- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1905-1906

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryssland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afseenden så godt som afträddes till R. Ännu mera
predominerande blef K:s ställning i Öst-Asien,
sedan det 1898 tagit i besittning den kinesiska
krigshamnen Port Arthur (se d. o. Suppl.) i form af
»arrende», en åtgärd, som i England väckte stor oro
och besvarades med ett likartadt »arrende» af den
kinesiska krigshamnen Vei-hai-vei. I grekisk-turkiska
kriget 1897 var R., liksom alla andra makter,
neutralt, men bidrog att för Grekland något mildra
fredsvilkoren. På kejsarens, af stormakterna
(utom Tyskland) understödda fordran, måste turkarna
i Nov. 1898 draga sina trupper från Kreta, och den
grekiske prinsen Georg utsågs till öns generalguvernör
för tre år. Den 24 Aug. 1898, samtidigt med att tsaren
till Finlands bestörtning framlade planen till detta
lands militära inkorporering med kejsaredömet,
utfärdade han till hela verldens öfverraskning
ett fredsmanifest. Han föreslog deri makterna
att sända ombud till en Internationel konferens,
hvilken skall hafva till uppgift att åt alla folk
trygga en varaktig fred och framförallt sätta en
gräns för nutidens alltmer stegrade rustningar.
J. Fr. N.

Ryssås skans. Se Kronan. Suppl.

*Rystad. 5,390 har. 1,202 innev. (1897).

*Rytterne. 6,067 har. 1,410 innev. (1897).

*Rå, fiskeläge och municipalsamhälle. Der och å
derintill belägna platser tillämpas sedan 1886
ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan
för rikets städer.

*Råbergh, H., blef 1892 biskop i Borgå stift.

*Råby. 1. R.-Rekarne. 2,312 har. 393 innev. (1897). —
2. R.-Rönö. 5,622 har. 963 innev. (1897). —
3. Stora R. 738 har. 426 innev. (1897). St. R. är
moderförsamlingen.

*Råda. 1. 3,112 har. 1,387 innev. (1897). — 2. 2,947
har. 969 innev. (1897). — 3. 56,831 har. 8,099
innev. (1897). Jfr Ekshärad. Suppl. — 4. 6,019
har. 1,406 innev. (1897).

Rådan, uppfostringsanstalt för flickor. Se Axel och
Sofia Alins stiftelse
. Suppl.

*Rådene. 1,460 har. 371 innev. (1897).

*Rådjuren äro t. o. m. år 1900 fridlysta under
hela året i Vestmanlands län, under Jan.–Aug. och
Nov.–Dec. i Skaraborgs län (utom i Halle- och
Hunnebergs kronoparker) samt under Jan.–Aug. i hela
riket för öfrigt.

*Rådmansö. 8,866 har. 2,051 innev. (1897).

*Råggärd. 5,748 har. 1,007 innev. (1897).

*Rågö. Vattnet emellan Estlands fastland och
Rågöarna, Rogerwiek, är bekant genom den expedition,
som kaptenen frih. O. R. Cederström företog dit
d. 17 Mars 1790 med fregatterna »Jarramas» och
»Ulla Fersen». Enligt order af d. 12 Febr. skulle
han förstöra en rysk flottilj på 10–12 små ryska
örlogsfartyg, som förmodats ligga der. Några sådana
funnos emellertid ej der. Cederström landsatte 110
man, som stormade Baltischports fästning, förnaglade
kanonerna der och i ett maskeradt batteri, sammanlagdt
49 stycken, antände ett kronomagasin med 54,000
tnr mjöl och säd m. m. och brände 400 mastspiror,
timmer och balkar; äfven staden råkade i brand.

Råhangareblock, sjöv. Se Kardel. 2.

*Råhus. 2,048 har. 4,695 innev. (1897). R. är numera
moderförsamlingen och Välluf annex.

*Råneå. 1. 2,176 qvkm. 7,342 innev. (1897).

*Rångedala. 4,073 har. 1,060 innev. (1897).

Råströmsejfven. Se Ångermanelfven.

Räfkaketrädet, Strychnos nux vomica. Se Strychnos.

Räfkusun, zool. Se Kusuerna.

Räfmjölk, bot. Se Törel.

*Räfslägtet. Se äfven Kama-räfven.

*Räisälä tillhör Nyslotts stift sedan 1897.

Räkehästen. Se Räkor.

Räkling. Se Hälleflundran.

*Rämen, socken. 30,558 har. 2,709 innev. (1897).

Ränndörj. Se Dörj. Suppl.

Ränning. Se Varp 1.

Rännulf. Se Sparkstötting.

Räppe, stärkelse- och glykosfabrik, sedan
1898 tillhörig bröderna Cloetta i Malmö. Se
Bergqvara. Suppl.

*Rätan. 1,015 qvkm. 1,476 innev. (1897).

*Rättens ombudsman. Dertill får ej utses rättens
ordförande eller, i stad, annan ledamot af rätten
(Lag af d. 19 Nov. 1897). Arvodet bestämmes af
rätten efter förslag af borgenärerna (Lag af d. 18
April 1890).

Rättsdpgmatik. Se Rättsvetenskap.

Rättshistoria. Se Rättsvetenskap.

Rättsjämlikhet. Se Medborgerliga rättigheter.

Rättstafningssällskapet stiftades i Upsala d. 28
Nov. 1885 i syfte att förbättra svenska språkets
stafning. Från första början framhöll sällskapet, att
hvarken den historiska synpunkten, hvars förfäktare i
ordens stafning vilja se deras härledning afspeglad,
ej häller den fonetiska, som kräfver motsvarighet
mellan ljud och tecken, är den riktiga, när fråga
är om en praktisk bokstafsskrift. Det påpekade
vidare, att hvarje ändring i en bestående ortografi
är endast till besvär för dem, som redan lärt sig
densamma. Ortografiska ändringar böra derför företagas
endast för deras räkning, som ej lärt sig stafva;
men för dem är den ortografi bäst, som är lättast
att lära och lättast att använda. Det är således den
pedagogiska synpunkten, som bör vara bestämmande i
ortografiska frågor. Denna sammanfaller visserligen
i de flesta fall med den fonetiska, men ingalunda
alltid. Å ena sidan kunde det af praktiska skäl ej
bli fråga om uppställande af en ideal-ortografi,
utan endast om ändringar i den bestående. Men då å
andra sidan tätt på hvarandra följande ändringar vålla
stora olägenheter, ansågs det lämpligt att föreslå
en ganska vidtomfattande reform, för att man sedan
för en längre tid ej skulle behöfva komma med någon
ny. Dock bestämdes, att ett historiskt skrifsätt ej
skulle ändras, så länge det stödjes af det bildade
uttalet i någon landsände. Derför bibehölls exempelvis
dj-, medan gj-, hj- och lj förenklades till j-. Der
tvänne skrifsätt hade stöd i det bildade uttalet,
skulle flertalets uttal vara bestämmande. För att
utröna detta trycktes en lista på ord med vacklande
uttal och spriddes öfver hela landet. De återsända
listornas uppgifter om adressaternas uttal gåfvo
ett godt statistiskt material för bedömandet af de
resp. uttalens vanlighet, der denne ej förut var
känd. Sedan reformens principer sålunda fastställts,
sökte man genom omröstningar i stor skala skaffa sig
visshet om för hur stor reform allmänhetens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0961.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free