Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotteck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rubin, Markus, dansk statistiker, född d. 5 Mars 1854
i Köpenhamn, 1874 statsvetenskaplig kandidat, fick
anställning under Köpenhamns magistrat, från 1883 som
chef för en nyupprättad statistisk byrå, samt ledde
utgifvandet af »Tabelværk til Kjöbenhavns statistik»
(10 bd, 1876–92) samt af 4 samlingar »Statistiske
oplysninger om Kjöbenhavn» (1876–91). 1895 blef han
direktor för statens statistiska byrå, hvilken under
hans kraftiga ledning mycket utvecklats. Utom en rad
värdefulla bidrag till den sociala statistiken,
såsom Ægteskabsstatistik paa grundlag af
den sociale lagdeling (1890), har K. skrifvit
1807–14. Studier til Kjöbenhavns og Danmarks
historie (1892) och Frederik den sjettes tid. Fra
Kielerfreden til kongens död (1895), vigtiga genom
sitt nya material och dess egendomliga behandling.
E. Ebg.
*Rubinstein, A., dog i Peterhof d. 20 Nov. 1894. Han
uppträdde äfven som skriftställare, med Die musik
und ihre meister (1891; »Musiken och dess mästare»,
1892) och med en sjelfbiografi: »Minnen från en
femtioårig konstnärsbana (1839–89) upptecknade»
(sv. öfvers. 1893).
Rudbeck, svenska adliga ätter, leda sitt ursprung
från norra Slesvig, der de äldste kände stamfäderna
voro »fästebönder» (åbor). Peder Hansen, fästebonde
på gården Rudbäk, belägen s. om Haderslev, i Grams
härad, var fader till den Johan Pedersson, som under
1500-talet inflyttade till Sverige och från hvilkens
son, den berömde Johannes Rudbeckius (se Rudbeckius
1), de svenska adliga ätterna R. härstamma. Jfr
Jörgensen: »En berömt svensk slægt fra Nordslesvig»
(i »Sönderjydske årböger», 1890).
*1. Rudbeck, O. C. Annerstedt har utgifvit Bref af
Olof Rudbeck d. ä. rörande Upsala universitet jämte
en biografisk inledning (Upsala 1893; univ. program).
*2. Rudenschöld, M. C. (sp. 1575, r. 14),
sjavotterade på Riddarholmstorget (ej Stortorget).
*Rudin, E. G. V. N., blef 1892 ord. professor i
exegetik och 1896 en af de Aderton i Sv. akad. Han
var medlem af 1893 och 1898 års kyrkomöten. K. har
ytterligare från trycket utgifvit Vår heliga
troslära, ledning vid konfirmationsundervisningen
(1890, 2:dra uppl. 1891), tvänne årgångar
predikningar (öfver kyrkoårets nya texter,
1895–96, öfver gamla evangelietexter, 1897–98) samt
V. Rydberg. Minnesteckning (i »Sv. akadis handl. ifrån
år 1886», del 11, 1897).
Rudini, Antonio Starrabba di, markis, italiensk
statsman, f. i Palermo 1839, blef 1865 borgmästare
derstädes, nedslog 1866 ett klerikalt-bourbonskt
uppror i staden samt blef till belöning prefekt i
Palermo och 1868 i Neapel. 1869 kallades han till
inrikesminister, men afgick snart. Straxt derefter
valdes han till ledamot af deputeradekammaren,
der han alltsedan suttit och har alltid tillhört
den yttersta högern. 1890 blef han kammarens vice
president, och i Febr. 1891 utnämndes han till
ministerpresident efter Crispi, hvars fall han mest
åstadkommit. Han öfvertog sjelf utrikesportföljen,
men måste redan i Maj 1892 vika för Giolitti. Hans
regering utmärktes för sparsamhet och strängt
fasthållande vid trippelalliansen. R. blef Crispis
efterträdare äfven i Mars
1896, sedan denne fallit till följd af det olyckliga
kriget i Abessinien. Han slöt fred med detta
land och afstod från alla anspråk på öfverhöghet
deröfver. Efter flere rekonstruktioner af kabinettet
begärde och fick han i Juni 1898 afsked.
Rudolf-sjön. Se Basso-narok. Suppl.
*Rudskoga. 7,938 har. 1,615 innev. (1897).
Ruffinyi-grottan. Se Dobsina. Suppl.
Ruganda. Se Uganda.
Ruge, Sophus, tysk geograf, f. i Hannover 1831,
sedan 1874 professor i geografi och etnografi
vid polyteknikum i Dresden, har utom en lärobok,
Geographie für handelsschulen und realschulen (1864;
11:te uppl. 1891), skrifvit uppsatser företrädesvis
behandlande olika partier af geografiens historia
(flere sammanförda i Abhandlungen und vorträge zur
geschichte der erdkunde, 1888) samt Geschichte des
zeitalters der entdeckungen (1881–83, i Onckens
historieverk), det bästa dithörande arbete i tyska
literaturen, och Christoph Columbus (1892).
Ruggning, zool. Se Fjäder.
*Rumänien. Näringar. Den goda skörden 1895
gaf omkr. 65 mill. hl. spanmål, hvaraf omkr.
25 mill hl. hvete och lika mycket majs, samt 3,3
mill. hl. vin. Kreatursstocken beräknades 1890 till
omkr. 600,000 hästar, 2,6 mill. nötkreatur, 5,2
mill. far och getter samt 930,000 svin. Industrien
har hittills gjort föga framsteg till följd af
bristen på bränsle och den höga räntefoten. En lag
utfärdades 1887, som beviljar industriidkare, hvilka
anlägga en fabrik med ett kapital af minst 50,000
lei och deri sysselsätta minst 25 arbetare, stora
privilegier, bl. a. skattefrihet för 15 år, tullfri
införsel af maskiner och råmateriel samt nedsättning
i jernvägsfrakter för sina produkter. Handeln med
utlandet, som förr mest gick öfver Galacz och Braila
till Svarta hafvet och derifrån till England och
Frankrike, har nu mera vändt sig till Österrike och
Tyskland. Hamnarna besöktes 1897 af 33,845 fartyg, om
9,37 mill. tons. Landets handelsflotta räknade 1897
317 fartyg, om 73,276 tons, deraf 54 ångfartyg, om
7,099 tons (öfver 50 tons voro 1894 endast 13 fartyg,
om tills. 2,800 tons). Jernvägarna (alla statens)
hade 1896 en längd af 2,946 km. — Folkmängden beräknas
nu till omkr. 6 mill. — Författning. Valmanskåren för
senaten är i hvarje distrikt delad i två klasser: till
1:sta kl. höra de, som ega en årlig inkomst af stads-
eller landtegendom af 2,000 lei och derutöfver, samt,
utan census, högre ämbetsmän, generaler och öfverstar,
senatorer och deputerade, som deltagit under 2
perioder, de som tagit doktors- eller licentiatgrad,
medlemmar af rumanska akademien m. fl., till 2:dra
klass alla valmän i städer och landskommuner, som ega
en fastighetsinkomst af 800–2,000 lei äfvensom vissa
handlande och industriidkare samt, utan census,
tjenstemän med minst 6 tjensteår, ingeniörer,
arkitekter, läkare, lärare m. fl. Hvardera klassen
väljer särskildt: 1:sta kl. 2 senatorer för hvarje
distrikt, 2:dra 1 med undantag af 1 distrikt, som
väljer fem, 1 tre och 14 två senatorer. Valmanskåren
till deputeradekammaren är i hvarje distrikt delad i
tre klasser: till den 1:sta höra alla i stad eller
på landet, som hafva en inkomst af fastighet af minst
1,200 lei, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
