till slägten
Leijonhufvud och kom genom arf 1674 till grefve
M. G. De la Gardie, som förde ett lysande hof på
det af honom uppförda ståtliga slottet K., hvilket
nedbrann i början af 1700-talet och af hvilket ruiner
ännu synas straxt s. om kyrkan. Egendomen, hvars
hufvudbyggnad nu ligger ett stycke n. om kyrkan,
eges f. n. af J. H. Lallerstedt

*Källa, socken. 2,628 har. 947 innev. (1896).

*Källby, socken. 1,448 har. 555 mnev. (1896).

*Källeryd. 7,125 har. 543 innev. (1896).

Källkrasse, bot. Se Krasse och Nasturtium.

*Källsjö, socken. 2,573 har. 404 innev. (1896).

*Källstad, socken. 1,706 har. 286 innev. (1896).

*Källunga, 3,503 har. 428 innev. (1896).

*Källunge. 1,843 har. 236 innev. (1896).

Källviken, egendom på Rindön, nära Vaxholm, har
mycket starkt jernhaltiga källor (upptäckta 1880);
det innehåller på 10,000 delar 1,475–2,475 delar
kolsyrad jernoxidul. Brunnsort, benämnd Rindö brunn.

Kälviä [hårdt k], finsk socken. Se Kelviå.

Känguru-ön (Eng. Kanyaroo island), en till
Syd-Australien hörande af Flinders 1801 upptäckt ö
framför S:t Vincentviken, skild från York-halfön genom
Investigator-sundet och från Kap Jervis i ö. genom
Backstairs-passagen. 4,351 qvkm. Omkr. 600 innev. Ön
användes företrädesvis till betesmarker.

Känn dig sjelf, vishetsregel. Se Chilon.

Känselspröt. Se Palper.

*Kärda, socken. 10,591 har. 1,145 innev. (1896).

Käring. 1. Bot., folknamn på lin-dodra (se
d. o.). — 2. Zool. Se Kungsfiskslägtet.

Käringbadd. Se Klimakteriska år.

*Käringön, kapellförsamling. 568 innev. (1896).

Kärkölä [hårdt k], imp. pastorat af 3:dje kl.,
Hollola kontrakt, Borgå stift, Finland, Tavastehus
län, Hollola härad och domsaga. Areal 289

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free