- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1961-1962

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schücking ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kallades 1898 i samma egenskap till Upsala
universitet. 1890 tilldelade Sv. akademien
S. Karl Johans pris. Sedan 1893 är han led. af
Vitt. hist. och ant. akademien. S. har
vidare skrifvit bl. a. Våra äldsta historiska
folkvisor
(i »Hist. tidskr.», XI, 1891), Ur gamla
papper. Populära kulturhistoriska uppsatser
(1892,
1894, 1897), till största delen förut tryckta i
tidskrifter och tidningar, Anteckningar om den
äldsta bokhandeln i Sverige
(I »Festskr. med
anledn. af Sv. bokförlaggareför:s 50-årsjubileum
d. 4 Dec. 1893»), Lars Wivallius, hans lif och
dikter
(I. Biografi, 1893: II. Dikter, 1895;
i »Skrifter utg. af Sv. literatursällsk.»,
XIII, 1–2), Rosa rorans. Ett Birgittaofficium af
Nicolaus Hermanni
(i Lunds univ:s årsskr. d. 28,
1891–92), Våra äldsta reformationsskrifter och
deras författare
(i »Hist. tidskr.», XIV, 1894),
Illustrerad svensk literaturhistoria (1895–96;
tills. med K. Warburg), i hvilken S. behandlat
Svenges literatur till Frihetstidens början,
Bibliografiska och litteraturhistoriska anteckningar
<1896) och Världslitteraturens historia (1898
o. f.). Han har vidare utgifvit »J. H. Kellgrens
bref till N. von Rosenstein» (i »Samlaren», 7–8,
1886–87), fortsättning af »1500- och 1600-talens
visböcker» (i »Sv. lit. sällsk:s skrifter», VII,
1889, 1894), Johannes Messenius’ samlade dramer
(derst. VIII, 1–4; 1886–88; oafslutade), »Skrifter
från reformationstiden» (derst. XI, 1–2, 1889),
innehållande Olaus Petris kröningspredikan (1528)
och predikan mot eder (1539), och »Johan Henrik
Kellgrens bref till Abraham Niklas Clewberg» (i
»Skrifter utg. af Sv. literatursälsk. i Finland»,
d. 27, 1894), »Två svenska biografier från
medeltiden» (i »Ant. tidskr.», V, 4, 1895), två
i England påträffade biografier öfver Petrus Olai
och Nicolaus Hermanni. Han har ock redigerat 3 hft
»Meddelanden» (1892–98) från det af honom skapade
Literaturhistoriska seminariet i Lund.

*Schücking, C. B. L. Hans maka dog 1855.

*Schütt, Stora S. (Magyar. Czalló-Köz) och Lilla
S
. (Magyar. Sziget-Köz). Den senare tillhör komitaten
Pressburg och Raab.

*Schüttenhofen (Tsjech. Susice) ligger vid Moldaus
biflod Wotawa.

Schützer, Salomon och Herman. Se Schützercrantz 1.

*Schwaben und Neuburg. Regeringsområdet heter nu
endast Schwaben och hade 689,416 annev. 1895.

*1. Schwan, H. N., blef 1809 led. af borgare- (ej
bonde-) ståndet.

Schwartz, Johan David. Se Swartz, J. D.

*2. Schwartz, M. S., dog i Stockholm d. 7 Maj 1894.

Schwartz, Hugo, psevdonym. Se Vinsnes.

Schwartz, Johan Georg Frands, dansk målare, f. i
Köpenhamn d. 19 Juli 1850, fick 1872 akademiens
afgångsbevis och 1874 dess mindre guldmedalj,
men har sedermera gjort sig bemärkt mest som
tecknare, illustratör och raderare. Han har dock
äfven utfört porträtt i kroppsstorlek och flere
kolossala takmålningar, såsom Scener ur Fredrik
III:s regering
(1883; i dennes sal i
Frederiksborgs-museet) och De visa och de fåvilska jungfrurna
(1894; i festsalen i Soldenfeldts stiftelse) m. fl.
Ph. W.

Schwartze, Hermann, tysk läkare, f. i Pommern
1837, sedan 1868 professor vid universitetet
i Hålle och sedan 1884 direktor för dess
öron-klinik, är en af grundläggarna af den
vetenskapliga öronläkekonsten. Han har skrifvit
bl. a. Die paracentese des trommelfells (1868),
Pathologische anatomie des ohrs (1878) och Lehrbuch
der kirurgischen krankheiten des ohrs
(1885) samt
utgifver sedan 1872 »Archiv für ohrenheilkunde».

*Schwarzburg. 1. S.-Rudolstadt hade 88,685
innev. 1895. Landtdagens medlemmar väljas för
3 år. De årliga inkomsterna och utgifterna för
finansperioden 1897–99 upptogos till 2,778,050
mk. Statsskulden var samtidigt 3,884,000 mk, aktiva
97,000 mk; matrikularbidraget för 1897–98 var 712,115
mk. Afkastningen af domänen, som upptaga 22 proc. af
arealen, användes till bestridande af civillistans
utgifter (1897–99 297,000 mk). De båda furstendömenas
vapen äro lika med den skillnaden att Rudolstadts
sköldfot är silfver, medan Sondershausens är guld. —
2. S.-Sondershausen hade 78,074 innev. 1895. De årliga
inkomsterna och utgifterna för finansperioden 1896–99
upptagas till 2,964,755 mk. Matrikularbidraget för
1897–98 var 629,081 mk. Statsskulden var 1897 3
mill. mk.

*2. Schwarzenberg, A., vardt ej efter Georg Vilhelms
död beröfvad sina ämbeten eller fängslad.

Schvat. Se Sjebat.

Schwatka, Frederik, nord-amerikansk polarfarare,
f. 1849, d. 1892, löjtnant, ledde 1878–80
en expedition för att vinna upplysningar om
Franklinexpeditionens öde (se Franklin), 1883 en
forskningsresa till Alaska, hvarunder han från
Lynnkanalen framträngde till Jukons källområde och
for utför denna flod, samt 1886 en andra expedition
till Alaska för att bestiga S:t Elias-berget, men
lyckades ej i denna uppgift.

Schwechten, Franz, tysk arkitekt, f. i Köln 1841,
elev af Stüler och Gropius, preussiskt »baurat»
och senator vid konstakademien i Berlin, har utfört
flere bangårdar och andra jernvägsbyggnader,
monumentala byggnader i flere tyska städer och Kejsar
Vilhelms-minneskyrkan i Berlin
(1895), i neder-rhensk
romansk stil.

*Schweidnitz. Om »slaget vid S.» se Zobtenberg.

*2. Schweigaard, K. H., var 1885–88 ordförande i
Kristiania kommunalstyrelse. Han har alltjämt
återvalts till stortinget, der han varit
odelstingspresident (1889–91) och medlem af de
vigtigaste utskotten. 1895–98 var han led. af
unionskomitén. 1889–91 och 1893–96 var han ordförande
i de konservativa föreningarnas centralstyrelse.

*Schweiger-Lerchenfeld, A. von, har under
de senare åren utgifvit åtskilliga större
geografiska och populärt vetenskapliga arbeten,
såsom Unterwegs. Schilderungen und naturansichten
(10 dlr, 1891–95) och Die Donau (1895–96).

*Schweinfurth, G. A., bosatte sig 1889 i Berlin, men
besökte 1891–92 (tills. med Schöller) den italienska
kolonien Eritrea.

*Schweiz beräknades 1894 hafva 2,986,848 innev. De
folkrikaste kommunerna voro 1897: Zürich med 151,994
innev., Basel med 89,687 och Genève med 86,535. —
Vid kreatursräkningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0989.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free