Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montenuovo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biskopssäte. Nu Missis i vilajetet Adana, med omkr. 2,000
innev.
*Mora. 1. Socken. 1,916,68 qvkm. tills. med länsdelen
af Lillherrdals kyrkosocken samt Våmhus. 8,946
innev. (1896), af hvilka 51 tillhörde Lillherrdals
församling. — 2. Kontrakt. 9,968,07 qvkm. 21,122
innev. (1896). — 3. Tingslag, före 1894 kalladt
Mora, Sofia Magdalena och Venjans tingslag. 3,101,94
qvkm. 14,739 innev. (1896). Våmhus baptistförsamling
har upplösts.
Mora, Rafael. Se Costa-Rica. Suppl.
MOradabad. Se Muradabad. Suppl.
Moraes Barros [mårāisch], Prudente J. de, president i
Brasiliens förenta stater, f. 1845, till yrket advokat
i São Paulo, sedan 1866 medlem af denna provins’
legislatur och sedan 1885 af Brasiliens kongress,
der han försvarade den republikanska statsformen, blef
efter kejsaredömets fall (1889) guvernör i São Paulo
och 1890 ledamot af den konstituerande kongressen samt
dennes talman. Vid valet till republikens president
1891 erhöll han 97 röster mot Fonsecas 124, var
1891–94 senatens talman och valdes d. 1 Mars 1894, efter
Peixoto, till republikens president för 4 år samt
tillträdde ämbetet d. 15 Nov. s. å.
Morando, Paolo. Se Cavazzola. Suppl.
Mora, Sofia Magdalena och Venjans tingslag heter sedan 1894 Mora
tingslag (se Mora 3. Suppl.).
Morast, skans. Se Eda. Suppl.
*Morava. — 3. Det tsjechiska namnei på Mähren.
Mora–Vänerns jernväg omfattar, sedan Mora–Vänerns
jernvägsaktiebolag inköpt den Östra Värmlands
jernvägsaktiebolag förut tillhöriga jernvägen
Kristinehamn–Persberg med grenbana från Nyhyttan
öfver Filipstad till Finshyttan, hela den 221
km. långa linien från Kristinehamn till Mora jämte
förenämnda bibana (7 km.), utgreningsspår till
Persbergs grufvor (1 km.) samt en bibana från
Brintbodarne till Malung vid Vestra Dalelfven
(28 km.). Af jernvägen, som är af normal spårvidd,
öppnades för trafik sträckan Kristinehamn–Storfors
d. 3 Juni 1873, Storfors–Gammalkroppa d. 11
Dec. 1875, Gammalkroppa–Finshyttan d. 1 Dec. 1876,
Persberg–Oforsen d. 1 Nov. 1889, Oforsen–Vansbro
d. 1 Nov. 1890, Vansbro–Mora d. 1 Nov. 1891
och Brintbodarne–Malung d. 15 Sept. 1892. För
åstadkommandet af jernvägen Mora–Persberg, afsedd
att förbinda öfre Dalsocknarnas och Vesterdalarnas
vidsträckta skogsområden med vestra Värmlands
bergslager och medelbart, genom af bolaget anordnad
sjökommunikation å Vänern och Göta elf, Göteborg, har
staten beviljat lån å 1 mill. kr. Efter ofvannämnda
inköp är jernvägen (257 km.) till längden den
andra i ordningen af Sveriges enskilda jernvägar.
J. L.
*Morbihan, enligt nyare beräkning 7,093 qvkm., hade
552,028 innev. 1896.
*Mord. Finlands strafflag af 1889 har upptagit den
bestämning af begreppet mord, som inom den nyare
rätten är den allmänna, och karakteriserar mordet
såsom det fall, då någon »i uppsåt att döda med
berådt mod beröfvar annan lifvet». Såsom straff
stadgas dödsstraff eller tukthus på lifstid. Under
förarbetena till strafflagen och
vid den landtdag, då lagan antogs, var det
starkt ifrågasatt att afskaffa dödsstraffet
för detta brott. Jfr Dödsstraff. Suppl.
J. H–r.
*Mordbrand. Genom 1890 års lag angående ändringar
i strafflagen hafva straffbestämmelserna för
mordbrand (i inskränkt bemärkelse) något mildrats
genom nedsättning af straffminima. Jfr J.
Hagströmer: »Om mordbrandsbrotten enligt svensk rätt»
(i »Tidsskr. f. retsvid.», 1897). J. H–r.
Mordslag, krigsv. Se Handkula.
*Moreau. — 2. G. M. dog 1898.
Morelia Argus, zool. Se Rutormen.
Morelli, Giovanni, italiensk konstkritiker under
psevdtnymen Ivan Lermolieff, f. 1816 i Verona,
d. 1891 i Milano, tillegnade sig tysk bildning
i Schweiz och vid tyska universitet samt var
först naturforskare. Under sina resor förvärfvade
han en djup förtrogenhet med renaissancetidens
italienska målarekonst. Han deltog i de nationella
frihetsrörelserna 1848 och 1859, var 1860–70
representant för Bergamo i deputeradekammaren
och vardt 1873 senator. I en följd uppsatser i
»Zeitschrift für bildende kunst» 1874–76 framlade
han sina nya, empirisk-kritiska grundsatser för
konstkännareskapet, hvilka han vidare utvecklade
i bl. a. Kunstkritische studien über italienische
malerei (3 bd, 1890–93). M:s »känneteckenlära»
hvilar på ett slags andlig avtopsi af konstverken,
i det att han sökte uppvisa alltjämt återkommande
egendomligheter hos de olika mästarna, framförallt i
deras sätt att dana menniskogestalten. En minnesstod
öfver M. restes 1895 i Milano (Palazzo di Brera).
Morelos. 1. En af de centrala staterna i
Mejico, s. ö. om staten Mejico, på sluttningen
af Anahuacs platå, omkr. 5,250 qvkm., 159,800
innev. (1895). Landet tillhör tierra caliente,
består af vulkaniska bergarter och når i vulkanen
Popocatepetl 5,420 m. höjd. I de bördiga dalarna
med tropiskt klimat odlas majs, sockerrör,
ris och kaffe. Jernvägen Mejico–M. går till
Jajutlan och utsänder en bibana till hufvudstaden,
Cuernavaca. — 2. Stad i nämnda stat, 130 km. s. ö. om
Cuernavaca. Omkr. 16,000 innev.
Morelsjiki, religionssekt. Se Raskolniker.
Moresby-öarna [må’örsbi-], britisk ögrupp vid sydöstra
spetsen af Nya Guinea, 504 qvkm., består af öarna
Moresby, 190 qvkm., Basilisk l. Murilyan, 90 qvkm.,
Hayter, 55 qvkm., samt den lilla, men vigtiga Dinner
Island l. Samarai. med god hamn, samt 61 holmar.
*Moreto y Cavana, Don Augustin, dog 1668.
Morfem l. språkligt uttryck (språkform i vidsträckt
mening) kallas hvarje fonem (se d. o. Suppl.),
som eger något betydelseinnehåll. Ett sådant kan
vara antingen 1) osjelfständigt eller s. k. affix
(se d. o.), d. v. s. ett, som endast i förening med
ett eller flere andra morfem eger sin betydelse,
t. ex. -ar i hästar, miss- i misstycka; eller 2)
sjelfständigt eller s. k. (språk)form (i inskränkt
mening), då det äfven isoleradt (t. ex. såsom
svar på en fråga) eger sin betydelse, t. ex. häst,
tycke, solen lyser. Dessa senare äro af två slag: a)
ord (se d. o.) l. vokabler, d. v. s. former, som af
språkkänslan uppfattas såsom en enhet, vare sig emedan
de öfver hufvud icke kunna upplösas i smärre morfem,
t. ex. häst, skog, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
