Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sasyk-kul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Svensk tidskrift», der han äfven skref artiklar
företrädesvis rörande skolfrågor, psykologi och
literatur. S. erhöll sin filosofiska utbildning i den
boströmska skolan, men har sedermera upptagit moderna
kulturelement och åskådningar, särskildt i socialt
och psykologiskt afseende. Talare af framstående rang
har han dels såsom studentkårens ordförande (1884–89,
längre tid än någon annan), dels äfven i öfrigt sökt
hos den akademiska ungdomen väcka till lif en ädel och
fosterländsk anda. Han har ock verkat såsom föreläsare
i flere af Sveriges städer.
*Seheel-Plessen, K. T. A., afled d. 7 Juli 1892.
*Scheffel, J. V. von. Hans staty har rests i
Heidelberg (1890), hans byst i Karlsruhe (1892).
Scheffer, Johan Jakob. Se Ehrensvärd 1.
*2. Scheffer, U. Jfr C. T. Odhner: »Minne af
riksrådet m. m. grefve Ulrik Stheffer» (i »Sv. akad:s
handl. ifrån 1886», bd 6, 1892).
*Schefferus, J. Jfr Verelius.
*Scheiding, F. von, blef riksråd före d. 3 Mars 1613.
Scheik. Se Sjeich.
*Schelde har en längd af 430 km., deraf 107 inom
Frankrike.
*Scheler, J. A. H., dog 1890 i Bruxelles.
Schenau. Se Zeisig, J. E.
*Schenectady, som 1896 hade 27,500 innev., anlades
1661.
*Schenk, A., dog i Leipzig 1891.
*Scherini, P. H., som var e. o. kungl. hofpredikant
1859–64, dog i Norrköping d. 6 Dec. 1894.
*Scherzer, K. v., lemnade statens tjenst 1896.
*Scheveningen, som bildar en kommun med Haag och
står i förbindelse med detta genom 2 ångspårvägar,
en elektrisk jernväg och 2 hästspårvägar, har
omkr. 20,000 innev.
*Schiaparelli, G. V. Hans banbrytande iakttagelser
öfver Mars äro samlade i Osservazioni astronomiche
e fisiche sull’ asse di rotazione e sulla topografia
del pianeta Marte (4 bd, 1878–96). S. är sedan 1889
senator.
Schibboleth. Se Sjibbolet.
*Schick, G., föddes 1776.
*Schick, M. L., dog i Berlin 1809.
*Schiller, J. C. F. von. Kabale und liebe uppfördes
redan d. 15 April 1784. Stycket har öfversatts till
svenska af Meyer-Levin (1800), O. Bjurbäck (1821),
H. Sandström (1833) och N. Personne (1892). S:s Das
lied von der glocke har öfversatts af H. Sandström
(1843), H. Bjursten (1863) och O. Guldbrand (1898).
*Schimper. — 2. W. S. dog i Adua (ej Adaua). —
3. W. P. S. Rad 10 står Monographie du grès bör vara
Mortographie des plantes fossiles du grès. Sista
raden står végétable bär vara végétale.
1. Schirmer, Heinrich Ernst, tysk-norsk arkitekt,
f. i Leipzig d. 27 Aug. 1814, studerade i München
och Dresden, reste 1838 på J. K. Dahls inrådan till
Norge, der han fick anställning vid slottsbyggnaden
i Kristiania och sedermera gaf första förslaget till
Trondhjems domkyrkas restaurering samt 1869–71 ledde
rastaureringsarbetet. S. uppförde äfven Gaustads
hospital och flere hospital (1849–55), Vestre Akers
kyrka, S:t Olafs kyrka i Kristiania m. m. 1883
flyttade han tillbaka till Tyskland och dog i Giessen d. 6
Dec. 1887.
2. Schirmer, Herman Major, norsk arkitekt,
den föregåendes son, f. i Kristiania d. 20 Juni
1845, har byggt bl. a. Frognersæteren, Hotel
Royal i Kristiania, Hamars kyrka och Bergens
kreditbank. Sedan 1873 är S. lärare i Kristiania
Kunst- og haandverkskole, hvars omdaning från. den
gamla »Tegneskolen» är förnämligast hans verk. —
S:s broder Adolf S., f. i Kristiania 1850, har byggt
Skulpturmuseet i Kristiania m. m.
Schirren, Karl Christian Gerhard,
rysk-tysk historiker, f. i Riga 1826, blef 1858 professor
i historia i Dorpat, men afsattes 1869 på grund
af sin kamp emot planerna på Östersjöprovinsernas
russificering och utnämndes 1874 till professor i
historia i Kiel. På baron R. von Tolls initiativ
besökte han 1860 svenska Riksarkivet och påträffade
der Livländska ordens gamla arkiv. Hufvudsakligen med
stöd af detta dyrbara fynd utgaf han Verzeichniss
livländischer geschichtsquellen in schwedischen
archiven und bibliotheken (Dorpat, 1861–68) och
den epokgörande textupplagan Quellen zur geschichte
des untergangs livländischer selbständigkeit (Reval,
8 bd, 1861–81; Neue quellen, 3 bd, 1883–86).
*Schizomycetes. Se vidare Bakterielogi. Suppl.
*Schizophyceae, bot. Se äfven Cyanophyoeae, Suppl.
*Schiött, A. H. G., afled d. 25 Juni 1895.
Schlagende wetter. Se Wetter.
*Schlagintweit. Robert von S., föddes 1833.
Schlegel. 1. J. E. S. föddes d. 19 Jan. 1719.
*Schlej. Rad 3 står fots läs flods.
*Schleich, E., dog 1874 som professor i München.
*Schleiden. 2. R. S., som 1867–73 var riksdagsmedlem,
dog 1895.
Schleissheim, by i bajerska regeringsomr. Oberbajern,
på Isars venstra sida och vid jernvägen
München–Regensburg–Oberkotzau, är bekant för sitt af
kurfursten Max Emanuel 1684–1700 uppförda lustslott,
som inrymmer ett stort tafvelgalleri.
*Schleppegrell, F. A. Hans staty restes 1892
i Aalborg.
*Schlesien. 1. Provinsen hade 4,415,309 innev. 1895,
af hvilka 47 proc. lefde af jordbruk, boskapsskötsel,
fiske och skogshandtering, 43 proc. af bergsbruk och
industri. Jernvägarna hade s. å. en längd af 3,462
km. — 2. Hertigdömet hade 605,649 innev. 1890, af
hvilka 48 proc. voro tyskar, 30 proc. polacker och
22 proc. tsjecher. Jernvägarnas längd är omkr. 500
km. Den schlesiska landtdagen bestar af furstbiskopen
af Breslau, 9 representanter för de store godsegarna,
2 för handelskamrarna, 10 för städer och
industriorter, 9 för landskommunerna. Till
österrikiska riksrådets Andra kammare sänder
S. sedan 1896 12 ombud: 3 representanter
för de store godsegarna, 4 för städer, 3 lör
landskommuner och 2 valda genom allmän rösträtt.
Högsta domstolsinstansen är »oberlandesgericht» i
Brünn, andra instans är »landesgericht» i Troppau.
Landtregeringens säte är Troppau.
*Schleswig-Holstein hade 1,286,416 innev. 1895;
officielt uppgafs danskarnas antal 1890 till 136,148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
