Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Projektör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidskr.» och »Kyrklig tidskrift», af hvilken han
varit medredaktör sedan 1895, predikningar och
uppbyggelseskrifter samt Bidrag till svenska
liturgiens historia (1890–93) och Homiletik (1894–96)
m. m. 1889 utgaf han Wikners »Samlade predikningar».
*Quenstedt, F. A. v., f. 1809, afled 1889. Af hans
»Petrefactenkunde Deutschlands» utkom 7: de bandet
1884.
*Quental, A. de, dog för egen hand 1891. En samling
»Dikter» af honom utgafs 1892 i svensk öfvers. af
G. Björkman. Jfr G. Björkman: »Anthero de Q. Ett
skaldeporträtt» (akad. afh., 1894).
Quesnay de Beaurepaire [känä dö båröpär], Jules,
fransk ämbetsman och författare, f. 1838, blef 1883
generaladvokat i Paris och 1889 generalprokurator
derstädes, i hvilken egenskap han uppträdde med
kraft mot bl. a. den boulangistiska rörelsen och
anarkismen. Vid Panama-sakens uppdykande i Dec. 1892
lemnade Q. sin syssla och utnämndes till president
i högsta domstolen. Han har vidare (mestadels
under psevdonymen Jules de Glouvet) gjort sig
bemärkt såsom vitter prosaförfattare med moralisk
haltfullhet. I hans arbeten Le forestier (1880),
Le marinier (1881) och Le berger (1882) öfverväger
naturbetraktelsen, i romanerna La famille Bourgeois
(1883), L’ideal (s. å.) och Marie Fougère (1889)
framstår han såsom motståndare till naturalismen,
och Le père (1886) samt La fille adoptive (1887)
äro samhällsstudier, i hvilka den erfarne juristen
gör sig gällande.
*Quetta, distrikt i Belutsjistan (se d. o. Suppl.) med
27,270 innev. (1891), af hvilka 16,967 i staden
Q. England håller en politisk agent i Q. och betalar
till kanen af Belutsjistan 2,500 pd årligen.
*Quicherat, J. E. J., föddes 1815. Hans broder Louis
Marie Q. afled 1884.
Quicunque (Symbolum Q.). Se Athanasianska symbolum.
Quillabamba, flod. Se Ucayali.
Quinque ecclesiae, Lat. Se Fünfkirchen.
Quintus Icilius. Se Guichard, K. G.
Quitta. Se Keta. Suppl.
Quoc-ngü, annamitisk skrift. Se Annam. Suppl.
*Qvadrant. 3. Enheten för induktionskoefficienten. Se
Henry. Suppl.
Qvadrantelektrometer, fys. Se Elektrometer. Suppl.
Qvadratförbund, qvadratplantering. Se Förbund,
skogsv.
Qvadrillion, talord, utmärkande en billion
billioner, eller fjerde potensen af en million =
(1,000,000)4.
Qvadron (Eng. quadroon), detsamma som qvarteron. Se
Menniskoraser, sp. 1363.
Qvam, Ole Anton, norsk politiker, f. i Molde d. 5
Aug. 1834, blef student 1853, utöfvade sedermera
lärareverksamhet, aflade 1862 jur.
ämbetsexamen, bosatte sig 1864 på sin gård Gjævran
i Egge, autoriserades 1867 som höjesteretsadvokat
och utnämndes 1885 till sorenskriver i Guldalen
och 1889 till lagman i Frostathings lagdöme. Han
var d. 6 Mars 1891–d. 2 Maj 1893 statsråd och chef
för justitiedepartementet i Steens ministèr, blef
1894 amtman i Nordre Trondhjems amt och 1898 å nyo
justitieminister, i Steens nya ministèr. Sedan 1874
har han, som till sina politiska åsigter är radikal
vensterman, varit ledamot af stortinget (1874–85 för
Nordre och sedan
1886 för Söndre Trondhjems amt), derunder haft plats
i viktiga utskott samt varit president i lagtinget
(1882–85) och odelstinget (1886–88). Han
var 1882–85 ordförande i den parlamentariska
jurykommissionen, 1885–90 led. af Norges banks
direktion och är led. af den 1885 tillsatta
strafflagskomitén. Han deltog i stiftandet af
»Norges venstreforening» (1883), hvars ordförande
han var 1884–89 och är sedan 1894. Som ordförande
i jurykommissionen har han haft den väsentligaste
andelen i förberedelserna till och antagandet af
1887 års lag ang. rättegångssättet i brottmål
(han författade större delen af kommissionens digra
utlåtande, 1885). Han har dessutom utgifvit
Den norske straffeprocesslov af 1:ste Juli 1887 med
kommentar (1889) och har varit en flitig medarbetare
i vensterpressen.
*Qvanten, E. von, är sedan flere år bosatt uti
Italien. — Hans hustru, A. M. von Q., föddes i Piteå
d. 12 Sept. 1816 (ej 1818).
*Qvarsebo. 7,066 har. 792 innev. (1897).
Qvast, bot. Se Blomställning. Suppl.
*Qvenneberga. 3,566 har. 602 innev. (1897).
*Qverrestad. 2,092 har. 1,063 innev. (1897).
*Qvesved. Se äfven Solanum.
Qviberg. Se Första Göta artilleriregemente. Suppl.
*Qvibille. 3,951 har. 1,054 innev. (1897).
*Qvickjocks kapell. 493 innev. (1897).
*Qvidinge. 5,581 har. 2,347 innev. (1897).
*Qviinge. 3,195 har. 954 innev. (1897).
*Qville. 1. 20,715 har. 8,142 innev. (1897). — 2. Med
Fjellbacka kapell 15,995 har, 6,069 innev. (1897).
*Qvillinge. 12,846 har. 3,938 innev. (1897).
*Qvinnestad. 2,206 har. 416 innev. (1897).
Qvintenz’ våg. Se Bryggvåg.
Qvismaren, Vestra och Östra, tvänne sjöar i Nerike,
s. ö. om Örebro, genomflutna af Teljeån, som vid
Segersjö faller ut i Hjelmaren. Genom Hjelmarens
(se d. o. Suppl.) sänkning äro de nu torrlagda.
*Qvistbro. 19,486 har. 3,774 innev. (1897).
*Qvistofta är deladt å Rönnebergs härad med 985 har,
775 innev., och å Luggude härad 1,001 har, 720
innev. (1897). Q. bildar numera ett eget regalt
pastorat.
Qväljning. Se Kräkning.
*Qvänum. 2,928 har. 940 innev. (1897).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
