Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska läroverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med filspån af någon metall, lämpligast nickel,
inlänkadt i en elektrisk strömbana, Detta rör
genomsläpper i vanliga fall icke den elektriska
strömmen, men blir, när det trädas af de elektriska
vågorna, ledande, så att strömmen slutes, och
ett i ledningskedjan inlänkadt relä påverkas
samt i sin ordning sluter en strömbana genom en
vanlig morsetelegrafapparat. Genom att sålunda
ibland utsända, ibland ej utsända dylika vågor
från afsändningsapparaten, hvilket sker genom
en vanlig afbrytare i induktionsrullens primära
ledning, kunna vanliga morse-signaler erhållas
på mottagningsapparaten. För att förstärka verkan
på längre håll förband Marconi den ena af de stora
kulorna på afsändningsstationen med en metalltråd, som
fördes rätt upp i luften, och den andra med jorden,
samt på mottagningsstationen kohererns ena ändpunkt
med en likadan lufttråd och dess andra ändpunkt
med jorden. Med dessa apparater har en mängd
experiment i olika land utförts under de senaste
två åren, t. ex. vid Spezia i Italien, der största
afståndet mellan stationerna uppgick till 16,3 km.,
af tyske prof. Slaby på ett afstånd af ända till 21
km. och d. 30 Mars 1899 tvärs öfver Kanalen, emellan
städerna Boulogne och Dover, hvarvid apparaterna
fungerade så utmärkt, som om de varit förbundna med
tråd. — Åtskilliga svårigheter förefinnas dock
ännu för systemets praktiska tillämpning, dels
på grund af de störingar, som luftelektriciteten
förorsakar, dels på grund deraf att man med en sådan
mottagningsapparat hvilken som hälst kan upptaga
skriften eller med en afsändningsapparat hvilken som
hälst förstöra skriften för alla i närheten befintliga
apparater, d. v. s. man kan ej åstadkomma resonans.
J. G. B.
*Telegrafstaten. Den ordinarie personalen 1897
utgjordes af 4 direktörer, 66 kommissarier, 102
assistenter och 210 telegrafister, tillsammans
382 pers., af hvilka 204 qvinnor. Den extra
stationspersonalen var 345 pers.; telegrambärares
och vaktmästares antal var 311. Med inberäkning af
de vid rikstelefonen, liniedistrikten, liniearbetena
och telegrafverkets verkstad arbetande voro 3,800
personer sysselsatta i verkets tjenst.
*Telegrafstyrelsen. Den storartade utveckling, som
statens telefonväsende sedan slutet af 1880-talet
tagit, i förening med den fr. o. m. samma tidpunkt
genom nedsättningen af inrikes telegramportot
inträdda betydande tillväxten af telegramtrafiken
har nödvändiggjort en ganska ansenlig förstärkning
af Telegrafstyrelsens arbetskrafter. Alltsedan
1889 har sålunda hos styrelsen varit förordnad
en särskild ledamot för att bereda och föredraga
ärenden rör. statens telefonväsende samt anläggning
och underhåll af telegrafverkets ledningar m. m.,
en anordning, som efter hand utvecklat sig derhän,
att fr. o. m. 1896 styrelsens tekniska byrå varit
provisoriskt uppdelad i två byråer med hvar sin
foredragande: liniebyrån och trafikbyrån. Den
senare motsvarar den gamla tekniska byrån, efter
afsöndring derifrån af följande ärenden, som
hänvisats till liniebyrån, nämligen: alla frågor,
som röra anläggning och underhåll af telegrafverkets
såväl telegraf- som telefonledningar, beräkningar och
förslag rörande anskaffning af materiel, öfvervakande
af materielens användande och vidmakthållande samt
frågor rörande
inrättande af nya eller förändring af redan befintliga
telefonförbindelser. Linieingeniörerna hafva, i
samband med telegraf- och telefonlinjernas uppdelning
i vissa distrikt, flyttats till distriktsförvaltningen
samt, under namn af distriktsingeniörer, anställts
såsom arbetschefer för hvar sitt liniedistrikt. Vid
1899 års ingång voro, utöfver den ord. personalen,
på förordnande hos styrelsen anställda 1 byråchef,
1 kamrerare, 1 byråingeniör, 1 notarie, 1 aktuarie,
1 revisor, 12 amanuenser, 3 biträdande ingeniörer och
4 andra extra biträden. Derjämte har fr. o. m. d. 1
Maj 1897 ytterligare en adjungerad ledamot, med en
tillförordnad notarie såsom biträde, varit anställd
for ordnande af den interurbana telefontrafiken,
för uppgörande af samtalstaxor för samma trafik,
för handläggning af frågor rörande stationslokalerna,
för telefonkatalogens redigering samt för behandling
af alla sådana ärenden, som hänföra sig till de med
telefonabonnenterna afslutade kontrakt.
Telegraf-ur. Se Ur, sp. 1507.
Telegrafverkets flagg. Se Örlogsflagg. Suppl.
*Telegrafverkets pensionsinrättning. För vaktmästare är
konstanten höjd från 50 till 100 kronor. Fullmäktige
sammanträda numera hvart tredje år. Vid 1898 års
början utgjorde pensionsinrättningens tillgångar
2,885,237 kr. samt enke- och pupillkassans 578,388
kr. Hos K. M:t föreligger (1899) fråga om fullmäktiges
ökande till 11.
*Telegrafväsendet (sp. 1530–31). Sammanlagda
längden af jordens telegraflinier är nu omkr. 1,8
mill. km. och af trådarnas 5,16 mill. km. Antalet
expedierade telegram 1894 var öfver 351 mill. —
1897 nedlades en kabel (6,000 km. lång) från Brest
till Cap God (emellan New York och Boston). —
(Sp. 1533). Internationella telegrafföreningen,
till hvilken slutit sig ytterligare Ceylon,
de portugisiska besittningarna i Ostindien och
Afrika, Asiatiska Ryssland, Asiatiska Turkiet,
Vest-Australien, Queensland och Nya Caledonien,
omfattar nu 47 stater. Inom föreningens område
(63,7 mill. qvkm.) befordrades 1896 omkr. 400
mill. telegram. I omedelbar förening med det allmänna
telegrafnätet stå: Kina, Britiska Amerika, Förenta
staterna, nästan alla stater och öar i Central-
och Syd-Amerika, Kanarieöarna samt Afrikas vest-
och östkust. — Vid 1898 års början omfattade svenska
telegrafnätet 8,657 km. i linier och kablar samt
24,785 km. i ledningar. (Vid 1899 års början voro
motsvarande siffror 8,762 och 25,896). Läggas
härtill jernvägarnas särskilda linier, 5,063 km.,
och ledningar, 16,733 km., så utgjorde längden
af Sveriges telegrafnät i linier 13,720 km. och
i ledningar 41,518 km. Under loppet af 1898 hafva
nya kablar anlagts emellan Dalarö och Gotland samt
emellan Trelleborg och Mukran på Rügen, den senare
med 4 trådar. Statens telegrafstationer 1898 voro 153
(4 af första, 82 af 2:dra och 67 af 3:dje klass),
med 12 filialstationer (i Stockholm och Göteborg),
statsjernvägarnas 305, enskilda jernvägarnas 780
och enskilda industriella verks 2, summa 1,252. 1897
expedierades 2,261,642 telegram (141,993 afgiftsfria),
hvilka medförde för telegrafverket en behållen
portoinkomst af 1,579,842 kr., medan utgifterna
belöpte sig till 1,370,119 kr., deraf för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
