Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pasquier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Paul. 3. P. III föddes i Canino.
*Paul, Oskar, dog 1898.
*Paul, H., blef professor i Freiburg 1874, i München
1893. Utgifvandet af »Beiträge» etc. öfverläts 1891
åt Sievers. P. har vidare utgifvit »Grundriss der
germanischen philologie» (1889–93; 2:dra uppl. 1896
o. f.) och Deutsches wörterbuch (1896).
*Pauli, S:t. Folkmängden vid 1897 årsslut var
25,037 pers.
Paulinska brefven. Se Paulus (aposteln).
Paulinska kongregationen. Se Piarister.
Paulinus, L. Jfr Husförhör. Suppl. Se H. Lundström:
»L. P. G., hans lif och verksamhet 1565–1646» (I–III,
1893, 1898).
Paulitschke, Philipp Viktor, tysk geograf och
Afrikaresande, f. 1854 i Mähren, sedan 1889 docent
i geografi vid Wiens universitet, har rest i
nästan alla Europas land och i Afrika (Egypten och
Nubien 1880, Somal- och Gallalanden 1884 och 1885,
med v. Hardegger) samt skildrat nordöstra Afrika
i Beiträge zur ethnographie und anthropologie der
somâl, galla und hararî (1886), Harâr, forschungsreise
nach den Somâl- und Gallaländern Ostafrikas (1888),
Ethnographie Nordostafrikas (2 bd, 1893–96).
*Paulli, J. H. V. — Sonen, J. P. M. P., blef 1893
stiftsprost öfver Själlands stift.
*Paulli, H. S., dog d. 23 Dec. 1891.
*Paulsen, L., dog 1891.
Paulsen, Julius, dansk porträttmålare, f. i Odense
d. 22 Okt. 1860, utbildade sig vid konstakademien
i Köpenhamn, vann 1883 Neuhausenska premien,
1888 en årsmedalj för Adam och Eva, hvilken
inköptes till statens konstmuseum, och 1893
utställningsmedaljen, samt blef derigenom medlem
af akademiens plenarförsamling. Af P:s porträtt må
nämnas professor L. Frölich, bryggaren C. Jacobsen
med fru. Han målar äfven stämningsfulla landskap.
Ph. W.
Paulson, Johannes, klassisk filolog, högskolelärare,
f. i Ekeberga, Vällufs församling, Malmöhus län,
d. 14 Mars 1855, student i Lund 1877, filos. kandidat
1880 och licentiat 1887, disputerade sistn. år för
graden med Studia Hesiodea I. De re metrica (i Lunds
univ:s Årsskr., XXIII), förordnades till docent i
klassisk filologi i Lund 1889 och utnämndes 1891 till
professor i samma ämne vid Göteborgs högskola, vid
hvilken han sedan 1893 varit rektor. Han är sedan 1892
led. af Vet. o. vitt. samhället i Göteborg och dess
sekreterare. P. har såsom klassisk filolog utvecklat
en synnerligen flitig och för ovanlig grundlighet
i forskningen utmärkt literär verksamhet. Han har
författat bl. a. Den grekiska teatern under det
femte århundradet f. Kr. (1894; högskoleprogr.) och
Oidipussagan i den grekiska tragedien (1895) samt
utgifvit bl. a. »Symbolae ad Chrysostomum patrem
I. De codice Lincopensi (i Lunds univ:s Årsskr.,
XXVI). II. De libro Holmensi» (derst., XXVII),
»Fragmentum vitae Sanctae Catharinae Alexandrinensis
metricum» (1892), »Latinske skalder i urval, till
skolans tjenst» (i förening med K. Wintzell, 1891–92)
samt Petrus de Dacias lefnadsteckning af Kristina
från Stumbelen (i den af P. i förening med L. Wåhlin
redigerade samlingen »Scriptores latini medii aevi
suecani», I, 1896) m. m.
Paul Vasili, Comte, psevdonym. Se Lamber, J. Suppl.
Paul Winther, psevdonym. Se K. E. Andersen. Suppl.
Pausförfarande. Se Cyanotypi. Suppl.
*Pauvres honteux. Sällskapets tillgångar hade vid 1898
års början stigit till 911,641 kr., hvaraf 159,525
kr. i lifräntefonden.
*Pavia. 1. Provinsen beräknades 1895 hafva 504,700
innev. — 2. Hufvudstaden beräknades s. å. hafva
37,650 innev. Universitetet består af 4 fakulteter
(äfven filosofisk) och hade 1895–96 86 lärare och
omkr. 1,350 studerande, af hvilka mer än hälften
studerar medicin.
Pavoa de Varzim. Se Póvoa de Varzim.
*Pawtucket hade 27,633 innev. 1890.
Pax Dei, Lat. Se Gudsfrid.
*Paysandû uppgifves nu hafva omkr. 20,000 innev.
*Péan, Jules, dog 1898.
Pearch. Se Perch.
Peary [pīri], Robert E., amerikansk mariningeniör
och polarfarare, företog 1886 en undersökning af
Grönlands inlandsis och framträngde med dansken
Maigaard från Diskobukten omkr. 160 km. i direkt
östlig riktning samt ledde 1891, följd af sin hustru,
en expedition till Grönland och öfvervintrade vid Mc
Cormickviken, n. om Whales sound. I början af Maj 1892
företogo P. och norrmannen E. Astrup den egentliga
undersökningsturen med en släde och 14 hundar,
dervid följande kusten norrut. Till 82° gick denna i
nordvestlig riktning, började der vika af mot n. och
n. ö. för att alltmer böja sig åt ö. och tog slutligen
afgjordt sydöstlig riktning, tills de resande d. 4
Juli under 81° 37’ n. br. och 34° v. lgd möttes af en
väldig fjord utbredande sig i östnordöstlig riktning,
hvilken fjord P. dagen till ära kallade Independence
bay. Genom denna färd anser man Grönlands egenskap af
ö vara konstaterad. Återresan togs en inre väg öfver
isen (hvarunder nåddes en höjd af omkr. 2,400 m.). I
Juli 1893 företog P., äfven då följd af sin maka,
ånyo en expedition till Grönland for att fortsätta
sina undersökningar vid Independence bay. Han förlade
vinterqvarteret till Inglefield gulf och bröt upp
d. 6 Mars 1894, men redan d. 25 måste 4 man (bland
dem Astrup) återvända till följd af dålig väderlek,
och d. 11 April P. sjelf med de öfriga, sedan de
tillryggalagt 190 km. P. med 2 man qvarstannade i
qvarteret öfver vintern; våren 1895 kom han, med två
följeslagare (en neger), under stora umbäranden,
enär de nedlagda depoterna ej anträffades, till
Independence bay, men det befanns då alldeles
omöjligt att fortsätta upptäckterna. 1896 företog
han en färd till Grönland för att vid Kap York
hemta en ofantlig meteorit (70,000 kg.). Den blef
utan resultat, emedan lyftapparaten var för svag,
men 1897 hemforslades meteoriten, den största man
känner och till 90 proc. bestående af rent jern. Jfr
Keely och Davis: »In arctic seas with lieutenant P.»
(1892) och E. Astrup: »Bland Nordpolens naboer»
(1895). P:s maka Josephina Diebitsch-P. har skrifvit
»My arctic journal; a year among eskimos» (1893),
och P. sjelf utgaf 1898 en skildring af sin vistelse
på Grönland 1886 och 1891–97 i 2 digra bd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
