- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1487-1488

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leflô ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbeten, som till största delen äro publicerade i
Wiedemanns »Annalen», utmärka sig för sinnrika
försök och gediget utförande. Särskildt hafva hans
arbeten ang. katodstrålarna tillvunnit sig storartadt
erkännande och förvärfvat honom flere vetenskapliga
pris och medaljer. S. A–s.

*Lenartowicz, T., dog 1893 i Florens.

*Lenbach, F., är numera professor. L:s porträtt
af arkitekten Lorenz Gedon
förvärfvades 1897 för
Sveriges nationalmuseum. J. K–e.

*Lenclos, A. de, i födelse- och dödsattest
kallad Lanclos, föddes i Nov. 1620 och dog d. 17
Okt. 1705. Laurent utgaf 1886 hennes Correspondance
authentique.


*Lenhofda. 28,353 har. 2,201 innev. (1896).

Lennander, Karl Gustaf, kirurg, akademisk lärare,
f. i Kristianstad d. 20 Maj 1857, blef student i
Upsala 1875, med. kandidat 1881, med. licentiat
vid Karolinska institutet 1886, disputerade 1887
i Upsala för doktorsgrad (Om tracheotomi för croup)
samt promoverades derstädes 1888 till med. doktor. Han
utnämndes s. å till docent och 1891 till professor i
kirurgi och obstetrik i Upsala. L. har offentliggjort
ett stort antal afhandlingar inom olika områden af
sin vetenskap. För sina arbeten om appendicitens
behandling — Om appendicit (i »Nord. med. ark.,
ny följd», bd 3, 1893), Bidrag till den kirurgiska
behandlingen af appendicit och perityflit
(i Upsala
Läkaref. förh., bd 27, 1891–92), Om appendicit
och dess komplikationer från kirurgisk synpunkt

(i d:o, bd 28, 1892–93), Ueber appendicitis und
ihre komplikationen vom chirurgischen standpunkt aus
beurtheilt
(i Volkmanns »Samml. klin. vortr. N. F.»,
n:o 75), Ueber appendicitis (Wien, 1895) — erhöll
han 1897 Sv. läkaresällskapets årspris. L. blef 1893
led. af Vet. soc. i Upsala, R. T–dt.

Lenna–Norrtelge jernväg, smalspårig (0,891 m.),
60 km. lång, öppnades d. 23 Okt. 1884 och eges af
L.-Norrtelge jernvägsaktiebolag samt trafikeras i
samband med Upsala–Lenna jernväg. J. L.

*Lennartsnäs eges nu af C. G. af Ugglas arfvingar.

*2. Lenngren, A. M. Jfr K. Warburg: »Anna Maria
Lenngren» (1887).

Lennmalm, Karl Gustaf Frithiof, läkare, akademisk
lärare, f. i Norrköping d. 24 Sept. 1858, blef
student i Upsala 1875, med. kandidat 1880 och
med. licentiat 1884. Efter att hafva försvarat
afh. Om lokalisationen i hjernbarken af afasiens
olika former (1886) promoverades han i Upsala
till med. doktor och nämndes s. å. till docent i
praktisk medicin derstädes. 1889 utnämndes han
till e. o. professor i pediatrik och praktisk
medicin i Lund samt kallades derifrån 1890 till
malmstensk professor i nervsjukdomar vid Karolinska
institutet. Sedan 1895 är han Sv. läkaresällskapets
sekreterare. Bland L:s skrifter märkas, utom den
ofvannämnda, Skarlakansfeberns uppträdande i Sverige
(i Upsala univ:s årsskrift, 1889) och de i »Hygiea»
införda Om de s. k. traumatiska neuroserna (1893),
Om kombinerade skleroser i ryggmärgens bak- och
sidosträngar
(1894), Om sjukdomar, som bero på
föreställningar och som botas genom föreställningar
(1896).

Lennstrand, Viktor Emanuel. Se Utilister.

*Lenoir, 2. Alex. Alb. L. dog 1891 i Paris.

*Lénström, K. J., blef teol. doktor 1860
(ej. 1865). Han dog i Vester-Löfsta d. 6 April 1893,

Lenticell, bot. Se Barkpor. Suppl.

*Lenz, H. O., företog 1885 en expedition från Kongo
österut för att befria de genom mahdistupproret
från kusten afskurne européerna Junker, Casati och
Lupton, men lemnades i sticket af araberna och måste,
utan att nå sitt mål, från Stanleyfallen taga vägen
till Tanganjika och derifrån öfver Njassa och Sjire
till östkusten vid Quelimane (1886). 1887 blef han
professor i geografi vid tyska universitetet i Prag.

Lenz, Max, tysk historiker, f. 1850 i Greifswald,
blef 1876 docent i historia i Marburg, 1881 e. o. och
1885 ord. professor derstädes samt 1888 professor
i Breslau och 1890 i Berlin. En utmärkt kännare
af Tysklands historia under reformationstiden, har
L. på detta område publicerat bl. a. festskriften
Martin Luther (1883; 3:dje omarbet. uppl. 1897) och
Briefwechsel landgraf Philipps des grossmütigen
von Hessen mit Bucer
(i »Publikationen aus
den königl. preuss. staatsarchiven», 3 dlr,
1880–90). Han har vidare skrifvit bl. a. Janssens
geschichte des deutschen volkes
(antikatolsk,
1883) samt i »Hist. zeitschrift» Zur kritik
Sezyma Rasins
(1888; värdefullt bidrag till
30-åriga krigets historia), Die vorbereitung der
flucht Ludwigs XVI
(1894) och Lamprechts deutsche
geschichte. 5 band
(1896), som skarpt gisslar
Lamprechts historiska uppfattning och arbetsmetod.
F. Arnheim,

Leo, zool., lejonunderslägtet. Se Kattslägtet.

*Leo, östromerska kejsare. 2. L. II var
L. I:s dotterson.

*Leo, påfvar. — 13. Leo XIII har genom1 klok politik
betydligt ökat påfvedömets prestige. Genom ett
visst tillmötesgående gent emot Preussens regering,
särskildt vid biskopsutnämningar, återupprättade
han det goda förhållandet mellan påfvestolen
och Preussen samt förstod att få »Majlagarna»
afskaffade, ja under Caprivis styrelse t. o. m. få
de af Bismarck seqvestrerade prestlönerna återbetalda
till de prester, som mist dem. Äfven mot franska
republiken intog han en vänskaplig hållning, då
han i en encyklika af d. 16 Febr. 1892 uppfordrade
alla katoliker att erkänna den republikanska
statsformen. Mot Italien deremot har hans politik
alltjämt varit fientlig, då ju påfven aldrig kan
uppgifva sina anspråk på Rom. I de irländska striderna
mot England blandade han sig 1882 och 1883 genom att
mana katolikerna till att lyda lagarna och undvika
brott samt vann derigenom sympatier i England. 1885
utsågs han till skiljedomare mellan Tyskland och
Spanien i tvisten om Karolinerna. Genom en bulla
af 1878 ordnade han den biskopliga hierarkien i
Skotland och 1886 i Indien. L. har utfärdat en mängd
encyklikor, som han sjelf författat på elegant latin,
hvilket språk han mästerligt behandlar både på vers
och i prosa. Många af dem hafva rört vigtiga nutida
spörsmål, såsom socialism och kommunism (1878),
det kristliga äktenskapet (1880), den kristliga
statsförfattningen (1885), arbetarefrågan (1891);
andra hafva behandlat kyrkliga frågor, en var en skarp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free